DM i pimpel i år bestod av serie och "stora" DM med lag, det arrangareades av Ovansiljan på Kättbosjön. Jag hade varit med på första serietävlingen på Byrviken som jag fick avbryta p.g.a en förfrysning av hela kroppen, där kom jag trots allt 2:a. På Kättbosjön kom jag också 2:a så då var jag klar för SM nästa år. Vi var bara 3 damer ifrån Borlänge som skulle bilda lag, det var förutom mig Lillemor Arvidsson och Ellen Jonsson. Vi brukar ju ha ett damveteranlag men jag föreslog att de andra två skulle bilda ett äldre damveteranlag, för att de skulle ha bättre chans sen på SM som skulle gå på Ösjön. Då kunde man även ta i Sylvia Nilsson och Hilkka Pekhola i laget till SM. Nu gick det ju så bra för oss DV på SM i Grums vi tog ju Silver där så vi får ändå ställa upp med ett lag. På DM i traditionellt mete i Haggen, Ludvika så vann vi laget och jag kom 3:a, så det blir att åka till Tranås nästa år. Summering av alla mina DM och SM sedan 1967-2013 i grenarna pimpel, traditionellt mete och kustfiske är följande DM:39 stycken individuella, 39 stycken lag(sedan 1972) och 12 stycken individuella SM- medaljer och 14 stycken lagmedaljer, till det 3 stycken Nordiska medaljer i lag. Kommer att berätta mer om Nordiska lite senare. Året 2013 har väl varit en berg o dalbana allt ifrån ambulansfärder, sjuktransport för mina hjärtbesvär, mycket party, cermonier, meditationer och resor, fiske och tävlingar. Jag blev ju med katt också när sonen Niklas skaffade hund och de två inte gick ihop. Mamma kom till ett eget möblerat äldreboende och vi rensade hennes lägenhet, vi delade på sånt vi ville ha resten gick till loppis och auktion. Tyvärr försvann en hel del på auktionsfirman och de hade även mammas saker på andras utrop. Tur att jag var lite vaken men mycket är borta?! 2013 var ett bra år. Tore Karlsson var pigg på att spexa och på Nyårsnappet 1969 en Vällingetävling fick jag spöka ut honom, till allas glädje, på kortet längst till höger står Lennart Loberg som även var konstnär och målade flera tavlor som Södertälje köpte och hade som vandringspris. Själv har jag två av dessa tavlor, sen gjorde Lennart och jag en deal, jag skaffade finska tygmärken från finska mästerskap och klubbmärken.Det gjorde jag på Finnkamper som jag var med på och då fick jag två till tavlor av Lennart. Gott Nytt År till Er Alla!

DM det här året gick på Brofjärden i Bro, norra sidan av Mälaren, jag vann roligt när nu SM skulle gå på Björkfjärden på Mälaren utanför Södertälje, med start vid Underås. Södertälje SFK arrangerade och pappa hade hand om invägning avruskning m.m. Jag hade fiskat en del runt Slandön och utanför den, där man kunde få bra med abborre, men tyckte nog att det var för nära starten och skulle nog bli många tävlande där. Tore och pappa brukade ibland vara ute och fiska och ha sparkar med sig just på det här området det är ju stora ytor och upp till 25 meters djup, så han visste ju vart man kunde gå. Han hade gjort en handritad karta åt mig med djupkanter på 8 m och det var nästan ända fram till gränsen 8 km bort från starten. Pappa hade i veckan köpt ett par fodrade joggingkängor i samma färg som min overall och sa- Om du tar medalj så får du dem annars vill jag ha betalt. Min syster Monika och hennes dotter Åsa hade likandana overaller, och vi fiskade ofta tillsammans så då visste inte folk vem det var som satt och fick fisk. På lördagskvällen var jag hem till mina föräldrar och lämnade barnen de skulle vara hos deras granne Anne-Marie, som också brukade tävla men som den här dagen vara hemma då hon fyllde 50 år. Kommer ihåg att det var melodifestival men jag åkte hem och la mig, skulle ju bli en jobbig dag i morgon. På söndagen var det kallt och blåsigt, blankis med snöfläckar och jag hade ett par stålbroddar. Så med Helly Hansen och polotröja i lådan, SJ-hjälmen och vatten i handen så bar det iväg mot gränsen. Jag sprang, hasade, gick fort, i två år hade jag ju jobbat som "trappleopard" och cyklande brevbärare så bra kondition hade jag och inte direkt några extrakilon. När startskottet gick hade jag långt kvar men valde att fullfölja och offrade tid. I andra hålet fick jag stora abborrar och borrade runt och fick mer med fisk, blev kvar och letade runt var själv där och såg flera som satt alldeles vid gränsen, men de rörde på sig så dit ville jag inte gå. När det var en timme kvar gick jag närmare land var ju mitt ute på "flatan", kommer på 8 meterskanten, jag hade ju fiskat på 10-12 m. Faan det var ju här jag skulle varit ifrån början och här fanns det fisk. Tror att Heikki Voutilainen som vann herrklassen satt lite längre bort på 8 m, han hade ju högsta vikten på 7762 gram. Kämpade på och gick en kvart före slutsignalen, nu hade broddarna frusit av all is så jag fick ta av dem. fick panik när jag missbedömt tiden, det hade ju tagit längre tid ut, och nu var man trött efter utgång och letandet av fisk. Hade en midjeväska med blåbärssoppa, sportdryck, russin och druvsocker, fick sällskap in av en karl så vi peppade varandra och jag bjöd på soppa. vi sprang, hasade och gick fort. Väl i mål stupade jag likt Gunde, och det var inte många minuter tillgodo. När jag hämtat andan kom pappa fram och frågade hur det gått, svarade dåligt, för jag har 82 stycken väger nog runt 3,5 kilo, men det är jättebra, de andra har bara runt 3 kilo. Abborrarna vägde 3740 gram och det räckte till vinst, vilken lycka sm-guld, sm-guld, SM- guuuld! Åh,vad lycklig jag var. Eftersom jag vunnit DM så hade lokalradion ringt mig och ville göra ett reportage i veckan innan SM. Vi var ner på kanalen nedanför Astra och det nappade bra, och på måndagen ringde Inger Friborg upp igen, så det blev ett litet inslag den dan också. Före prisutdelningen var det mycket fotografering, vi var till och med ner på isen med våra egna påsar. Både Heikki och jag var ju från hemmaklubben Södertälje SFK och flera tidningar ifrån Södermanland var också intresserade. Här nedanför Heikki och jag ,delar av min familj, Stefan, pappa, Monika och mamma, samt segrarna med sin fisk. Tyvärr så saknas Annie Bergkvist som vann damveteranklassen. Det var över 900 startande på det här sm:et , omkring 150 funktionärer, samarbete med radioklubben, dator användes för första gången för att snabbt få fram resultaten och förutom SM-märken så hade " Förstadagskort" tagits fram. Se ovan, tävlingsledaren Kjell Andersson och flera ur sm-ledningen var ju själva postisar och samlare. Fisken gick till ett kattpensionat utanför stan. Så sent som i oktober fick Södertälje uppdraget att arrangera då det inte fanns någon annan villig.Trots att jag vann SM så fick jag inte vara med på Nordiska utan det skulle året därpå vara en landskampsuttagning på SM i Värmland, tråkigt. Den här dagen pimplade jag på djup 8-12 meter och med facit i hand så skulle jag ju tidigare letat upp 8 m, men hade jag orkat i mål då? Jag fiskade på en tung finsk pirk och krok som jag tack vare Kopponen köpt, han hade bra kontakter med finländare som gjorde pirkar. Hade också en specialgjord stor Hedenskogare s/k och rött garn. Före prisutdelningen så hade jag, mina föräldrars granne Karl-Evert och en klubbkompis delat på en stor konjak, så glad i hågen åkte vi hem till hans fru och fortsatte festen, hon fyllde ju 50 år och var som sagt barnvakt. Jag var först i säng den kvällen och som tur var hade jag tagit ledigt på måndagen, man var ju ganska mörbultad efter den här Dagens genomkörare men Lycklig.

Jag har tyvärr skrivit fel namn på damjuniorsegrarinnan från det året, skall ju vara Annika Skoog från Uppsala. Jag måste blandad ihop henne med fröken Lund som varit med flera år.Det var andra året som Kaj ifrån Kisa vann och här är en bild från scenen och segrarna. Tack Annika för att du påminde mig, vi syns på isarna.

Vi flyttade upp till Borlänge 1991 och några av våra grannar var familjen Arvidsson. De har två söner som vår son Niklas brukade leka med. Även vi föräldrar började umgås och Ove hade 1985 köpt ångbåten Domnarfvet som vi tillbringade många resor på. Det är Sveriges äldsta skepp och numera K-märkt, det visade sig att Oves farfars farfar varit första skeppare på ångbåten 1863. Det tar minst 3 timmar att elda upp ångmaskinen för att kunna åka iväg, så dessa dagar blir långa för kaptenen och hans besättning. På midsommarafton brukade det var ångbåtsparad i Torsång och då var vi ibland med på den resan. Man åker genom Ösjön ut på Runn och ner mot Lillälven, där man la till vid ångbåtsbryggan för lunch. För att kunna gå under broarna i Lillälven och Dalälven är man tvungen att fälla skorstenen, och det brukar vara fullt med båtar överallt där. Svårt att lägga till och vända skeppet med alla dessa båtar som kör åt alla håll och inte alltid så nyktra förare, sen är det ju lång stoppsträcka också. Paraden började i Dalälven längre upp mot Borlänge, man stannade till och tog upp spelmän och folkdansare som spelade och dansade på däck. Domnarfvet ligger sommar och vinter vid Tomnäs, Ösjön, fösta viken till vänster om Ornässtugan sett ifrån båthamnen i Ornäs. Det är så skönt att "tuffa" runt på Ösjön och Runn och se dessa vatten som man pimplar på. När jag fyllde 40 år så tillbringade vi dagen på Ösjön, stannade till för bad vid Tuppön. På kvällen blev det grillfest med dryck på vår altan och släkten hade vi haft hemma under midsommar.Man kan hyra skeppet för en utflykt och gå in och läs mer om allt på www.angbatendomnarfvet.se Kaptenens fru Marina och en annan grannfru med barnen. Marina och jag har umgåtts och jag arbetstränade i hennes butik Regnbågskristallen, där jag även hade praktik när jag utbildade mig till massageterapeut. Igår var vi ut på "Firmafesten",den årliga kvällen för Borlängemusiker och med många hemvändande musiker som spelar. Det var 27 band som spelade på 3 scener, de fick ungefär 20 minuter var att spela men svårt att hålla tiden. Det var allt ifrån hårdrock till jazz, högsta ljudnivån stod nog ändå Apopocalyps för. Det är bara att glida runt och lyssna och dansa till det man vill. Bolanche var stället och det är ett av SM-hotellen 2014, så vill du hålla igång så kom till Dalarnas största musikstad, Borlänge. Vi har ju haft allt ifrån Jussi Björling till Miss Li och Mando Diao, tyckte jag såg några från bandet igår och många fler kändisar. Ohh vad roligt!

Hittar inga medaljer ifrån 1981, jag var ju nyskild med allt vad det innebär, och mamma hade inte heller några anteckningar. SM i pimpel gick i alla fall på Roxen, Linköping, så det blev nog ett "bomår" för mig. Hittade trots allt medalj ifrån Järfällamästerskap som oftast gick på Mälaren vid Stäket, ett av mina favoritvatten. Vann som junior Järfällamästerskapet 1968, 1969, 1971 och som senior 1981, 1982 och 1985. När inte isen bar vid Stäket så arrangerades tävlingen på Översjön där vi även varit på Finnkampen. Sommaren 1966 var vi som vanligt på semester i Gevsjön, vi tog tälten och åkte upp till Valsjöbyn och Gunnarsvattnet. Det var pappa, mamma, Tore, jag och min kompis Inga-Lena ifrån Gevsjön. Tore hade ett eget 2-manstält och det festades en del, så jag och Inga-Lena skojade och la under några stenar under tältbotten,på Tores tält, han hade ingen gummimadrass. På morgonen när Tore vaknade hade han ont i kroppen och när han såg vad vi gjort så sa han -Ni era jäkla Ugglebon! Vi hyrde båt och rodde långdrag på sjön vid Gunnarsvattnet och mötte en ortsbo som kom med sin motorbåt, vi vinkade glatt och han vinkade tillbaka. Sen gjorde han en sväng med båten och körde över våra långdrag som inte gick så djupt ner. Reven gick av och sedan vinkade aldrig Tore något mer till någon han inte kände igen. Den här sommaren var också min kusin Åke och hans fru Barbro med, och Barbro hade egen damfrisering i Gnesta bredvid Humbles konditori. Jag fick följa med dem hem och hjälpa till på friseringen, sen dess jobbade jag varje sommar hos henne och senare även lördagar. När jag fick min första lön så köpte jag en skitsnygg svart handväska i lack, har ju lite "pippi" på handväskor, skor och mössor. Kommer senare att skriva lite om just mössor och fiskekläder. Åhh vad jag gillade min SJ-mössa, ful men vindtät, fick säkert många smeknamn men det bjuder jag på, flygaren, UFO:t, m.fl.

Ja, alla vi inbitna pimpelfiskare har väl förfrusit oss någon gång någonstans. När jag gick i tredje klass och vi var ute och åkte skridskor med skolan så förfrös jag mitt ansikte. Efter det så har jag alltid varit lite rödmosig och röd både vid värme och kyla, fick något att smörja in mitt ansikte med? Den 7 december 1968 så åkte vi upp till Brunnsjön i Hedemora för att pimpla. När vi kom fram var det -26 grader, pappa och jag gick tvärs över sjön och där var det skugga. Det nappade bra så vi blev kvar där, efter en stund kom pappa fram till mig och kollade mina fingrar som var vita. Visst var det kallt och jag hade frusit, hade ett par kamelhårsmuddar när jag fiskade och stora "rävskinnshandskar" mellan hålen. Värst var mina pekfingrar och ett ringfinger och när jag tittade på pappa så var hans näsa alldeles vit, och båda hans tummar. Vi gnuggade upp värmen och gick ut i solen på andra sidan av sjön. Jag jobbade på lördagar på damfrisering som "schamponeringsflicka" och lite annan hjälp. Men fy vad jag bytte skinn på mina fingrar, det blev stora blåsor som lossnade. Pappa gjorde i ordning små finger och tumtutor av skinn som vi hade när vi fiskade för att skydda oss. Sen dess så har väl alla andra fingrar och tummar fått en släng av förfrysning, och nu om vintrarna använder jag nitroglycerinsalva som jag smörjer in fingrar och fötter med, den är receptbelagd och bra för blodcirkulationen men man får inte smörja in för mycket, för då kan man få huvudvärk. Förra vinter i januari var det första DM-serie på Byrviken, Siljansnäs. Jag hade börjat med en ny medicin för att om möjligt lindra min kroniska värk. Jag svettades otroligt mycket och värken nästan försvann, men jag blev helt apatisk, sov mycket och blev otroligt trött, även fysiskt. Där på Byrviken blev jag naturligtvis svettig när jag gick ut, jag gick inte så långt bara tvärs över. Det blåste väldigt och var kallt fick lite fisk men var tvungen att ge upp efter 1 1/2 timme, var nu helt avkyld, det gick inte att få tillbaka värmen. Som tur var så hade jag åkt i egen bil, och hade ombyte med i bilen (kvinnlig intuition), lämnade min påse med fisken och startkortet och blev sen 2:a på det. När jag kom hem så tog jag en varm dusch, klädde på mig varma kläder och satt inlindad i duntäcke och tinade inte upp på hela kvällen. Dagen efter var hela huden som solbränd, rosa och öm, sen dess är jag väldigt frusen av mig. Slutade naturligtvis med dessa tabletter men svettades lika mycket, så på varje tävling hade jag ett ombyte med på sjön och ett när jag kom i mål. Mina teorier är nog tyvärr att det inte var tabletterna utan början till diabetes 2, går under utredning nu ett år efter, och vad jag har fått tjata på sjukvården för att ta alla dessa prover. Har man fibromyalgi med alla dessa symtom så är man ganska svårbedömd även för läkare, åkte in på akuten fler gånger med hjärtproblem, men peppar, peppar så har jag ett starkt hjärta. Nu längtar jag bara till premiären, men det kanske inte blir förrän nästa år. Ha en bra fredag i morgon talar jag om året 1981.

1980 började bra nytt jobb som brevbärare, kallt ute och svettigt i trappor svårt att klä sig i början, man hade ju uniform och underställ, så allt gick med vilja och perfekt med gratis motion. DM i pimpel gick det här året på Måsnaren i Södertälje med start vid badet. Måsnaren var ingen lättfiskad sjö och man hade inga större förhoppningar. Gick ganska långt ner mot Ing 1, och fick bra med fisk, så jag vann DM, och vi fick brons i laget. Såg på ett gammalt urklipp att man nu hade veteranklass också men fortfarande bara en juniorklass. SM skulle det här året gå på Barken i Smedjebacken, där hade vi tidigare varit på tävlingar så jag visste vart jag skulle gå. Vi åkte buss upp och pappa skulle ha vätskekontroll halvvägs in, för klubbmedlemmar med blåbärssoppa och sportdrycker, russin m.m. Men han fick ryggskott så jag tror att Ann-Mari från Södertälje Sfk ställde upp för oss. Jag gick långt bort förbi öar och in i en vik, där fiskade även Siv Hård ifrån Nora. Nappade bra i början men sen fick man kämpa och leta, det blev ju ganska många i viken så det tog snart slut. Lång vandring in och spännande väntan Vivianne Suther ifrån Stäket hade fått mycket fisk och kom sent in i mål och jag visste att Siv också hade mer än mig. Vivianne vann, Siv 2:a och jag kom 3:a, vilken lycka min första seniormedalj och vi fick guld i laget. Såg från en bild från 1979 att man var 4 stycken i laget men kommer inte ihåg vilka mer som var med oss från distriktet. Nu skulle vi också få åka till Finland på Nordiska mästerskap och det får bli en senare berättelse. Bestämda steg mot invägningen SM -80. Det årliga Annandagsnappet på Barken är tyvärr i år inställt eftersom vi har dåligt med isar på de större sjöarna. Barkennappet 1972, 18 år och hade varit på krogen kvällen innan, sov i bilen upp var ganska sliten, 5:a i damklass. På DM i mete vann jag guld, men tyvärr så skilde vi oss den här sommaren jag och min man. Har som tur är fortfarande kontakt med hans mamma Elna som också bor här i Borlänge och hon och hennes avlidna man Elof har ställt upp för mig och mina barn i alla år. Jag är så tacksam att hon finns och nu är det min tur att ge tillbaka lite. Från DM 1980, fotograf Kaj Hagström....Jobbade du på länstidningen, finns ju ett större reportage från Likstammen samma år, jag kommer inte ihåg?

God Fortsättning på Julen! Jag sitter ju med på möten i SM-gruppen och hjälper till med det jag klarar av. Vi behöver fler funktionärer till SM-helgen 21-24 Februari, man väljer själv när och med vad man kan hjälpa till med eller så blir man tilldelat något. Vi ska ju resa tält, markera upp utgång/ ingång, hjälp vid invägningen, prisutdelning, försäljning av korv, hamburgare, kaffe, smörgåsar, SM-märken och mycket mer. Vi kan inte erbjuda något gage men väl matbiljetter och sen om allt går ihop skall vi göra något roligt när allt är över. Så gå in på vår hemsida, se länk bredvid och ring någon i ledningen och erbjud din hjälp. Man behöver inte vara medlem i någon av våra klubbar, utan vi är tacksamma för det Ni kan hjälpa oss med. Välkomna!

GOD JUL! Idag berättar jag om året 1979, jag var mammaledig Mikael var ett halvår och Stefan hade precis fyllt 3 år. DM gick den 4 februari på Erken Norrtälje, en av mina favoritsjöar som jag längtar tillbaka till. Pappa, Monika och jag gick tvärs över sjön, det var mycket snö och jobbigt att gå. Det nappade bra jag hade rött garn och stockholmsgrönt och en av Kurres krokar, som vanligt Hedenskogspirk. Jag kom 2:a och Monika 5:a, pappa kom också med, sen fick vi silver i lagtävlingen. Kommer inte ihåg hur många damer som fick åka, det fanns ju ingen damveteranklass men Monika kom i alla fall med på sitt första SM. SM gick det här året på Marmen, Sundsvall och vi åkte bil upp och bodde på Scandic inne i stan. På kvällen mat med dans och Tore bjöd på maten. Upp tidigt och iväg till sjön det var mycket snö och vi visste ju inte vart vi skulle gå. Jag ville gå mot kyrkan tyckte det såg så vackert ut och där fanns en liten ö. I mitt tredje hål börjar det nappa och jag fick bra med abborre även i de tre följande hålen. Monika fick ingenting inte ens ett napp, jag ropade och sa - Kom hit så får du likadan krok som jag har, nu tror jag vi hade häkten så man bara behövde byta kroken. Hon kom och fick min "lysräka" eller med andra ord rött garn och stockholmsgrönt. Hon började genast att få fisk och vi kämpade på, för mig gick det lite sämre. Vi hade ju ingen aning om hur vi låg till, det fanns inte så mycket folk där vi var. Jag kom på plats 10 och Monika kom 3:a, vilken lycka! Vår klubbkamrat Britt kom 2:a så vi fick även silver i laget och vi var ett rent klubblag fast att man räknade de tre bästa från distrikten. Vår klubbkamrat Bosse vann herrklassen och han var ju norrlänning och använde maggot. Maggot var inget som vi visste vad det var, för när vi var norrut och fiskade öring och röding så använde vi vanlig mask och "stubbmask" som vi letade och plockade under barken på gamla träd. Fick ett lagguld i mete den sommaren och på hösten varvade jag mammaledigheten med jobb som städerska på Posten, verkade inte så kul att gå tillbaka som postkassör så jag frågade om jobb i brevbäringen så i Januari -80 började jag som "trappsnigel". Ha det bra nu hela helgen!

Vi har ju sedan slutet av 60 -talet åkt upp till Borlängemästerskapet i pimpel, och jag flyttade upp hit -91. Jag har aldrig lyckats vinna en Gustafspingla, har varit 30 gram ifrån när jag som junior ställde upp i damklassen. Jag vann som damjunior 1971, men då var det mortlar till segrarna. Pappa lyckades vinna en 1990 i pensionärsklassen,han satt med sitt rullspö och kom på ett grund med stor abborre på. Mamma har sagt att jag skulle få den, så när vi rensade hennes lägenhet så tog jag hem den till mig. Pinglorna har ju sponsrats av Borlänge Tidning men sen tyckte de att det blev för dyrt, det skrivs ju inte så mycket om fisket längre i tidningarna. Då tog vi kontakt med de stora redskapshandlarna här i stan Olles fiske och Vestlis, och de har båda olika år sponsrat, och då först fått välja försäljningsplats på tävlingen. 2000 och framåt var jag tävlingsledare för Borlänge och då var det flera år som jag avstod ifrån tävlandet just den dagen. Nu förtiden så är det ju pokaler så när jag äntligen vann så var det tyvärr ingen pingla.....det får man vara själv? Gustafskorv som är gjord på b.la. hästkött är den godaste rökta korven jag vet. Förr gick ju riksvägen genom Gustafs by och där fanns en lanthandel där vi alltid stannade och köpte just den korven när vi åkte upp för att bo hos Hedenskog. Sommaren 1970 så var vi uppe och hälsade på och vi åkte till Torsång för att meta. Tore satt och fick mört på ett ställe och jag gick och satte mig bredvid honom. Han var ju lite "törstig" och det var ju soligt och varmt, så han gick till lanthandeln (numera Torsångs café) för att handla. Han kom tillbaka med öl och Gustafskorv, så där satt vi i slänten vid Lillälven och åt korv och drack bärs, nice. Ovan pappas rullspö som han lyckade fånga 2 öringar med på en pimpeltävling och Greta Hedenskog vid Torsång med några fina braxnar.

Det här året gick det inget bra för mig på DM, men mamma kom med. SM gick den 26/2 på sjön Vällingen, där vi i Södertälje hyrde klubbvatten. Stockholmsdistriktet arrangerade men det var väl mest Södertäljes medlemmar som hjälpte till. Syrran och jag bredde smörgåsar, sen var man ut och vandra på isen för att kolla de tävlande, sedan hjälpte jag till att skriva vid invägningen. Starten var vid Ing 1, militäranläggningen, och vårt klubbvatten var i andra änden av sjön, där vi hade en klubbstuga, bryggor och båtar för uthyrning. Kommer ihåg att Britt ifrån Sala vann damklassen. På sommarens DM fick vi silver i laget, jag var väl inte ute och fiskade så mycket, hade ju Stefan på 2 år och en till i magen, så på sommaren föddes Mikael. Han föddes på en tisdag och på lördagen hade min man och jag varit på en fest där det blev bråk. Min man fick en flaska i skallen så vi åkte in till akuten, eftersom min klänning var blodig och jag med min stora mage så undrade de om det var ok med mig. På tisdagen var det samma personal på akuten så de kände igen oss. Förlossningen gick bra, det var en barnmorska med som skulle lära sig och hon var så nervös, så Jag fick lugna henne. Hon frågade vad barnet skulle heta och jag sa Jeanette, hon tittade konstigt på mig och sa -Men det är en pojke. -Ja, jag vet han ska heta Mikael. En annan rolig Tore-historia är när vi kom till Nykvarns Korvkiosk för att handla korv efter någon tävling. Vi hade abborre med till min farfars katt Måns, de bodde i en stuga mellan Nykvarn och Järna. Vid korvkiosken stod ett gäng raggare, Tore hoppar glatt ut och frågar - Hur står det till, bondgrabbar? Stämningen var väl inte den bästa efter det, och pappa fick medla lite och sen åkte vi snabbt därifrån. Tror inte att Tore kallade några fler för bondgrabbar efter det. Finns som sagt många roliga historier om Tore det blir nog en till i morgon. Ha en bra 4:e advent!

Min familj har alltid varit sportintresserad, pappa var ju elitåkare på skidor i Södermanland när han var ung, och spelade fotboll i Viljan. Vi har nog sett det mesta på TV och kommer särskilt ihåg alla nyårsdagar med backhoppning. Vi tillbringade varje sommarsemestern i Gevsjön, och jag bodde hos familjen Henriksson i stationshuset, även sedan mamma och pappa åkt hem. Jag fick uppleva och prova allt sorts fiske i sjöar, tjärnar och strömmande vatten. Helge sålde ju fiskekort så han hade även rätt att "uttra", vilket var kul, annars var det att ro långdrag, spinnfiska med drag eller plastkula med flugor, och mete utan flöte. Sommaren 1966 var jag kvar hos familjen och när finalen i Fotbolls-VM mellan England och Tyskland spelades så skulle vi ut och plocka hjortron. Kort bilresa och lång promenad upp till myrarna ovanför Gevsjön, myrarna lyste gult av alla hjortron och vi plockade så mycket vi bara kunde. Kommer ihåg att när vi skulle fika så hade Helge med sig en liten transistorradio, så där satt vi mjukt högt upp med en härlig utsikt och lyssnade på finalen. Det var spännande och till slut så vann ju England med 3-2, ett spektakulärt omdiskuterat mål. Men kul var det, kommer ihåg dofterna från myren, hjortron och en otrolig spänning, man såg fast man inte såg. Ha det gott, idag är det vintersolståndet så i morgon vänder det och blir ljusare.

I början av 70-talet började Södertälje SFK med sportlovsfiske, ett år så var vi ner till Långsjön vid Vårdinge Folkhögskola. Det var nog runt -10 grader, så många av barnen frös och vi hade packat bilarna fulla och flera hade redan åkt hem när vi träffade på abborrana. Det var pappa som kom på dem på c:a 10 meters djup, så han ropade ut oss andra som var kvar. Jag lyckades få upp 2 stycken som vägde 1020 och 1030 gram. Flera av barnen fick också storabborrar och när jag kom hem så var jag ner till sportaffären Olle Ströms fiske och vägde dem. Så jag skickade in och fick några storfiskemärken för abborre. Något som är så kul med pimpelfisket i Jämtland är ju att man kan få stor abborre på tävlingar, men där har jag bara fått runt 3 hektos. Kanske blir en ny resa norröver till påsk? Ha en bra 3:e advent, tiden går fort och ännu har jag inte varit ut på någon sjöis, men den som väntar på något gott.....

Dm i pimpel gick det här året på Aspen, mellan Södertälje och Botkyrka, det regnade hela dagen så man var genomblöt när man kom iland. Det var mitt sista år som damjunior, man var ju junior t.o.m. det år man fyllde 17 år, och det fanns bara en juniorklass, inga yngre eller äldre. Jag vann och gick vidare till SM samma år, ser ju måttligt intresserad ut på tidningsurklippet, visste inte ens att jag blev fotograferad. Starskottet sköts av Kaj Hagström står det att läsa, tror att han även var tävlingsledare. Kolla in mina broddar det är fjädrar och var bra vid blankis, blev det lite snö så halkade man. Det året gjorde jag flera reportage med tidningar som Expressen och Dagens Nyheter m.fl. Eftersom pappa jobbade vid SJ så fick mamma och jag också vara med på Svenska SJ -mästerskap, det här året gick det vid Taxinge , Mälaren. Det var en juniorklass så man måste tävla med killaren, jag vann där också vilket Lars-Åke Norling som kom 2:a har svårt att smälta. SM i pimpel gick på Ragnerudssjön norr om Vänerborg, rekordmånga 631 stycken kom till start. Det var en djup svårfiskad sjö och jag kommer ihåg att jag tappade många på vägen upp. Vi hade även där nummerlappar på oss och en fotograf ifrån dalademokraten som kände igen mig från framgångar i dalarna kom och fotade mig. Efter det har Bergkvist berättat att de betalade hans resa och uppehälle för att han skulle fotografera. Vi bodde på samma hotell som Dalarna och Östergötland, så kvällen innan hade jag varit runt och hälsat på gamla bekanta. Den här resan åkte jag inte med Stockholmsbussen utan med bil tillsammans med klubbkamrater ifrån Södertälje. Hur gick tävlingen???Jo, MIN STÖRSTA FÖRLUST NÅGONSIN, jag hade 9 abborrar och mina poäng blev 32 samma poäng som Karin från Uppsala hade, men hon hade en fisk mindre än mig, vilket man prioriterade då. Så jag blev " bara " 2:a , gissa om jag var besviken. På den tiden fanns inga lag eller lagmedaljer, men man räknade ändå ihop de fyra högsta vikterna, Stockholm kom 3:a i juniorerna och det var jag och tre killar, dalarnas juniorer var bäst sen kom Södermanland. Det blev trots allt många segrar inom pimpel så jag får vara nöjd, den sommaren träffade jag min kille Lasse(ingen fiskare), som jag senare gifte mig med och fick två söner med. DM i mete gick i Stäket bortom bron, det fanns ingen karta men man sa att man fick gå förbi en udde längre bort. Jag fiskade och fick väl en del men ville söka vidare, passerade en viss herr Mosell och frågade om man fick gå längre, han sa ja så jag fortsatte. När jag kom i mål hade jag mest fisk av flickorna, men Mr Mosell hade lämnat in en protest att jag gått utanför gränsen. Fy Fan vad han lurade mig, det visade sig att pappa också varit ännu längre bort än vad jag var så han blev också diskad, vilket öde. Det är i alla fall första och enda gången som jag blivit diskad principfast som jag är. Huu, jag blev jätteledsen och deprimerad och tänkte sluta fiska. Fröken Melkersson som vann DM i mete vann även Tusenmannametet på Djurgården det s.k. Djurgårdsmetet, och jag kom 2:a. Reportage med Expressen, vi fiskade på Vällingen vid Eknäs, jag reportern och en skitsnygg fotograf, vid namn Lexius. Nappade skitdåligt så jag la mig ner och såg abborre men de ville inte hugga, föreslog att vi skulle gå bort mot Vackstanäs där det nappat bra tidigare på tävlingar. Mycket riktigt vi travade iväg (lång promenad) och där nappade det. Det var bara och dra och efter en stund lånade jag ut samma sorts pirk, krok och spö, som jag hade till reportern. Han lyckades till slut få en abborre och jublade och då hade jag redan fått 100 stycken.

1969 hade vi Lussevaka hemma hos en klasskompis, Maj-Britt och jag delade på en kvarter silverrom och Coca cola. Sen hem till vår tyskalärare som bodde i villorna nedanför Ronna, och sen till Saltskog som ligger på andra sidan stan i Södertälje. Där hade vi bestämt att pappa o mamma skulle hämta upp mig för vi skulle till Storvik på fiske. Det fanns ju inga mobiler på den tiden så vi hade bestämt en tid, som jag lyckades hålla. Pappa hade en Peugotkombi som var 7-sittsig, man kunde fälla ner och få ett säte längst bak ,där kunde jag ligga och sova, under resan. Vi hämtade upp Tore Karlsson och en annan kille som heter Sture sen bar det iväg upp till Storvikssjön. Så den dagen när man bytt om och fiskat med glitter i håret, kunde jag kamma hem ännu en seger, mamma skriver att det var mulet och 0 grader, hon kom 9:a i damklassen, men fick pris. Vem köpte ut spriten då.....Jo en äldre kompis till Maje, tror jag. Den här helgen för 20 år sedan var mamma och pappa upp till Edsbyn på Ullången, för att tävla på Lucianappet. Det gick bra de vann varsin klass kom sen hem till oss i Borlänge, sov kvar och upp söndagmorgon för fiske på Hyttsjön, Rättvik. På Ullången hade mamma Hedenskogspirk, Kurres krok och en med orange garn och grönt, hade 1786 gram. Där fick de varsin stor pepparkaksbock som alla segrare fick, som jag fick behålla. På lördagskvällen berättade pappa för mig att hans kiss var som apelsinfärgat, men hade inte sagt nåt till mamma. Helgen efter var de upp till Aspen, Fagersta och sen tillbaka hem till Lillturingen, Nykvarn. På torsdagen veckan efter så hade pappa en tid på vårdcentralen han hade ju även problem med dubbla hjärtslag och hade blivit elkonverterad flera gånger tidigare. Han fick remiss direkt upp till Södertälje sjukhus, åkte hem och lämnade bilen och tog bussen upp och blir inlagd direkt. I början av Januari dog han av en långt gången cancertumör i gallgången. Så han kom aldrig hem igen. I mammas anteckningar står det med annan färg på bläcket: Gunnars sista tävling. Så här års väcks därför hos oss släktingar mycket minnen och sedan dess har inte mamma gillat jularna nåt vidare. Så en vädjan till framförallt allt killar/karlar gå till doktorn om inte allt känns bra, de är inte farliga. Ha en trevlig Lucia därute det ska jag ha, i morgon skall jag bjuda några fiskekompisar på lunch, kraam.

DM i pimpel gick det här året vid Kalmarsand, Mälaren, i mammas anteckningar kan man läsa Fy Fan. Det gick bättre för mig jag vann, och min bästa kompis Maj-Britt Löfgren var 2: a, vet inte om det var fler flickor med. SM skulle gå på Rosjön, Eksjö, vi åkte ner tre bilar från Södertälje i Januari för att träna, pappa och jag gick långt bort och fick bra med abborre. Men som alla vet så är ju abborrarna simkunniga så på SM fanns inte så många kvar, det är enda gången jag tränat innan på ett SM-vatten. Jag blev 2:a fick ihop 43 stycken och 168 poäng, Anneli från Borlänge vann på 233 poäng och Karin från Uppsala 3:a på 116 poäng. Den våren bytte förbundet namn till Sveriges Fritidsfiskares Riksförbund och införde 3 medaljer även på DM, guld, silver, och brons. Medaljerna blev runda och kroken kom för att stanna. På mete -DM så vann jag och SM skulle gå i Bollnäs, fick en bra plats ute på en udde där jag fick abborre och mört. Tyvärr gick jag därifrån men lyckades ändå bli 2:a, mamma fick braxnar och mört och hon kom 2:a i damklassen. Så av dessa underbara sjöjungfrur så lyckades jag vinna 2 guld,3 silver och 2 brons, innan de blev runda med krok. Så året 1970 var ett bra år för mig vann även, Borlänge, Falu, Långshyttemästerskapen. Jag vann uttagningstävling för Finnkampen där 5 damer fick åka och jag som var junior, gissa om jag var glad. På Finnkampen i Finland kom jag 2:a efter Ingrid Lundmark som vann, kommer att berätta mer om dessa tävlingar längre fram. På bilden ovan så är det mamma Birgitta och jag, i fönstret hänger Eira W och Ingrid Lundmark ut, kortet i mitten är från prisutdelningen efter middagen i Eksjö, och på sista kortet kan man se en skymt av L Broman och sen är det Lennart Lundmark, som också tog medalj.

1958 var jag 4 år och vi bodde i Nykvarn utanför Södertälje, pappa jobbade vid järnvägen och var på kurs i Stockholm. Mamma, Monika , Kenth och jag var hos mormor som bodde i Strängnäs, som hade ett ölcafé där mamma hjälpte till. Vi åkte ju alltid tåg eftersom ingen i familjen hade körkort, man tog Eskilstunatåget till Åkers Styckebruk där man bytte till tåg in till Strängnäs. Monika och jag var ute för jag skulle leka, sen skulle hon gå in och höra om mormor var klar med maten. Mormor bodde i ett gammalt hus nedanför domkyrkan och huset hade en stor tung dörr som inte jag fick upp, jag trodde då att de åkt hem utan mig. Så jag sprang gråtande till stationen, mötte en kille som undra vad som hänt men jag hade inte tid att förklara. Upp på tåget, ingen reaktion från konduktören, vi hade ju fribiljetter och han kände ju igen mig. Bytte tåg i Åkers Styckebruk, råkade somna, så när vi passerade Nykvarn sov jag. Det var städerskan som hittade mig, som tur var skulle inte tåget vidare. I Strängnäs var det fullt pådrag, jag tror att Monika cyklade runt och letade och Kenth fick åka med i polisbilen som åkte utmed vattnet. Jag kunde ju berätta för personalen i Stockholm vem jag var, att pappa gick kurs, men honom fick de inte tag på. Tillslut så fick jag åka tillbaka till Åker, jag fick sitta bredvid en prästfru och hennes två barn, jag kommer ihåg att de bjöd på gelèhallon. I Åker möttes jag av mamma som blev så glad, sen åkte vi tillbaka till Strängnäs men jag fick nog inte vara ensam ute där något mer. Grannfrun i Nykvarn klippte ur tidningsurklippet ifrån Svenska dagbladet. När man själv fick barn och de var i 4-årsåldern förstod man hur oroliga alla måste ha varit i Strängnäs......I morgon talar jag om SM 1970.