Jag får börja med att tacka Ovansiljans SFK för att de tar på sig att arrangera DM på Kättbosjön i morgon lördag. Kättbosjön är den vackra sjön som ligger på vänster sida när man åker från Mora mot Venjan. Den som man alltid önskat att få komma ut på, de hade DM där förra året och då fick väl inte jag så mycket fisk, men kom tvåa. Nya tag i morgon och då klär man på sig "krigardräkten" igen. Året 2011 hade jag börjat en ny utbildning i Söderhamn och delar av det gänget åkte på hösten till Glastonbury, England. Här står jag uppe vid Tor, med en otrolig utsikt, där fåglarna flyger nedanför där man står. Vi gjorde många utflykter och en dag hyrde vi en taxi och åkte till Englands Sydvästkust, Cornvall. Vi besökte Tintagel, ruinerna efter Kung Arthurs slott som ligger vid kusten och där har man även byggt ett lyxhotell, där många kändisar brukar bo. Här ligger även trollkarlen Merlins grotta, han var ju rådgivare till kungen.På den tredje bilden ser man Merlins grotta. På dit och hemvägen från London så passerade vi även Stonehenge och kunde ta det här fotot från taxibussen. I morgonkväll kommer rapporter ifrån Dalarnas DM, ha en bra dag!

Nu är det bekräftat att Falu och Borlängemästerskapet 2014 är inställda tävlingar, och med dem många andra tävlingar. Såg att Norska Mästerskapet är inställt, Nordiska Mästerskapen som går i Norge är flyttat längre upp i landet. Stockholms DM inställt, Södermanland har inte haft någon tävling i år, nu i veckan blåste Mälaren upp i Strängnäs där VM-kvalet i mormyska skulle gå. Vårt DM i pimpel med lagtävlingen som skulle gå på Björken, Grangärde går inte att arrangera för det är för dåliga isar. Nu är bollen hos Ovansiljan och grabbarna med Stormen, Laxen och Göte Sjölin, i spetsen och många andra,som är ute och kollar av isarna på fler tilltänkta sjöar. Tror säkert att det blir av på lördag, tur att De finns och har möjlighet att undersöka, allt för säkerheten. Året 2012 var ett bra år för mig om man bortser ifrån SM i pimpel på Revsundssjön, Bräcke där jag bara fick en enda abborre på lördagen. Visserligen vägde den 570 gram men på det kom man inte långt. Började inget vidare ringde på hösten till Viking Camping och bokade stuga, mannen var lite konstig och svår att få tag på. Jag fick ingen bekräftelse på bokningen, skickade flera mail, telefonnummer som ingen svarade på. Så jag skickade ett brev där jag avbeställde stugan och bokade om till Revsunds Prästgård. Ett litet pensionat, där skulle vi bo jag, Linda-Maria Lundin och Viveka Jernberg. Det var ju en gammal prästgård med fina utskurna väggfasta stolar i trä och härlig utsikt över sjön. Första kvällen låg vi alla tre i dubbelsängen och kikade på en film, innan Viveka kröp ner i sin egna säng. Sedan när vi hade släckt och skulle sova så stod det två långa mörkklädda figurer bredvid min säng. Jag hade ju suttit i prästens tronstol på kvällen när vi åt mat. Lite obehagskänsla infann sig, men jag vände på mig och bad att få vara i fred och då blev det lugnt. Säkert några av de präster som levt och arbetat tidigare på gården som undrade vad vi gjorde där. För att inte oroa de andra så sa jag inget till dem förrän vi åkte hem på söndagen, vi skulle ju sova en natt till, och då var det lugnt. På lördagen så gick min syster Monika och jag tillsammans och fiskade, hon åkte tillsammans med Timpa och Anders ifrån Södertälje och de bodde i Bräcke. Vi kämpade på hela tävlingen men det räckte ingenstans, och det var många som nollade. Äntligen fick Timo Jumisko från Södertälje SFK stå överst på pallen med dagens högsta vikt på 14690 gram, den här bilden är ifrån framsidan på Tävlingsfiskaren 1995. Svenska Mästare 2012 blev H Timo Jumisko, D Marie Magnusson, HV Per-Åke Södergårds, DV Ellenor Johansson, ÄHV Arne Andersson, ÄDV Lillian Åhlund, ÄHJ Jesper Eriksson, ÄDJ Melina Nyman, YHJ Oliver Nord, YDJ Alexandra Höök-Hansson och arrangör Tomas Stenvall. På söndagens lagtävling fick jag i alla fall lite mer fisk och det är ju fina och stora abborrar i sjön, men det räckte inte till några medaljer. Svenska Mästare i lagtävlingen blev H Svegs SFK, D Svegs SFK, HV FK Jokers, DV Gullringens SFK, ÄHV Katrineholms SF, ÄDV Vrångfalls AFK, ÄHJ Svegs AFK, ÄDJ Skellefteå SFK, YHJ Tenhults SFK och tyvärr inget yngre damjuniorlag med. Linda-Maria hade fått silver i lag tillsammans med Lotta Engvall, Wivian Lindberg och Ingela Sjöö så vi hade i alla fall en medalj med hem i bilen. På vårt DM i pimpel i Dalarna som gick på Björken, Grangärde så vann jag guld både individuellt och i lag. Fiskade hela dagen utmed land och lite längre bort bredvid mig fiskade Stefan Gren och Lindgren från Falun, tror att de också kom bra till. Den här bilden är ifrån Hormund och det var mammas sista stora tävling. I framkant av bilden står min stora "ryggsäckslåda" som jag köpte för länge sedan av Simo från Finland på Sälen Cup. DM i traditionellt mete gick i Hormundsjön och Venjan arrangerade, där fick jag brons själv och guld i lag. Hasse, Monikas man som varit sjuk en kortare tid dog i slutet av februari av cancer i strupen som spridit sig och Monika kunde tillsammans med sjukvårdspersonal vårda honom i hemmet sista tiden. Han hade även drabbats av en hjärtinfarkt på piren i Nyköping sommaren 2010, då det blev iltransport i ambulans in till Karolinska i Stockholm. Mina tankar går till Monika, hennes familj, Hans barn med familj då det igår var datumet då han dog. Jag är så glad för min systers skull att hon fortsatt spela bridge som de brukade göra, håller även fast vid att arrangera sommar och vinterfisket för pensionärer i Södertälje SFK och fortsätter att tävla trots att hon bor i Strängnäs. Påsken 2012 följde hon med mig upp till Hammerdal för tävlande och boende med "killgänget" hos Sven och Britta. Sista April det här året blir jag farmor igen till en liten tjej, Tuva. Så det är hon och kungen vi flaggar för den dagen. I början av Augusti döps hon och hennes kusin Amanda utomhus vid Norsbos Bystuga som ligger vid sjön Liljan.På måndagen efter dopet skall mamma gå till VC för att lämna prover och på onsdagen var det dags för läkarbesök. Hon får sådan kärlkramp igen så jag säger att jag kan skjutsa henne på onsdagen. Ringer flera gånger på onsdagsmorgonen men inget svar så jag åker dit. Hittar henne liggandes på sängen okontaktbar, så ringer ambulans som kommer snabbt för vidare färd in till akuten i Falun. Hon hade fått en stroke och tappat talet och blivit förlamad på höger sida. Det blev en jobbig höst med mycket som svävade fram och tillbaka, täta besök av mina syskon och mycket vakande på sjukhuset. Till slut så piggnade mamma på sig och fick komma till Borlänge och nu bor hon på ett äldreboende. Hon tränade upp högerbenet och kunde i höstas gå tre vändor i korridorerna varje dag. Hon kan fortfarande bara säga några ord så det blir teckenspråk, men som tur är har hon humöret uppe och vi kan skratta och skoja om mycket. Hon kommer ihåg och känner igen alla som man pratar om eller visar kort på. När jag hälsar på så brukar jag visa bilder från min blogg och berätta vad jag skrivit om. 2012 var tydligen ett långt år får fortsätta en annan dag för än är jag inte färdig. Ha det bra!

Mitt första minne av sportlovsfiske är ifrån Södertälje Amatörfiskeklubb som arrangerade den typen av fiske i mitten av 60-talet. Vi fick åka buss ut till sjön och efter fisket blev det korvgrillning, och prisutdelning med varupriser, oftast någon pirk eller drag. Jag var för det mesta ensam tjej och killarna var ganska kaxiga på ditresan för att sedan bli stumma då jag slagit de flesta. Vi arrangerade även sportlovsfiske i Södertälje SFK och nu sedan jag flyttade upp till Borlänge så har jag när jag kunnat varit med. När Niklas var mindre så var han också med och tävlade, han gillade inte när andra fick hjälp och han själv fick klara sig själv. Men han lärde sig mycket av det och insåg att det här inte var någon "riktig" tävling. Idag hade vi tack vare några kalla dagar och nätter förra veckan sportlovsfiske vid båthamnen i Ösjön. Isen hade kollats av flera i veckan och på morgonen gjorde Jonas Gustafsson och Dan Ersbjörs en sista koll med många avruskningar, markerade större vindhål och borrade upp massor av hål. Det kom 21 stycken tappra barn och ungdomar i åldrarna 3- 15 år, både flickor och pojkar. Det blåste riktigt kallt och en del åkte hem tidigare bland annat den enda flickan över 11 år. Vi kunde trots allt dela ut 3 stycken pokaler i klasserna flickor 0-10 år, pojkar 0-10 år och pojkar 11-16 år och alla fick även medaljer. Vi var många med från vår klubb som hjälpte till ute på sjön och vid invägning och prisutdelning. Jonas delade ut pokalerna och Sylvia Nilsson som förresten har 7 stycken Svenska Mästerskap i bagaget hängde på medaljer. Före prisutdelningen bjöds det på varm saft och bulle. Representanter ifrån kommun kom ut och kollade om det blev någon tävling, men då isen var hal och full av vatten så åkte de igen, glada ändå att vi kunde genomföra sportlovsfisket. Jag vill å klubbens vägnar tacka alla som hjälpte till och alla duktiga pimpelfiskare som vågade sig ut idag. Lycklig segrarinna i yngre flickklassen. Segrare i yngre pojkar unga herr Liss och i äldre pojkar Bjurström junior De yngsta deltagarna unga herr Berggren och unga fröken Liss. Isen var idag väldigt mör och cirka 10- 14 cm och utanför viken var det mörk is som inte såg så rolig ut. Det var nog första och enda tävlingen på Ösjön detta år, tävlingsledningen får återkomma om det går att genomföra Borlänge Mästerskap i pimpel om drygt en vecka, men det ser jäkligt mörkt ut.

Jag var inte ner till Mälaren på SM i lag och jag vet att flera lag hoppade av denna dag på grund av den starka kylan, bl.a våra äldre damveteraner. Svenska Mästare i lag blev H Stockholms PF, D Fagersta AFK, HV Forserums SFK, DV AFK Flugan, ÄHV Enköpings AF, ÄDV Atletfiskarna, ÄHJ Rimforsa FK, ÄDJ Bergfiskarna, YHJ Nora Gyttorp och tyvärr fanns inget yngre damjuniorlag med. Skinnkroken arrangerade Dalarnas DM i pimpel och jag lyckades ta individuellt guld och även lagguldet. Några dagar under påsken åkte jag upp till Hammerdal, Jämtland och bodde hos Sven och Britta, där ett härligt "killgäng" bodde. De fiskade före påsk och tävlade under påsken, och själv hann jag vara med på tre tävlingar innan jag drog vidare ner till Söderhamn. Där gick jag en kurs, "Månstigen" på Älvgård som var en helg varje månad, en självutvecklande kurs med schamanska inslag och mycket eget jobb hemma. I början av Juni tog min systers barnbarn Jennifer studenten, så då åkte mamma och jag ner till Södertälje. Under midsommaren var jag och min väninna Joanna till Glastonbury, England, det sägs att den platsen är jordens hjärta. Där besökte vi många historiska platser och andra fyllda av höga energier, Kung Arthurs grav, Tor, Chalice Well m.m. När vi kom hem så var det bara att packa om för att åka på SM i Traditionellt Mete i Norsjö. Där skulle mamma och jag tillsammans med Lena Olaison vara med i lag. Lena hade kontakt med Söderhamnsmetarna och skulle få åka med dem. Så jag ringde Kerstin så hon ordnade så att även jag och mamma kunde åka med i bussen och få bo på samma ställe. Vi åkte upp till Bollnäs och fick ställa bilen hos Lena och Göte och sen bar det iväg till bussen, som sedan hämtade upp metare längs vägen. Här är mamma över den nya "Högakustenbron, och fina väggmålningar av samer och renar som fanns på vårt rum. Tyvärr så hade Ellen hoppat av vårt lag så vi var en " man" kort, vi frågade en tjej i bussen om hon kunde gå med i vår klubb och tävla för oss i Borlänge. Vet att det förekommer på SM i pimpel att man tävlar för fler distrikt, ett individuellt och ett annat i lag. För säkerhets skull så frågade jag tävlingsledningen men där var det tvärstopp, så vi fick fiska på tre "kvinns". På lördagen gick jag runt och tittade för syrran var med och tävlade. Hasse och mamma satt mest i deras bil under tävlingen för det var blött och regnigt, och ingen av dem var väl särskilt pigg. På söndagen var det dags för lagtävlingen och vi fick åka buss ut till vårt område. Som tur var så fick mamma en plats i början, hon hade ju svårt att gå i ojämn terräng och det fanns inga handikapplatser. Fick en hel del fisk i början och blev bäst i laget men vi kom ingen vart i prislistan, vi var ju bara tre också. Monika fiskade med Södertäljes damer och fick en hel del i början. Efter en timme så ringer hennes man Hans och han har blivit sämre och vill åka till sjukhuset. Så Monika packar ihop sina saker och lämnar över fisken till sin lagkamrat och sen blir det bråttom hemåt. Hasse hade haft problem med hjärtat, astma och nu magen och kunde bara äta flytande föda, de beslutar sig för att åka ända hem för att där kunna söka sjukvård. Monikas lag var 3 hekto ifrån medalj så lite tråkigt att hon inte kunde fiska tiden ut, men hälsan måste få gå i första hand. Tror nog att Södertäljes herrar tog en dubbelseger, tyvärr kommer jag inte ihåg fler resultat men det fanns medaljer med i bussen hem. När vi väl kommer hem till Borlänge så har precis Peace and Love avslutats och jag har väl aldrig sett så mycket sopor på samma ställe. Efter SM i mete 2010 i Vassbacken, Göta kanal så åkte mamma och jag och hälsade på min f.d. svärmor i Valdemarsvik. Hennes man Elof hade blivit dement och bodde nu på ett demensboende, tror trots allt att han kände igen oss när vi hälsade på. Vi stannade några dagar och var även ut till Gryts Skärgård. I Januari 2011 blir Loffe sämre och dör den 13 Januari samma datum som pappa dog på. På begravningen i februari så frågar vi Elna om hon vill flytta upp till Borlänge igen. Så efter mycket letande efter en passande lägenhet så flyttar hon upp i September och mina grabbar hjälper till med flytten. Själv hade jag precis fått börja en ny arbetsträning på ett demensboende, med att vara i tvättstugan, köket och mata de boende. Vilket inte mina axlar pallar någon längre tid, utan det blev nya sjukskrivningar. Tråkig läsning nu tar vi en sannhistoria om Loffe och hans båtmotor. Han hade en liten plastbåt i Södertälje som låg i Viksberg och hade av sin bror fått en motor. Den krånglade ibland och en dag när hans fru Elna och Birgit en vän till familjen var ute på Mälaren och sedan skulle åka hem så startar inte motorn. Damerna fick börja ro och de skall ju över den stora farleden in till Södertälje Kanal. Loffe mekar båtmotor och de andra ror för brinnande livet för det kommer ett stort fartyg. De lyckades precis komma undan framför fartyget och kunde ta sig in till Viksberg. Det var den båtmotorn som vid ett senare tillfälle hamnade på botten, då den inte ville starta. Straxt efter det tillfället så köpte Loffe en ny motor som fungerade perfekt. Jag kommer ihåg att jag och min kille lånade båten och var ute och tältade på en halvö, men när vi skulle åka hem så hade det blåst upp. Då åkte vi in till Sandvikens brygga och ringde ifrån en telefonkiosk, fanns ju inga mobiler i början av 70-talet. Så pappa Elof kunde komma och möta oss vid Sandvikens brygga. Vi tog hans bil och han körde över båten till Viksberg, frid och fröjd.

Jag hade ju missat DM i pimpel 2010 var trots allt första reserv till SM, och bokade plats i bilen hos killarna Jonas Gustafsson, Bernt Berggren och Per Morelius. Vi hade varit ganska många ner på För-SM som gick i slutet av Januari på samma plats vid Görveln, Mälaren, och då kom jag tvåa i damveteranklassen. Nu tänkte jag att jag skulle vara på plats om någon från Dalarna var sjuk, eller åka på parallelltävlingen vid Stäket. Burr när vi åkte iväg på lördagsmorgonen så var det runt - 25 grader ute vid Romme, där vi träffades för att åka vidare till Hedemora och möta upp Per och hoppa in i hans bil. Arrangörer av SM var FK Forellen och Stäkets SFK och även Stockholm hade - 26 grader och solsken. Inget avhopp och att riskera förfrysning av händer var ju inte så lockande, så när Björnee frågade om jag ville åka skoter den här dagen med Jocke, så var det ingen tvekan. Efter fikat så var det på med alla kläder som jag hade med mig. Första uppdraget var att mota tillbaka folk som gick utanför gränsen vid utgången, sjön var ju delad i två delar och en del gick utanför avspärrningen. Det gick undan och det var bara att försöka klamra sig fast, vifta och ropa och alla fattade vad vi menade. Åkte sedan ut längre mot gränsen och följde "täten" på håll, jag hade med mig kameran och tog en hel del foton. Frågade ledningen efter tävlingen om de ville ha korten, så jag fick hjälp av min grabb att föra över och maila ner dessa till Börje Ohlsson. Dessa foton lades sedan ut på Björnes Magasin och jag tror att Forellen har ett av dem på sin hemsida.Vi åkte runt nästan hela dagen och ibland gick det undan och tyckte nog att Jocke körde lite för nära de tävlande ibland. Här kommer några utvalda bilder som jag har kvar, tyvärr så hade jag ett datorhaveri för något år sedan och hade inte säkrat upp alla bilder.

Broddar ja, den senaste varianten ses har ovan och är en behändig brodd som är lätt att ta på och passar många stövlar, säkert värt sitt pris. Jag har ju sett hur många slitit och halkat med dessa galoscher som även finns på marknaden. De här broddarna som jag hade året 1971 och några år framåt bestod av fjädrar som var fastsatta på ett gummiband som man trädde runt stöveln. På SM i pimpel 1982 när jag vann hade jag stålbroddar som täckte hela foten och man satte fast dem med läderband med spännen. Problemet när det var kallt var att det frös på under och man blev lätt rund under fötterna. Då var jag tvungen att ta av dem när jag skulle ta mig cirka 6 kilometer hem till målet. Det var nog efter det som pappa (uppfinnarjocke) började klura ut något annat. De första broddarna gjorde han åt mamma 1983 och den var så bra att han behöll grundprincipen och utvecklade den. De var gjorda av en rågummisula som han skar ut av gummimattor, små korta skruvar, läderband, spännen och nitar. På 80-talet och en bra bit in på 90-talet var det mest nokiastövlar som gällde och han hade mallar för storlekar från 37-48, där det ibland bara skillde några millimeter. Pappa utvecklade brodden med att skära ut små tunna plattor av plexiglas, för att hålla skruvarna på plats. När sedan powerstövlarna kom så blev det en extra rem för att hålla brodden på plats. Han gjorde små broddar till mina grabbar i en annan modell då de hade skoterstövlar. Han köpte via Vestli kohudar där han själv skar ut remmarna. På tävlingar hade han med sig reservdelar om någon behövde ha något lagat, kunde vara att byta ut någon rem eller sätta dit nya skruvar, spännen. Det var ju ett otroligt hantverk som tog lång tid att göra, men som pensionär så fanns ju tiden. Det är nog många som kommer ihåg Gunnar ifrån Södertälje med sina broddar. Pappa och mamma var ju jämt ute på tävlingar i hela landet, även upp till Jämtland, Värmland och hela Mellansverige.Knepet med att behålla formen och kvaliteten på broddarna är att alltid hänga upp dem på tork och varje höst smörja/pensla dem med olivolja. Det är den bästa brodden som jag använt för man halkar inte även om det var ett litet snölager, jag har kvar och använder dessa även idag. Till kustfisket så var man tvungen att ha broddar på sig, det var ju gott om hala klippor på en del ställen. Då gjorde pappa samma sorts brodd men hade kortare skruvar och sågade av topparna på skruvarna, så man kunde gå stadigt. Läder Lindkvists affär i Södertälje var affären där pappa köpte spännen, remmar och lite av varje. När pappa dog -94 så, kändes det naturligt för mamma att sälja alla mallar och det material som han hade kvar till Vestlis fiske, eftersom de hjälpt till att skaffa kohudar. Men tyvärr så blev det aldrig några fler broddar gjorda. Tror att det var för besvärligt och tog för lång tid för att vara lönsamt, tråkigt. Men jag har flera par kvar som jag tänker fortsätta använda, jag har ju också andra lättare stövlar nu men med ett extra band så sitter de fast bra. Hoppas att Tre Kronor kan spika igen bakåt nu på Hockey-finalen i OS.

Gör väl ett nytt försök idag, igår krånglade datorn så mitt långa inlägg försvann, skall försöka skriva nåt liknande idag. Året började inte så bra för min del, blev utförsäkrad efter att ha haft tidsbegränsad sjukersättning på 50 % mellan åren 2005-2010, och sedan 2002 haft 50% "sjukpension". Nu tillbaka till Arbetsförmedlingen med nya kurser och arbetsträning hos min väninna Joanna i hennes butik Kirubai. Fick en ny sjukgymnast via vårdcentralen i början av året, som sa att hård träning i minst 6 veckor kunde kanske lindra värk och fibromyalgi?! Jag körde på i 13 veckor men inget blev bättre utan jag fick mer värk och trötthet. Fiskade inte så mycket den vintern, men på SM i pimpel skulle jag vara med både individuellt och i lag.SM skulle gå i norra änden av Tisjön med Malung som arrangör. Vi hyrde stuga i Sixten Jernbergs gamla stugby som nu drevs av holländare och låg på rätt sida av älven och ganska nära upp till Tisjön. Det var jag, mamma, min syster Monica och hennes man Hasse. Det var väl ingen högre standard på stugan och när vi kom fungerade inte värmen, men när vi kom tillbaka på lördagseftermiddagen var det bastu. På Tisjön hade flera tävlingar gått på Sälen cup och i minnet fanns den dagen då jag, min son Niklas och Sonny Wiberg fiskade tillsammans och träffade på stora abborrar, kommer att berätta om det senare. Den individuella tävlingen gick på lördagen och Monika och jag travade iväg med målsättning att ta oss bort där jag varit flera år tidigare. Det började svartna för mina ögon, och jag fick hjärtklappning så jag var tvungen att gå åt sidan och sätta mig en stund. Monika och jag hade kommit ifrån varandra men fick syn på henne och kunde gå ikapp. Monika tänkte stanna och det var synd att vi inte gjorde det för däromkring hade de fått bra med större abborrar. Vi kämpade på bort mot andra land och fick lite fisk i början men de var små. Jag drog mig bort mot flatan där jag visste att det var bra, men var ensam och svårt att leta själv. Så denna dag slutade med en 29:e plats, tror att det är min sämsta placering någonsin på SM. Svenska Mästare blev H Mikael Rehnman, D Lotta Engvall, Hv Lars Sundberg, DV Maj-Britt Nilsson, ÄHV Eino Holappa, ÄDV Maj-Britt Jonsson, ÄHJ Sonny Wiberg, ÄDJ Sara Nilsson, YHJ Lars Hansson, YDJ Matilda Lejon, och arrangör Peter Pistol. Natten till söndagen hade det snöat och var sämre väder, så mamma blev kvar i stugan. Den här dagen var det den andra halvan av Tisjön som gällde, jag gick inte så långt ifrån starten och fick bra med fisk i början. Men det var många på samma ställe och det blev snabbt uppborrat. Kämpade på och var kvar inom samma område hela tiden, men vi lyckades inte i laget. Segrande lag var H AFK Flugan, D Norsjö, HV Woxnadalens SFK, DV AFK Flugan, ÄHV SFK Minkarna, ÄDV Atletfiskarna, ÄHJ Ovansiljans SFK, ÄDJ Bergsfiskarna, YHJ Svegs SFK och YDJ SFK Trekroken. Den här sommaren flyttade jag ut i skogen utanför Borlänge efter att ha separerat, och vågade helt enkelt inte bo kvar så nära centrum och gångavstånd från stadens pubar. Utan jag fick ge upp min drömlägenhet och jag är mycket tacksam för allt stöd jag fick av min vännina Joanna, mina barn, släkt och vänner. Det blev några jobbiga år men inget jag nu ångrar. I Augusti så var det dags för SM i traditionellt mete i Göta Kanal, Vassbacken, och mamma och jag hade hyrt stuga i Sjötorp vid Vänern utanför Lidköping. Det hade också Monica och Hasse gjort så vi hade stugorna bredvid varandra. Monica skulle tävla individuellt och jag i lag på söndagens tävling. Gick väl inte så bra för Monica och jag kommer inte ihåg några resultat ifrån lördagen, men kul att gå runt och titta. På söndagen var det dags för oss det var jag, Lena Olaison, Ellen Jonsson och Rosie Englund i vårt lag. Jag laddade med en riktig godbit: metmask, maggot och ett majskorn. I första utkastet får jag på en liten braxen men när jag böjer mig ner efter håven gör den ett ryck och försvinner. Ut igen och får på en till eller om det var samma och då går det bättre, sen fick jag flera mörtar, abborrar och löjor. När båtarna börjar åka så avtar fisket så jag får inte så mycket mer. Som tur var hade Lena fått två braxnar också och tillsammans med de andras vikt så kom vi tvåa. På fotot så har tyvärr Rosie Englund åkt hem och förutom silvermedalj så fick vi varsin flytväst. Kanske man skulle ta på sig den på nästa pimpeltävling, som är nästa helg då vi ska ha vårt stora DM och lagtävling. Men isarna skall hålla 15 cm där så vi får hoppas att det inte blir för varmt nu i veckan. Skitfiske på Er som skall ut i morgon, men då tittar jag på femmilen och hockey-finalen Sverige mot Kanada. För jäkligt att det kommer att vara domare från Kanada.

Vintern kom tillbaka med cirka 10 cm nysnö, ljust och fint men mindre kul för våra isar. Det blir nog en vilohelg från fisket med gamla sjuklingar att ta hand om. Barnens farmor Elnas behandling av sköldkörteln misslyckades så nu står hon på ruta ett igen. Mamma har varit dålig i två veckor, hon bor ju på ett äldreboende och nu har hon gått och ramlat omkull, röntgen idag. Jag får höra i morgon om det blir några åtgärder. Ornäsbjörken hittades 1767 vid Lilla Ornäs som ligger två kilometer norr om Ornässtugan i Borlänge. Hans Gustaf Hiort finner en märklig björk med djupt flikiga blad, den är en genetisk variant av vårtbjörk och kan inte föröka sig. 1768 skickar Hans ett löv tillvärldskände botanikern Carl von Linné i Uppsala och han vill ha trädet men får nej. 1781 ger Linné den yngre björken sitt latinska namn Betula Pendula Dalecarlica, som sedan på svenska blir Ornäsbjörken. 1890 blåser moderträdet i Lilla Ornäs ner i en storm. 1985 blir Ornäsbjörken Sveriges Riksträd och planteras i de flesta av Sveriges kommuner, tyvärr planteras en felaktig sort. 2005 börjar arbetet med att ta fram en äkta klon av Ornäsbjörken och 2007 börjar åter en äkta avkomma att säljas på plantskolor i Sverige. I morgon blir det mer fiskesnack, medaljerna i OS ramlar in och en del bort, tråkigt med damkronorna som inte kunde hålla i matchen, lite ödesdigra missar i Ski-Cross och Curlingdamerna fick "bara" silver.

En härlig morgon - 7 grader och himlen skiftar just nu i rosa och ljusblå färger. Skall berätta lite om Ornässtugan, Gustav Vasa och Vasaloppet, man kan läsa mycket intressant på wikipedia. Gustav Eriksson Vasa föddes 1496 i Uppland och tillhörde ätten Vasa. Han blev skickad till Uppsala för att studera och där träffade han flera vänner ifrån Dalarna. Han hade senare i livet suttit som fånge i Danmark men lyckats fly, vid den här tiden var det en dansk kung som regerade i Sverige. När han kom till Stockholm fick han veta att hans far blivit dödad i Stockholms blodbad. Nu ville Gustav hämnas och sökte sig upp till Dalarna där hans gamla studievänner fanns. I december 1520 så kom han till Rankhyttan vid Vikasjön, som är herrgården där SOS Hälsoresan spelades in. Där låtsades han vara dräng, men blev avslöjad och fick träffa ägaren sin gamle kompis Anders Persson. Han rådde Gustav att ta sig till Stora Ornäs där studiekamraten Arendt Perhsson-Örnflycht och hans fru Barbro Stigdotter bodde vid Ösjön. Så det bar iväg genom skogar och över sjön Runn och Ösjön. Han härbärgades i Ornässtugan men Arendt var på danskarnas sida och började söka hjälp bland sina vänner för att kunna gripa Gustav som var efterlyst. Hans fru Barbro anade oråd och hjälpte Gustav att fly genom dasset, genom att fira ner honom den vägen. Sedan fick han hjälp och skjuts av en dräng på gården som körde honom upp till Svärdsjö, vidare till Isala och sen upp till de karska Moraborna. Morakarlarna stöttade inte Gustav Vasa till fullo utan han begav sig vidare på snöskor till Norge för att söka hjälp. Efter ett tag skickade man ut de två snabbaste på skidor för att försöka komma ifatt Gustav och kom ifatt honom i Sälen. Det är därför som vi hedrar honom med Vasaloppet, som brukar vara första helgen i Mars.1523 blev Gustav Eriksson Vasa vald till kung i Strängnäs den 6 Juni, det är därför den dagen har blivit vår nationaldag. Gustav Vasa dog av sjukdom 29 september 1560. De här bilderna tog jag medans det fanns snö kvar och på andra bilden ser man dasset på baksidan. Ornästugan byggdes i början av 1500-talet av en förmögen bergsman Stig Hansson, och ingick i en kringbyggd gårdsformation, där övriga hus revs på 1700-talet.Ornässtugan har varit muséum sedan 1758 och vi firade 250-årsjubileum 2008.Huset ligger på en halvö till vänster om starten på våra tävlingar, med mycket gräsyta runt om och en stor båtbrygga, där kyrkbåtar och ångbåten Domnarfvet brukar lägga till. Från parkeringen finns en allé med ekar som är planterade på 1700-talet, på området finns också fyra stycken lindar planterade på 1600-talet. I vaktmästarbostaden bodde ett äldre par som vi brukade fråga om vi fick stå på parkeringen de gånger vi haft starten vid Ornässtugan. Herrn i huset var intendent och hade haft många visningar under åren, och de hade bott där sedan 70-talet. Området ägs av Statens fastighetsverk och förvaltas av Borlänge Kommun. Dessa två parter var jag i kontakt med 2010 då jag la fram ett förslag som innebar verksamhet året om både för barn och vuxna. Många ideér om snö och isskulpturer, tävlingar för barn , fiske, musikkväller med olika tema, minimuséum, klubblokal för oss och eventuellt andra föreningar, samt att kunna ha olika utställningar i vaktmästarbostaden. Jag har alla detaljer kvar, men kommungubbarna ( varav en snart skulle gå i pension) var inne på ett annat spår. De ville ta hit konstnärer från hela världen som skulle turas om att få jobba och bo gratis under en period. Nu är ju inte Borlänge kommuns ekonomi den bästa så när mannen dog och hans fru kom på äldreboende, så blev det inget av deras planer. De kontaktade inte mig heller trots att jag hade ett privat förslag och ett förslag via Borlänge SFK. I slutänden blir det nog bra han som fick hyra stället är en framåt man som gjort många jobb för kommun, Dalarnas Muséum, landstinget m.m. Träffade på honom när jag gick och fotade och han berättade vad som hänt och jag kunde bara önska honom Lycka Till!

Ja, det var året när man fick kliva upp i damveteranklassen och nya möjligheter. Det resulterade på DM i ett individuellt pimpelguld och lagguld, och i traditionella metet fick vi också guld i lag. Den här vintern gjorde mamma bara 7 tävlingar, hon kände ju av kärlkrampen mer och mer. Trots att hon köpt sig en Mora Nova-borr så orkade hon inte fullfölja alla tävlingar, utan de sista blev påskhelgen på Orsasjön i Vattnäs och Våmhus. De hade ju kvalificerat sig i hennes lag till SM och det här året blev ett öppet SM som arrangerades av Norsjö. Men både hon och jag tackade nej, man hade ju den hemska bussresan till Luleå i färskt minne. För min egen del så var det också personliga skäl vilket bara mina närmaste visste om. Jag levde ihop med en komplicerad man och den delen av mitt liv skulle jag kunna skriva en hel bok om, har sedan länge klurat ut titeln på boken " Att leva med döden". Svenska mästerskapen gick som sagt i Norsjö och svenska mästare blev H Stefan Stark, D Marie Björklin, HV Lars Sundberg, DV Gun-Britt Magnusson, ÄHJ Viktor Nilsson, ÄDJ Sara Gotthardsson, YHJ Aron Nilsson och YDJ Lovisa Burvall. Eftersom det var ett öppet SM så fanns det ingen arrangörsklass. Marie Björklin hade tidigare vunnit SM som yngre damjunior, och det kommer mer om denna duktiga tjej. Det gör det också om Lasse Sundberg som hållit på med fisket sen vi var juniorer, och Gun-Britt Magnusson är snart historisk med hennes framgångar. I morgon blir det mer snack, om vad får jag se. Nu till VC med barnens farmor, ha en bra Dag och här lyser SOLEN.

SM-veckan ja just det, här skulle det ha trappats upp med mina tips, historia om Gustaf Wasas bravader, Ornässmycket, Ornäsbjörken och en del annat. Men SM i pimpel är ju inställt. Nu ser det ju väldigt mörkt ut för andra arrangemang också, jag var ut till Ornässtugan idag och tog lite bilder. Träffade en man med isborr och låda på ryggen, han vågade inte var kvar på sjön längre. Berättade att de skulle ha tävling den 22 Mars men nu såg det mörkt ut. Sista veckorna har tagit mycket på snön, finns knappt något kvar på åkrar och gräsmattor, och det börjar bli lite landlöst på en del ställen. Liknar mest en vårdag i slutet på Mars eller in i April. Nu är även vårt sportlovsfiske i fara och Borlängemästerskapet också, det måste bli ordentligt kallt både på dagar och nätter om det ska kunna fungera. På den andra bilden som är tagen ifrån bryggan vid Ornässtugan ser man borrhålen som gjorts idag, i det längst ut där det är ett mörkare parti, så räckte det med tre varv sedan var han igenom. Han sa att jag skulle vara försiktig om jag gick ut på sjön, men jag var inte klädd för det idag, och skulle aldrig gå ut själv. Nu får man i alla fall glädjas åt att solen skiner och fåglarna kvittrar, och OS på TV. Igår sjönk Runn-is plog genom isen när de skulle ut och ploga banan på Runn i Falun, finns att läsa om det i Falukuriren.

Nu har jag halkat efter i planeringen inför SM i pimpel, där jag tänkte att jag skulle hinna med att berätta om alla tidigare SM som varit. Det känns inte så viktigt nu när SM är lagt på is, jag har ju tid på mig. Året 2008 så fick jag två medaljer brons individuellt i pimpel och brons i traditionellt mete i lag. Pimpel-DM gick på Björken, Grangärde och det var flera år sedan jag var med där, jag gick ner till höger utanför reningsverket. Fiskade själv hela dagen och där hade jag på den största abborre som jag sett, hade med den några vänder upp till hålet och såg den dessa gånger svepa förbi, för att sedan göra ett ryck och försvinna. I min enfald blev jag kvar för att försöka lura den igen, men icke. Min vikt räckte dock till brons och vi hade inget lag. Mamma gick till vänster bort och fick problem med kärlkrampen, hon var tvungen att ta fyra stycken nitromex under tungan, under tävlingen. Trots det så lyckades deras lag att ta guldet med i laget var också Lillemor Arvidsson, Anne-Marie Hellström och Ellen Jonsson. SM i pimpel individuellt gick i Sundsvall på Björkfjärden med otroliga vikter, segraren i herrklassen och med dagens högsta vikt på 22.220 gram var Olle Eriksson Nora-Gyttorp, hans andra SM-seger. Övriga segrare D Lotta Engvall, HV Sven Taflin, DV Ulla-Britt Taflin, ÄHV Lennart Persson, ÄDV May Tomasson, ÄHJ Michael Jönsson, ÄDJ Victoria Liv, YHJ Tony Åström, YDJ Ida karlsson och arrangör Per Jönsson. Det var även Lotta Engvalls andra SM- seger och sedan dess har det ju hänt mycket för henne både på SM och Nordiska Mästerskap. På lagtävlingen 2008 skulle mamma vara med och jag hade lovat att skjutsa över dagen, med i bilen var också Sylvia Nilsson och Viveka Jernberg. De två var i samma lag som Annie Bergkvist och Hilkka Pekhola, som lyckades vinna ÄDV. Så till hemresan hade man två guldmedaljörer i bilen, som tack för att de fick åka med fick jag också deras blombuketter. Så jag sparade klistermärket på dem. Mammas lag lyckades inte fullt ut, det blev ingen medalj detta år. Den här vintern i Januari blev jag uppringd av Sven-Erik Ejeborg som ibland gjorde reportage för tidningen Dalabygden. Han har tidigare varit journalist på Eskilstuna Kuriren och bodde nu som pensionär i Falun. Vi träffades vid Roxnäs udde och han fick låna ett par broddar av mig för att kunna ta sig ut på den blankis som var. Det nappade bra och jag fiskade bara en kort stund sedan gick vi iland och han ställde en massa frågor. Han berättade att han skulle hem och titta på slalom för damer där hans son nyligen blivit reporter för utförsåkningen. Johan Ejeborg har ju sedan dess gjort karriär i TV-studion. Efter reportaget fick jag hämta tidningen på vårt lokalkontor och Sven-Erik skickade hem ett fint foto som jag ramade in. Vad morgondagens blogg kommer att innehålla får jag klura ut, nu ska jag fortsätta kolla på herrarnas stafett i OS, där Lars Nelsson gjorde en fantastisk förstasträcka trots att han tappade skidan och sen kunde gå ifatt. Tur man har inrättat kontoret framför TV:n . Nu håller vi tummarna att Sverige tar ett nytt guld.

Upp tidigt och iväg, Dan Ersbjörs och Jonas Gustafsson kom och hämtade sen iväg till Nässjön, Älvdalen för Dalarnas DM-serie 2. Den skulle egentligen gått på Barken, Smedjebacken men med den här dåliga vintern så fanns det inte någon säker is där för den här tävlingen. Jag hade inte tidigare varit på den här sjön, så man hade stora förhoppningar. Nu började inte dagen så bra, i nerförsbacken med mycket snö försvann båda fötterna samtidigt och jag stod på "öronen". Gick åt sidan när jag väl kommit upp för att släppa fram de raska pojkarna som ville ut på sjön. Hade tänkt att jag skulle gå ner till höger mot några sjöbodar, och ute på sjön fanns en plogad skridskobana som såg bra ut att gå på. Det var jobbigt att gå med mycket snö och stöp, innan banan var ett område med stöp och där försvann ännu en gång båda fötterna rakt ner och vattnet började rinna in i vänster stövel. För att kunna ta mig upp så var jag tvungen att böja benen framåt, vända på borren för att kunna använda den som stöd. Bussiga Bosse Norrström såg vad som hände och ropade om jag behövde hjälp, men det gick bra ändå. Nu var man inte lika pigg på att gå ända fram till sjöbodarna så jag höll mig på högerkanten. Det var väldigt blåsigt och efter en timme började det snöa, jag hade fått bra med fisk, men det avtog när snön kom. Fiskade mig tillbaka utmed kanten mot starten och jag fick fisk både i gamla och nya hål. Där det fanns fisk så nappade de på en gång, och idag fiskade jag på en Kajpirk, Hugo 35 m.m. volfram, kroken var en med röttgarn och på den en lyspinkies. Jag kommer inte ihåg hur mycket jag hade men drygt 2600 gram. Segrarinnan hade 2689 gram i min klass, damklassen vanns av Susanne från Skinnkroken, äldre damveteran av Ingrid Jernberg Ovansiljan, äldre herrveteran av Jan-Erik Persson Nora-Gyttorp, herrveteran av Peo Liss Falubygden och herrklassen av säkre Anders "laxen" Axelsson som verkar vara i högform. Det var ju en öppen tävling och tvåa i äldre herrveteran var Bosse Norrström Falubygden. Prisutdelningen kunde hållas inomhus i en lada och utanför var det full snöstorm. Under hemresan kom många rapporter om olyckor, det är ju sportlovstider och många bilar på vägarna. Väl hemma var det bara att hoppa ur de blöta kläderna och hänga upp dem, mata katten, hälla upp en sexa Jack Daniel`s och börja fila vänster fot som varit i vatten sedan 9.30. Jag tror jag blev "låghalt" på köpet och efter en lång varm dusch, lite mat och slappa framför TV:n med OS-hockey och repriser på dagens stafettjejer som tog Sveriges första Guld. Yehh. I morgon blir det vilodag och man kan ju alltid hoppas på fler guldmedaljer på OS.

Ja, det kan man ju diskutera fram och tillbaka vilken klubb det skulle vara, och man kan räkna på så otroligt många sätt. Jag vet att Nora- Gyttorp utnämnt sig själva som Sveriges bästa pimpelklubb. Om vi ser till de som vunnit SM i herrklassen, så har vi fyra stycken som vunnit två gånger. Det är Kaj Jonsson Kisa, Heikki Voutilainen Södertälje, Jörgen Storm Ovansiljan och Olle Eriksson Nora-Gyttorp. Om man sedan skall räkna herrar i olika klubbar som vunnit SM så faller Kaj Jonsson bort då han inte har några klubbkamrater som vunnit. Då har vi fyra klubbar som ligger i topp och det är Nora-Gyttorp 3, Borlänge 4, Södertälje 4 och Ovansiljan 4 stycken. Skall man sedan lägga till damklass så har Nora-Gyttorp 1, Borlänge 1, Södertälje 2 och Ovansiljan 3 stycken. tittar man på Herrveteran så är Nora-Gyttorp bäst på 4 stycken och de övriga noll. Damveteran så har Södertälje 1, Borlänge 3 och Nora-Gyttorp 4 stycken. I Äldre herrveteran så har ingen av klubbarna någon Svensk Mästare och i Äldre Damveteran så har Södertälje 1, Nora-Gyttorp 1 och Borlänge 5 stycken. Vad som inte fanns med i den lista som jag kollat var att Greta Hedenskog vann i damklassen 1958 och vet ni om att förra årets Svenska Mästarinna i Äldre damveteranklassen Lillemor Arvidsson är Ivar och Greta Hedenskogs dotter. Då går vi vidare till juniorer i början så fanns ju bara en klass där, så jag börjar med killarna Borlänge 1,Nora-Gyttorp 1,Ovansiljan 1 och Södertälje 2 stycken. Tjejer Borlänge 1 och Södertälje 3 stycken. Nu till Yngre herrjuniorer Nora-Gyttorp 1 och Borlänge 2 stycken. Yngre damjuniorer Ovansiljan 1, Södertälje 2 och Nora-Gyttorp 3 stycken. Hur ska man nu sammanfatta allt det här? Jag räknar ihop Svenska Mästare i pimpel i individuella klasserna och kommer fram till att Ovansiljan har 9 stycken, Södertälje har 15 stycken, Nora-Gyttorp har 18 stycken och det har även Borlänge. Jaha och hur skiljer man på dessa två klubbar? Då går jag på namnen och då visar det sig att Siv Hård i Nora-Gyttorp har 5 stycken SM-tecken och Sylvia Nilsson har 6 stycken SM-tecken. Men som sagt man kan räkna på många olika sätt. Tänk om man skulle räkna in alla SM-medaljer, eller alla som vunnit SM i lag och samtliga medaljer där. Sen kan man räkna in alla olika grenar, mormyska, traditionellt mete, internationellt mete, kustfiske, havsfiske och flugfiske. Man kan räkna med Nordiska Mästerskap och VM. Jag kan väl vara lite snäll så här på Alla Hjärtans Dag, och det är bara att kontstatera att hur man än räknar så är dessa klubbar bland de bästa i Sverige och jag nämner dem i den ordning när de bildades Borlänge SFK 1958, Södertälje SFK 1964, Nora-Gyttorp1971? och Ovansiljan1980. Det känns lite kul ändå att jag hjälpt Södertälje SFK med två medaljer och det har även min systerdotter Åsa Forsell-Johansson gjort.

Dagen efter, ja kan kännas lite så, som att luften har gått ur ballongen. Många känslor bubblar upp till ytan gråt, ilska, lättnad, glädje över beslutet att ställa in SM i pimpel och styrka att gå vidare i vårt arbete. Det kommer att kännas som ett sorgearbete att gå igenom varje fas som ett avsked betyder. Det är bara att bryta ihop och komma igen. Av detta har jag/vi lärt oss mycket, att till nästa år ha en bättre reservplan och även en reservort (mina egna tankar). Det är med beklagan man läser inlägg på Facebook och andra "fiskesidor" där vi får skäll för vårt agerande att ställa in. Vad fanns det för plan om vi sagt nej den 22 Januari? Hade förbundet någon reservarrangör och i så fall varför fick inte vi veta det? Då i Januari hade vi redan alla minnespriser klara och mycket av vår planering var klar. Skulle vi ge upp trots att yr och SMHI lovade stark kyla? Eftersom isläget var som det var, det visste ju hela pimpel-Sverige om, varför hörde inga klubbar av sig till oss och erbjöd samarbete. Vad vi behöver är ett enat pimpel-Sverige, som strävar åt samma håll. Samtidigt så är det många som tycker att vi har tagit rätt beslut, man ska inte behöva vara rädd för att gå ut på en sjö. Jag har varit med på fyra tävlingar i vinter och varit rädd på alla och inte kunnat gå som jag velat utan hållit mig ganska nära land. Säkerheten går före allt och jag är stolt över att Borlänge Sportfiskeklubb och Falubygdens Sportfiskeklubb hade styrkan att våga ställa in den största tävlingen som finns i Sverige. Själv så tycker jag att SM är den roligaste tävlingen på hela året, då man träffar alla fiskekompisar. Så visst förstår jag att många är besvikna, det är jag också.I eftermiddag ska vi ha möte med Cecilia på Visit Södra Dalarna i Falun och då förhoppningsvis bestämma nytt datum till nästa år. Så jag tänker baka en tårta så vi får något att trösta oss med. För övrigt så är mitt "bloggfoto" allra överst på sidan ifrån Ösjön när den hade lagt i november, som sen blåste upp två veckor senare. Lovade ju då att tala varje dag om fiske och livet fram till vårt SM, men nu vet i sjutton. Jaja, tar en dag i taget.

Ja tänk vad mycket rykten det varit om bra isar på våra SM-vatten. Vi har inte haft bra isar sedan i April förra året, då var det bra isar. Denna vinter går till historien, när inte ens killar som kan sjöarna vågat sig ut, oplogade isbanor på Ösjön och Runn. Inställda tävlingar och framflyttade tävlingar på Runn Winter Week. Inställda tävlingar i Dalarna och övriga delar av Sverige. SM I PIMPEL ÄR INSTÄLLT, för att vi inte kan garantera säkra isar. Skulle något hända så kommer inte ens räddningstjänst eller tävlingsfunktionärer ut på isen med sina skotrar. Denna skylt skulle behöva sitta överallt runt Runn och Ösjön, just för att isarna är ojämna, mjuka och liknar mest vårisar. Enda stället som är garanterat bra är på de isbanor som de trots allt vågade ploga upp på Runn och där har isen haft chans att frysa på. Angående rykten så borde de som sprider dessa kontakta tävlingsledningen som kan sjöarna och vet var det kan vara dålig is i normala fall. Isarna har kontrollerats regelbunden och vår förhoppning har ju varit all kyla som de tidigare lovat. Nu är ju även nästa veckas prognos ändrad till det sämre. Det är ju naturligtvis tråkigt att behöva ställa in så här nära start men INGEN VILL VÄL BADA! På förbundet ville man att vi skulle vara iskalla och vänta till nästa vecka. Men igår kväll bestämdes att vi skulle ställa in och årets Pimpel-SM kommer att flyttas fram till nästa år och datum kommer så snart som möjligt. Ni som har möjlighet kan lyssna på Dalaradion i morgon kl 7, då kommer vårt pressombud Bernt Johansson göra ett uttalande. Vår andra pimpeltävling i DM-serien är flyttat från Barken till Nässjön, Älvdalen och där är de lyckligt lottade som har is. Man kanske ska fundera på att flytta norrut? Ha det bra denna sorgliga dag.

Jag vet inte om man ska skratta eller gråta över den "vinter" vi har. Man läser på väderrapporter om att kylan ska komma, men här i Borlänge var det länge sedan det var flera dygn i rad med minusgrader. Isarna är "snöisar" och liknar vårisar med mycket stöp, mjuka och det tär både underifrån och ovanifrån. När det väl hade blivit kallt så hade vi några helger med hård blåst som gjorde att isarna bröts upp. Sedan kom snön och förstörde och efter det blev det ordenligt kallt. Då förstår ju alla att snön låg och isolerade så att isen inte kunde växa.Tror nog att "väderguden" skrattar inte bara åt oss pimpelfiskare utan även åt de flesta skridskoåkare. För första gången sedan Ornäsrännet en skridskotävling startade för 13 år sedan, så har man i år fått ställa in och även en tävling med hundspann. Man har inte kunnat ploga några skridskobanor på Ösjön och flera är stängda och oplogade på Runn. När SM-ledningen varit ute på isarna så har man inte vågat använda sig av snöskotrar utan gått runt. Den här veckan så är det Runn Winter Week i Falun och där har flera arrangemang flyttats fram till nästa helg. Så här ser det ut idag på Runn, Roxnäs ligger längre ut på bilden på vänster sida. Nu gäller det att tänka positivt, ikväll så har klubbarna i Borlänge och Falun krismöte och information ut till SM-deltagarna kommer så fort som möjligt. Kontakt har de också med Sportfiskarna, Räddningstjänst och lokala fiskare förutom att de och många andra varit ute och kollat isarna på både Runn och Ösjön. Säkerheten går alltid först och många sömnlösa nätter för de ansvariga.

Året 2007 levererade inte så mycket för min del, hade/ har ju sådan värk i muskler och leder så jag var inte med så mycket på tävlingar. Fick i alla fall brons på DM i pimpel som gick på Venjansjön, men det var ju procent som räknades, så inget SM år 2008. På traditionella metet så fick vi silver i laget och på det går man ju inte heller vidare. På SM i pimpel 2007 så kom mamma och hennes lag trea i damveteranklassen och fick förutom medaljer varsin keps och isdubbar, samt en pokal som klubben skulle ha? SM- et gick på Rönnhällssjön och lagtävlingen på Bredsjön, Malung. Segrare individuellt var H Charles Fasth Lidköping, D Gunilla Ögren, YHJ Simon Milton, ÄDJ Emma Forsberg, ÄHJ Mathias Enbuske, DV Ann-Mari Berg, HV Finn Gentcherenko, ÄDV Siv Hård, ÄHV Levi Nikitin. Jag googlade på sm i pimpel 2007 och kom till Stäkets hemsida, en mycket trevlig och bra sida där man kan läsa om Stockholms dm-serie och mycket annat. Den är värt ett besök: www.staketssf.se och de hade tävling vid Kungsängen igår och Mälaren levererar som vanligt. I början av mars 2007 så hade vi KM i Borlänge SFK på sjön Hyen i Stora Skedvi, tyvärr så dog en man på sjön den dagen och vi avbröt fisket. Det blev ett stort pådrag där vi var många framme och jobbade med mannen som fått hjärtslag. Vill bara tacka alla berörda för er insats den dagen, Jonas Gustafsson, Bernt Berggren, Tomas Lundell, Lennart Hammarlind och jag själv. Det var lite svårt för ambulanskillarna att komma ut på sjön för de vågade inte köra ut med bilen, utan de kom springande med sin bår och hjärt-lungräddning. Men tyvärr så var det försent, trots att våra killar jobbat hela tiden. Så typiskt mannen var vältränad orienterare och tävlingsfiskare och hade precis fått pension. Ner på sjön kommer också Linda- Maria Lundin på fyrhjuling som kunde åka runt och meddela tävlande om att vi ställt in tävlingen. Igår så hade vi KM i pimpel tillsammans med Falun just på den sjön och många minnen bubblade upp. Isen var ganska bra men mör som en våris och det " fräter " både uppifrån och underifrån. Det regnade hela dagen, men nappade bra i vissa hål. Jag kom 2:a i Falun och 1:a i Borlänge där jag är själv i min klass, högste vikt hade Jonas Gustafsson på nästan 6 kilo. Nu är det dags att ringa några viktiga telefonsamtal. Vi hörs!

Ja, jag har varit på tävlingar där man försökt att fuska. Första gången var i Södertälje på ett korpmästerskap i pimpel som gick på en liten sjö ner mot Stjärnhov. Det var en cykel i första pris i damklassen, med på tävlingen var ett finskt par där damen hade en hög vikt och mannen knappt någonting. Vid invägningen kollades naturligtvis fisken och damens fisk var gammal. Gälarna var rosa , färgen var typisk Mälarabborre med en ljusare färg än fisken ifrån tävlingens sjö och abborrarna hade märken efter ryckare. Ryckare är en större blytyngd(pirk) med krokar fastsatta på tyngden, man rycker fast fisken som fastnar i buken eller huvud, ögon. Det är ett förbjudet fiske men var populärt ett tag på Mälaren. Båda två hade av dessa fiskar i sina påsar så de blev diskade och mamma vann cykeln som sen jag använde i många år medans jag bodde hemma. Andra gången jag varit med om ett försök till fusk var i början av 70-talet på Kilaforsnappet. Det var/är ju bara abborre som räknas men en man ifrån Borlänge vägde in många mörtar i sin påse och blev upptäckt. Han blev diskad och utesluten ur klubben och avstängd ifrån fiske i tre år. Han flyttade så småningom norrut, men återupptog sitt tävlande. Det värsta fusket jag varit med om var på SM i traditionellt mete 1996 i Kalmar. Karl-Erik Arvidsson var tävlingsledare och var ju även aktiv inom förbundet, jag hade träffat honom på många Kustfiske-SM. Han kom och frågade mig om jag ville vara med i tävlingsjuryn på SM som tävlare, med var även han själv och Dennis Ankarberg från Vimmerby. På fredagen hade det varit ett "försm" på ett ställe och det hade varit en varm kväll. När den individuella tävlingen gick så var det dåligt med fisk och framförallt på sträckan i herrklassen. Det var en man som hade överlägset högsta vikt och jag blev inkallad till sekreteriatet. Det visade sig att fisken var små vimmor som knappt fanns på dagens vatten och gälarna var rosa och fisken luktade inte så gott. Det var solklart att det var gammal fisk, vi tittade alla tre och bildade oss en egen uppfattning. Så personen blev diskad, tror också att han fick väldigt bråttom hem, på jobb. Jag har hört talas om en tävling i mitten på 60-talet på Venjans -pimpeltävling när de arrangerade och det var en bil i första pris. Då var det en man som försökte fuska och det blev lynchstämning när han skulle försöka ta sig därifrån. Folk stod i vägen och ruskade hans bil, men till slut kunde han åka därifrån. Jag kan inte förstå hur man skulle kunna gå fram och hämta ett pris om man fuskat och att kunna se folk i ögonen. Nej, fram för ärlighet och tävlingsfolket håller ju ögonen på varandra, så jag tror och hoppas att ingen någonsin kommer att fuska mer.

Ja då har man tinat upp efter pimpeltävling idag på Insjön och även Dalarnas första DM- serie. Hur det gick har jag redan förträngt, men hade 10 små abborrar som vägde 242 gram. De var väldigt försiktiga så det blev att fiska med tafs, nya tag i morgon då Falun och Borlänge har gemensamt KM. Vad som är beklagligt är att tävlande inte kan de reglerna som finns, att man inte får lämna kvar fisk på isen. Såg hur mycket snorgärs som helst liggandes på isen, tyvärr såg jag inte vem eller vilka det var som slängde dem där. Ja året 2006 medförde ett individuellt DM- brons och silver själv och silver i lag i traditionellt mete. Vårt DM i pimpel gick på Barken vid Söderbärke och mamma hade haft en "släng" åt hjärtat i veckan och legat inne på sjukhus. Hon har ju haft kärlkramp i många år och hade medicin för det, var ju även opererad. När vi gick ner till sjön så trampa hon på sidan om bryggan och fastnade, som tur var kom hon upp, men fick kärlkramp. Som dotter så höll man ett öga på henne resten av tävlingen så jag gick inte så långt. Det gick i alla fall bra för mamma och hennes lag de vann för femte året i rad. SM det här året gick i Luleå och Dalarna hade buss från Malung som hämtade upp oss i Borlänge. Stig Enström vår distriktstävlingsledare jobbade utomlands så han bad mig att hämta ut påsarna på Scandic i Luleå där vi skulle bo. Vi hade inte åkt långt när vi märkte att värmen inte fungerade, som tur var hade jag nackstöd och en flisfilt med mig. Jag kommer ihåg att folk som satt en trappa upp skojade med mig att jag hade filt med mig, men jag lovar att på hemresan så var det nog många som var avundsjuka. Vi klagade på att värmen inte fungerade och de två chaufförerna försökte väl fixa till det. Hur som helst kom vi fram till Luleå och jag hämtade påsarna och delade ut till dem som bodde där. På lördagsmorgonen så följde jag med till sjön och gick och tittade när de fiskade, det var tjock is och mamma orkade inte borra så många hål. Men det gick bra för dem, de kom trea i Äldre DV, med i laget var mamma Birgitta, Lillemor, Anne-Marie och Karin Bergh. Ovansiljan fick guld i Äldre herrjuniorer och Skinnkrokens Yngre damjuniorer fick också guld. På söndagen var det dags för individuella tävlingen och då var jag med, gick iväg till höger förbi bron och började vid nästa udde. Det var bra att gå på upplogade skridskobanor, och i början nappade det bra men dessvärre så kom jag på 18:e plats. Det regnade nästan hela dagen så när man kommit iland och bytt om så ville man inte gå ur bussen. Herrklassen vanns av Ari Munnukka, Karlskoga och Borlänges duktiga Sylvia Nilsson vann guld i ÄDV. Alla ville in i bussen och chaufförerna var inte så samarbetsvilliga, kommer ihåg att tjejerna ifrån Leksand fick sitta i sina blöta kläder hela resan hem för deras väskor var längst in och chaufförerna ville inte ta ut dem och packa om. Resan hem blev en riktig mardröm, ingen värme, fönster som immade igen och det rann vatten utmed dem. Nu var det skönt att ha min fleecefilt och fastän att många klagade så gick eller ville de inte fixa värmen, själva satt de och körde med full värme på vid deras säten. Fyy faan både mamma och jag blev ordentligt förkylda efter resan och det var säkert fler som blev det. Klagade genom att skicka ett brev till Jensens Buss i Malung och berättade för Stig hur det varit, så jag tror att de reducerade priset lite och de pengarna gick till distriktets tävlingskassa.

Jag hade en sådan tur som blev inkallad som reserv, sist jag var med -88 så var det bara tre klasser och nu fanns även herr och damveteran, men bara en juniorklass. Man blev uttagen på föregående års SM, som då gick på Mälaren vid Fånö utanför Enköping. Sten Eriksson från Stockholm blev inkallad som lagkapten och före resan fick vi ett utförligt program och deltagarlista. Man jobbade också på att vi skulle få likadana jackor, men det blev för dyrt. Jag hade ju lyckats övertala Kerstin min klubbkompis att våga åka med och veckan innan hade vi varit ute med Borlänge tidning vid båthamnen på Ösjön och tagit lite foton och berättat om fisket och svarat på frågor. Det var - 20 grader när fotot togs, så vi gick in i Ornäs bollklubbs lokal för att fika och fortsätta intervjun. Vi skulle åka med Vikingbussen ifrån Borlänge och vi var ensamma med chauffören. Det var något fel på bussen så först fick vi åka in på en verkstad i Borlänge och vid stoppet i Heby så var det ny verkstad som gällde. Allt gick bra och vi kom iväg till terminalen där vi träffade övriga deltagare, vi skulle åka till Åbo och sedan vidare med buss till Orivesi. Det var ett så roligt "gäng" och det här mästerskapet kommer man alltid minnas, för vi hade så kul. Efter en sen middag blev det "diskofeeling" med våra juniorer och andra " festprissar". Tyvärr blev en av våra herrar av med sin plånbok så det blev lite "hallå" med att söka efter den. Vi träffade även på vår vän Pekka ifrån Finland som brukade vara med uppe på Sälen Cup. När dansen var slut så var Kerstin och jag vakna resten av natten, för hon tyckte det var så otäckt med båtresan och alla isflak som slog i skrovet. Bussresa till Orivesi och efter incheckningen fanns möjlighet att åka och fiska, men Kerstin och jag stannade kvar på hotellet. Hon gick och la sig och jag gick ut på stan och hittade en sportaffär, där hade de fiskeprylar. Så jag köpte några blå mormyskor som såg ut som en liten fisk och även några i koppar, de i koppar har jag fått bra på även efter denna tävling. Sen tillbaka till hotellet och i säng, på kvällen var det samling och presentation av övriga deltagare. Från Norge i damklassen så var duktige Kjersti Solli med, och henne hade vi träffat på Sälen Cup tidigare. Sedan dess så har hon varit med på åtskilliga Nordiska Mästerskap. Pertti från Helsingfors hade också kommit upp, så av honom köpte jag flera mormyskor i olika färger. De som hade varit ute och provfiskat var förhoppningsfyllda för det hade nappat bra på vanliga pirkar med trekrok. Det var perfekt också att vi hade med Timo Jumisko som kunde tolka och förklara det som sades på finska. Tidigt i säng och upp tidigt för avfärd till sjön, innan avfärd så togs bilden ovan där jag hade med " Heja Sverige" banderollen som jag köpte vid en Finnkampsresa i mete. Pertti gick runt på sjön och tog det här fotot av "flygarn". Vädret hade slagit om och det var mulet och några minusgrader, cirka 30 cm snö på den 40cm tjocka isen. Man fick bara en kvart på sig att gå ut och jag gick ut till ett grund ganska nära starten. Där fick jag tre fiskar och sedan fiskade jag mig över till andra sidan, där några av våra juniorer och de finska juniorerna satt. Det var trögt fiske och det nappade bäst på tafs. Dum som man blir när orken börjar tryta så gick jag närmare juniorerna, skulle ha stannat kvar där fotot är taget, men,men....Hur gick det då? Allra högsta vikt hade vår Rolf Nordkvist från Nora på 2185 gram och han vann herrveteranklassen, 2 "Pilo" Lindstrand och 7 Leif Johansson. Herrar 2 Timo Jumisko, 7 Anssi Lehtevä, och 9 Ulf Holmgren, damer 3 Katarina Jonsson, 5 Rosi Rehn, och 6 Kerstin Byström. Damveteran 1 Birgitta Lindstrand, 2 Ann-Kersti Norgren,7 Vivi-Anne Suther. Juniorer 1 Jimmy Johansson, 4 Robert Karlberg och 5 Marcus Johansson. I lagtävlingen vann Sverige guld i herrveteran och juniorer, silver i dam och damveteran, brons i herrklassen. Totalt i nationstävlingen vann Sverige med 16.900 gram, Finland 16.240 gram och Norge 12.510 gram. Efter banketten och prisutdelning så var det disco och sen i säng en stund för bussen gick redan 04.50 och då skulle man ha ätit frukost och packat. Efter att vi kommit hem fick vi av Sten vår lagkapten en berättelse om resan och prislista, en mycket minnesvärd resa så HEJA SVERIGE!

2004 var inte något bra fiskeår för mig, jag var inte med så mycket på grund av värk m.m. DM i pimpel gick på Vikasjön och mamma, Lillemor, Anne-Marie och Marianne tog guld och kom med till SM nästa år. SM i pimpel 2004 gick på sjön Näkten utanför Svenstavik, och vi hade hyrt stuga. Mamma skulle tävla själv och i lag och Niklas skulle vara i lag tillsammans med Dan Ersbjörs grabbar Andreas och Markus. Mammas lag vann guld med samma deltagare som på DM, men Niklas lag fick inget pris, de var ju bara tre stycken. Det var blåsiga dagar och trögt fiske och på den individuella tävlingen så kom mamma sjua, men fick inget pris. Det var Olle Eriksson från Nora som vann herrklassen, övriga klassegrare vet jag inte. Den här sommaren så fyllde jag 50 år och firade med släkt och vänner i trädgården hemma. Vi hade avslutning på kursen på Risäter och när jag var där så blev jag också farmor. Min äldste son Stefan och hans tjej Helen fick en pojke som fick namnet Dennis. I mitten av Augusti så var det dags för traditionellt mete i Jönköping. Vi skulle ju försvara titeln från Söderhamn, men det gick inget vidare kommer inte ihåg vilken placering vi fick, det är ju bara medaljer som delas ut på lag- SM. Kommer ihåg att vi damer fick åka buss ut till en annan sjö. Där var en badplats vid starten och mamma hade fått sin lott där,hon kunde inte stå i vattnet på grund av yrsel. Där hon hade sitt flöte stod en annan kvinna som vadat ut. De flesta som fick fisk använde kastspö och bottenmete och på slutet fick jag också några fiskar långt ut. Det var i alla fall en trevlig helg och mamma och jag åkte med i Gun-Britt och Jormas husbil. SM i pimpel 2005 gick på St Rengen och Järnlunden utanför Linköping helgen 19- 20 februari. På lagtävlingen vann mammas lag silver, med Lillemor, Anne-Marie och Lena Eriksson( nu Olaison), de hade 8756 gram, endast 26 gram ifrån guld. Mamma skrev i sin bok: Alla var vi glada, men en överlycklig Lena föll i tårar. Vet inga övriga lagresultat eller individuella förutom att en av Sveriges duktigaste tävlingsfiskare Jörgen Storm från Ovansiljan vann herrklassen, och det var andra gången som han gjort det. Här är Jörgen tillsammans med Gun-Britt och Hans Magnusson även de är bland Sveriges duktigaste tävlingsfiskare. Vårt DM i pimpel gick på Orsasjön och jag vann min klass. Kerstin hade slutat att fiska så det var några år när vi inte fick ihop något damlag. Mamma kom fyra och hennes lag vann för fjärde gången i rad. Det traditionella metet gick detta år i Östersund 20-21 Augusti och vi hade hyrt stuga på Frösön. Vi åkte upp på lördagsmorgon för vi skulle bara vara med i arrangörsklassen. När vi checkat in så föreslog jag att vi skulle åka upp till Gevsjön och Ånnsjön. Mamma hade inte varit där sedan Tjernobyl var och det fanns ju tid. Så nu fick vi se hur utbyggt det var i Åre och stationshuset i Gevsjön var rivet. Vi åkte fram till Handöl och fikade där och kollade in hängbron och på hemvägen åkte vi även in i Klocka, där vi bott många gånger medans bonden Lindkvist hade kvar gården. På den tiden hade de pensionat i stora huset bara för hemmafruar att få komma ifrån och ha semester. Vi brukade hyra deras lilla stuga på gården, nu var det utbyggt även där med stugor uppe i backarna. Tillbaka till Östersund för att vara med på prisutdelningen, mitt minne sviker men jag tror att flera av våra klubbmedlemmar tog medalj. Dagen efter var det dags för oss och vi var tre stycken som skulle tävla i arrangörsklassen. Vill bara tala om att ingen av oss hade ett enda napp, så "Thats Life". Ha en bra dag.

Jag tänkte att man kunde kanske läsa resultatlistan, men vill nämna alla svenska deltagare. Damklassen vet ni redan och så här gick det för våra herrar och juniorer. Herr 4 Jörgen Johansson 496 gram,7 Levi Svedberg 123 gram, och 8 Bengt-Ole Boman 106 gram. Juniorer 5 Magnus Danielsson 363 gram, 7 Kent Olsson 175 gram och 9 Jan-Erik Stange 47 gram. Segrare i herrklassen Jan Leirud Norge 1171 gram, damklassen Marit Anderssen Norge 1271 gram och juniorer Sami Kainulainen Finland 1411 gram och dagens högsta vikt. I morgon blir det mer SM-prat, nu ska jag packa upp alla SM-medaljer som jag hämtat ut från posten och kolla så att allt stämmer enligt alla planer.

Jag hade ju kommit trea på SM i Frövi och skulle nu få åka på Nordiska Mästerskapet som skulle gå uppe i Örnsköldsvik. Tavlan ovan fick jag samma år på Trosa AFK:s årsmöte, jag var tydligen bästa sörmlänning på det SM:et och deltagarantalet var hela 2260 personer sammanlagt. Undrar om det var ett öppet SM, det var ju lite si och så med isarna söderöver. Hur som helst så fick vi innan Nordiska var sitt vinrött vindtätt ställ av förbundet ifrån Fjällräven. Vi flög upp ifrån Arlanda och jag tror att Bertil Jobacker ifrån Enköping var kapten, av honom fick vi några mormyskor i volfram. Herregud man hade ju aldrig fiskat med sådana prylar och inte ens med tafs, vad skulle det här bli? Gun-Britt Magnusson och jag delade rum och Sylvia Lindfors hade sin sambo med sig. Vi fick även göra ett studiebesök på Fjällrävens fabrik och där fick vi varsin halsduk. Jag valde en knallrosa det var ju det ljuva 80-talet, den har jag kvar och den är knappt använd. På lördagen åkte vi ut till en sjö mitt i skogen och fick åka skoter ner sista biten. Det var visst Anundsjömästerskap och där fick många av oss pris, dock inte jag själv. Tidigt i säng och sedan upp tidigt för att åka iväg till Lomsjön, med spön laddade med mormyska och blodlarver i fickan. Vi fick tips av en arrangör att i en vik längre ner på höger sida så hade de fått så mycket fisk på en tävling. Vad han inte talade om var att det var på våren med ett annat fiske. Det var djupt med snö ibland ända upp på låren så någon spårade sen gick vi på rad." Skitjobbigt" att gå men jag tror vi hann fram före startskottet. Borrade många hål men ingen fisk, man var ju van med "mälarfiske" och annat pimpelfiske så jag tänkte inte ens på att nöta och gå i gamla hål utan man ville ju jaga dessa fångster vi hört talas om. Vi skingrades ganska snart och jag fiskade mig hemåt. När det var en halvtimme kvar kom jag fram till starten då hade jag inte sett någon som fått fisk eller själv haft något napp. Vid starten satt flera norrmän och de verkade få fisk på mormyska och Bertil kom fram och sa att jag skulle använda mormyska. Tror att jag hade ett försiktigt napp när det var 5 minuter kvar, provade allt även att gå i gamla hål här. Men jag blev fiskfri den här dagen, det blev även en finska och en finländare också. Bäst från Sverige var Sylvia som kom tvåa och Gun-Britt Magnusson som kom trea. Så tack vare dem så fick vi silver i damlaget, Högste vikten för Sverige hade Jörgen Johansson som kom fyra i herrklassen på 496 gram. Allra högst vikt hade en finsk juniorkille på 1411 gram och han hade bara fiskat på mormyska. Lagresultaten blev följande Herr:1 Norge 2093 gram,2 Finland 1333 gram och 3 Sverige 725 gram. Damklass:1 Norge 1556 gram, 2 Sverige 735 gram och 3 Finland 206 gram. Juniorer: 1 Norge 2020 gram, 2 Finland 1774 gram och 3 Sverige 585 gram. Ja vad säger man vilken besvikelse, man undrar hur man tänkte med vana "pimpelfiskare" från Sverige som var värdland, hur man kunde lägga tävlingen på en mormyskasjö, när hela havet fanns runt knuten......Väder och vind kan man inte råda över och det var ett otroligt bra anordnat arrangemang för övrigt. Men jag säger som Tore Karlsson ofta sa- Upp som en sol och ner som en pannkaka. Det vinröda vindstället som vi fick kunde jag inte använda byxorna passade inte så jag var ner till Olle Ström, Södertäljes sport och fiskehandlare och fick byta till en turkos fjällrävenjacka som jag använt mycket. Ha det bra här är det mulet och plusgrader.

I november 2002 flyttade jag inom samma område, från min 3:a i tre plan till en marklägenhet med stor uteplats och fyra rum. Tanken var väl att köra igång med massagen och starta egen firma, men min kropp ville inte det. Jag hade i oktober fått halv sjukpension och avgångsvederlag ifrån posten. Vintern 2002-2003 började bra mamma var ute på tävling redan 9 november, så det var bra isar. SM i pimpel gick i Malung och mamma var med i lag på Öjesjön och hon fick silver tillsammans med Lillemor Arvidsson, Anne-Marie Hellström, enligt hennes anteckningar var de bara tre. Det individuella SM-et gick på Kappsjön, min son Niklas var med som yngre herrjunior, så jag var med som coach. Vi gick ganska långt och det var dåligt fiske där vi var så det gick inte så bra. Jag har tyvärr ingen resultatlista men herrklassen vanns av Ove Pettersson, Bergsjö. Vårt DM i pimpel gick på Rönnhällssjön, Malung och vi fick silver i lag. Niklas kom med till SM nästa år och mamma fick brons själv och guld i lag, hon skriver i sina anteckningar: Ett bra år men fy faan va ont jag har haft. Hon har ju också problem med axlar och nacke efter många år med arbete i affär. På sommarens SM i traditionellt mete i Söderhamn så var jag med både i lag och individuellt. Mamma och jag åkte med Gun-Britt och hennes sambo Jorma som hade husbil så vi sov hos dem. På lördagen var det lagtävling och Gun-Britt fick första numret på sträckan nedanför bron och jag stod kanske tio platser nedanför. Såg att hon fick fisk på en gång och det fick jag med, men hon började dra braxen. Så när första kvarten gått var jag klar att byta plats och kunde ta den bredvid Gun-Britt. Det låg en privat båt vid kajen och när de började kvickna till så la de ut och då blev det bättre utrymme för mig. Vi fick fina braxnar ganska långt ut, jag hade 8-meters spö och fick nog mer än G-B som hade ett kortare spö. Hon hade bara en kort håv så jag la min håv mellan oss så hon kunde använda den också, det var ju långt ner till vattnet. Kerstin satt inte så långt ifrån oss och jag gick bort och frågade om hon inte skulle komma till oss för det fanns en plats kvar, men hon hade fått fisk på sin plats så hon satt kvar där. Mamma var också med i vårt lag och hon var ännu längre bort ut mot havet. Spännande att väga in och det gick bra vi vann SM-Guld, så till kvällen blev det grillning vid husbilen och några extra öl. Vi stod ju på parkeringen vid starten och Jorma stod för marktjänsten. Tror att det bara var jag som skulle fiska dagen efter och lyckades dra en "bra lott". Karl-Erik som var förbundsrepresentant kom förbi innan tävlingen och sa att där hade segrarna i juniorer varit på gårdagens tävling. Men det var ny dag och nya förhållanden så fisken var som bortblåst så jag kom ingenstans. Jag har ingen resultatlista från tävlingen heller så kan inte berätta något om andras segrar varken lag eller individuellt. Hemåt igen och dagen efter skjutsade jag min mellangrabb och hans tjej till tåget som gick till Malmö. Mikael skulle flytta ner till henne och städat ur sin lägenhet och sålt möbler och allt annat som han inte kunde få med sig packades in i mammas stora förråd. Lite sorgligt att han skulle flytta så långt bort igen, han hade även bott en kortare tid i Göteborg. Den här sommaren gick jag en kurs på Risäter i Hot Stone-massage, så jag hade inte helt gett upp trots mycket värk. I morgon blir det mer om Nordiska.

Jag kom ju trea på Barken på SM 1980 och skulle få åka med till Nordiska Mästerskapen i Finland. Vivianne Suther var ju Svenska Mästarinna och Siv Hård tvåa, så det var vi tre i damlaget. Vivianne och jag hade ju tampats många år i Stockholmsdistriktet, tror att hon tävlade då för Sundbyberg och nuförtiden för Stäket. Vi skulle till Fiskars i Finland och vi skulle åka med Finlandsbåten över till Åbo. Vivianne och jag delade hytt och vi fick en långt ner bredvid motorrummet så det dånade ordentligt och sen var det mycket isflak som slog emot skrovet så det gick knappt att sova. Vi kom fram tidigt på morgonen och fick åka buss direkt till tävlingen, om jag kommer ihåg rätt. Vi hade fått tips om ett grund ute på sjön och även att det skulle vara bra borta vid gränsen. Det var snö upp till knäna och vatten på isen och jobbigt att gå. Jag hängde efter några finländare som tänkte gå bort emot gränsen, men jag fick ge mig orkade inte ända fram. Fiskade utmed land och fick bara några stycken. Åke Hård var med, han gick och tittade och Siv hade börjat ute på grundet och fått bra med fisk i början. Han kom förbi hos mig, men då hade de blivit för många ute på grundet så det var ingen idé att gå ut , för det hade slutat att nappa. Fiskade mig hemåt mot starten men fick inte så mycket. Träffade på Vivianne och några av våra juniorer men de hade inte heller fått så bra. Tack vare Siv Hård som fått bra med fisk så vann vi guld i laget, det var ingen individuell tävling. Vi fick efter tävlingen gå in på ett pensionat och duscha och byta om, sen var det middag med prisutdelning. Vi hade fått namnbrickor att sätta på oss med svenska flaggan och på den stod det Tävlare:,Kilpailija: Rosi Thim, som jag hette då. Vi fick guldmedalj med de tre fiskarna på och varsin filékniv med datumet ingraverat 30.3.1980. Efter middagen gick bussen till båten igen och bara att åka hem, efter en kämpig dag på sjön. Jag hoppas att jag minns rätt, ni som var med kan väl annars kommentera. Idag har vi haft gemensamt KM i Borlänge SFK och Falubygdens SFK på en sjö vid Sågmyra, trögt fiske inga höga vikter. Jag fick 900 gram i två hål, fiskade på en pytteliten finsk pirk, en av Kerstins grankrokar och lyspinkies. En hel del vatten på isen och snö, på en del ställen klev man ner ett lager. Mör is i flera lager och jobbigt att borra trots att jag hade Mora Nova- borren. Vann i Borlänges damklass( ensam) och tvåa efter Linda-Maria Lundin i Falun, där det bara är en damklass. Resultaten finns nog snart att läsa på Falubygdens bloggsida, se länk här bredvid.

DM i pimpel gick i år på Vikasjön och vi fick silver i lag. SM gick på Hjälmaren, Arboga, Herrfallet och jovisst skulle många herrar falla denna helg. Min premiär på SM var ju 35 år tidigare också på Hjälmaren. Jag hade varit med flera gånger till Lungers hamn, när jag bodde i Södertälje och där kunde man få bra med fisk. Nu hade jag hyrt en stuga alldeles vid startområdet och jag skulle tävla individuellt och Kerstin skulle följa med för att sälja krok. Hos oss bodde flera av våra klubbmedlemmar. Tävlingen gick första helgen i februari och på lördagen tävlade man i lag, och vårt herrveteranlag vann och tre av dem bodde hos oss, jättekul. På söndagen var det då dags för mig, hade en känsla av att gå långt och fick lite fisk i början. Det var en dimmig gråmulen morgon och om jag lyssnat på magkänslan lite bättre så hade jag gått och letat mer ute på flatan till vänster, så kanske det gått bättre.....Nu kom jag bara på 20:e plats, men jag köpte i alla fall en minnesmugg med siffran 48, skulle ju fylla det detta år. Segrare i herrklassen var Anders Andersson, Nykil, damer Helena Halsinaho Katrineholm, HV P-O Lindstrand Hälleforsnäs,DV Terttu Nevalainen Södertälje, Ä HJ Stefan Lundin Eskilstuna, Ä DJ Emelie Svensson Eksjö, Y HJ Jonatan Johansson Annelund, Y DJ Agnes Karlsson Underfiskarna och arrangör Pelle Joelsson SFK Aktiv. Jag har hört efteråt att flera som kom i toppen på detta SM använt sig av GPS för att hitta grunden i dimman. Jag tycker även att det är tråkigt med dessa mobiler som idag används för att sitta och ringa till varandra på tävlingar. Att man har en mobil med för att kolla klockan eller bli nådd av anhöriga på hemmaplan är för mig helt okey. Nej vi i Sverige borde göra som i Norge att inte tillåta några tekniska hjälpmedel, eller hur de nu uttrycker sig. Vart är utvecklingen på väg? Det här året var det senaste som jag vi var med på Sälen Cup- som blev Sälen Plupp. Det var jag, Niklas, mamma, Monika och Hasse som hyrde lägenhet i Kläppen. Det blev bara två tävlingar det här året och på första tävlingen så var det väldigt landlöst. Kommer ihåg att Niklas och jag och många andra också gick långt genom skogen för att komma ut på sjön. Sen höll vi oss bara runt om vid den delen av Öjesjön, många fick bada och en del två gånger. Nästa dag skulle vi till Särnasjön, det hade nappat bra där dagen innan och isen var bra. När vi skulle gå ut på morgonen så skulle Pertti från Finland gå rakt över sjön, flera ropade på honom men han hörde inte utan plurrade. Tack vare att han hade sin ryggsäckskont på sig kunde han ta sig upp, den höll honom flytande, tappade borren. Men inget för en finländare utan upp till bilen bytte om och tog en ny borr sedan ut igen. Men under dagen så förändrades isarna överallt, vårfloden hade ju kommit igång och särskilt på Särnasjön, så tror inte att det blev fler tävlingar. Niklas fyllde år den här dagen så vi bjöd våra finska vänner på kaffe och tårta. På DM i tradmete så kom jag tvåa och vi fick guld i laget, så då var man med till nästa års SM i mete. I Juni tog jag examen som massageterapeut och började även en kurs i lymfdräneringsmassage för en kille ifrån Stockholm som nu bodde i Mexico och var gift med en indianska. Hon skulle ha en 3-årskurs för kvinnor med samling en vecka varje sommar, och den gick jag också. All denna utbildning var på Herrgården Risäter i Råda utanför Hagfors. Det var ett "andligt" centrum där jag utvecklades mycket under de år jag var där. Finns så mycket att berätta men jag tror inte att alla ögon klarar det, utan att jag skulle bli betraktad som ännu mer tokig.Så jag tror att jag behåller det för mig själv, kanske att det kan bli en bok av allt det här så småningom, för jag har märkt att ju mer man skriver ju mer "ploppar" upp och vill komma fram både vad det gäller fiske och övriga livet.