Jag var inte ner till Mälaren på SM i lag och jag vet att flera lag hoppade av denna dag på grund av den starka kylan, bl.a våra äldre damveteraner. Svenska Mästare i lag blev H Stockholms PF, D Fagersta AFK, HV Forserums SFK, DV AFK Flugan, ÄHV Enköpings AF, ÄDV Atletfiskarna, ÄHJ Rimforsa FK, ÄDJ Bergfiskarna, YHJ Nora Gyttorp och tyvärr fanns inget yngre damjuniorlag med. Skinnkroken arrangerade Dalarnas DM i pimpel och jag lyckades ta individuellt guld och även lagguldet. Några dagar under påsken åkte jag upp till Hammerdal, Jämtland och bodde hos Sven och Britta, där ett härligt "killgäng" bodde. De fiskade före påsk och tävlade under påsken, och själv hann jag vara med på tre tävlingar innan jag drog vidare ner till Söderhamn. Där gick jag en kurs, "Månstigen" på Älvgård som var en helg varje månad, en självutvecklande kurs med schamanska inslag och mycket eget jobb hemma. I början av Juni tog min systers barnbarn Jennifer studenten, så då åkte mamma och jag ner till Södertälje. Under midsommaren var jag och min väninna Joanna till Glastonbury, England, det sägs att den platsen är jordens hjärta. Där besökte vi många historiska platser och andra fyllda av höga energier, Kung Arthurs grav, Tor, Chalice Well m.m. När vi kom hem så var det bara att packa om för att åka på SM i Traditionellt Mete i Norsjö. Där skulle mamma och jag tillsammans med Lena Olaison vara med i lag. Lena hade kontakt med Söderhamnsmetarna och skulle få åka med dem. Så jag ringde Kerstin så hon ordnade så att även jag och mamma kunde åka med i bussen och få bo på samma ställe. Vi åkte upp till Bollnäs och fick ställa bilen hos Lena och Göte och sen bar det iväg till bussen, som sedan hämtade upp metare längs vägen. Här är mamma över den nya "Högakustenbron, och fina väggmålningar av samer och renar som fanns på vårt rum. Tyvärr så hade Ellen hoppat av vårt lag så vi var en " man" kort, vi frågade en tjej i bussen om hon kunde gå med i vår klubb och tävla för oss i Borlänge. Vet att det förekommer på SM i pimpel att man tävlar för fler distrikt, ett individuellt och ett annat i lag. För säkerhets skull så frågade jag tävlingsledningen men där var det tvärstopp, så vi fick fiska på tre "kvinns". På lördagen gick jag runt och tittade för syrran var med och tävlade. Hasse och mamma satt mest i deras bil under tävlingen för det var blött och regnigt, och ingen av dem var väl särskilt pigg. På söndagen var det dags för lagtävlingen och vi fick åka buss ut till vårt område. Som tur var så fick mamma en plats i början, hon hade ju svårt att gå i ojämn terräng och det fanns inga handikapplatser. Fick en hel del fisk i början och blev bäst i laget men vi kom ingen vart i prislistan, vi var ju bara tre också. Monika fiskade med Södertäljes damer och fick en hel del i början. Efter en timme så ringer hennes man Hans och han har blivit sämre och vill åka till sjukhuset. Så Monika packar ihop sina saker och lämnar över fisken till sin lagkamrat och sen blir det bråttom hemåt. Hasse hade haft problem med hjärtat, astma och nu magen och kunde bara äta flytande föda, de beslutar sig för att åka ända hem för att där kunna söka sjukvård. Monikas lag var 3 hekto ifrån medalj så lite tråkigt att hon inte kunde fiska tiden ut, men hälsan måste få gå i första hand. Tror nog att Södertäljes herrar tog en dubbelseger, tyvärr kommer jag inte ihåg fler resultat men det fanns medaljer med i bussen hem. När vi väl kommer hem till Borlänge så har precis Peace and Love avslutats och jag har väl aldrig sett så mycket sopor på samma ställe. Efter SM i mete 2010 i Vassbacken, Göta kanal så åkte mamma och jag och hälsade på min f.d. svärmor i Valdemarsvik. Hennes man Elof hade blivit dement och bodde nu på ett demensboende, tror trots allt att han kände igen oss när vi hälsade på. Vi stannade några dagar och var även ut till Gryts Skärgård. I Januari 2011 blir Loffe sämre och dör den 13 Januari samma datum som pappa dog på. På begravningen i februari så frågar vi Elna om hon vill flytta upp till Borlänge igen. Så efter mycket letande efter en passande lägenhet så flyttar hon upp i September och mina grabbar hjälper till med flytten. Själv hade jag precis fått börja en ny arbetsträning på ett demensboende, med att vara i tvättstugan, köket och mata de boende. Vilket inte mina axlar pallar någon längre tid, utan det blev nya sjukskrivningar. Tråkig läsning nu tar vi en sannhistoria om Loffe och hans båtmotor. Han hade en liten plastbåt i Södertälje som låg i Viksberg och hade av sin bror fått en motor. Den krånglade ibland och en dag när hans fru Elna och Birgit en vän till familjen var ute på Mälaren och sedan skulle åka hem så startar inte motorn. Damerna fick börja ro och de skall ju över den stora farleden in till Södertälje Kanal. Loffe mekar båtmotor och de andra ror för brinnande livet för det kommer ett stort fartyg. De lyckades precis komma undan framför fartyget och kunde ta sig in till Viksberg. Det var den båtmotorn som vid ett senare tillfälle hamnade på botten, då den inte ville starta. Straxt efter det tillfället så köpte Loffe en ny motor som fungerade perfekt. Jag kommer ihåg att jag och min kille lånade båten och var ute och tältade på en halvö, men när vi skulle åka hem så hade det blåst upp. Då åkte vi in till Sandvikens brygga och ringde ifrån en telefonkiosk, fanns ju inga mobiler i början av 70-talet. Så pappa Elof kunde komma och möta oss vid Sandvikens brygga. Vi tog hans bil och han körde över båten till Viksberg, frid och fröjd.