Hedersmedlem......

Publicerad 2014-01-31 09:33:17 i Allmänt,

När jag bjöd hem våra finska vänner ifrån Sälen Cup på middag och vi var upp till Vestlis affär i Kvarnsveden så fick jag bli Hedermedlem i deras klubb. Den förkortas LKK och har sitt säte utanför Helsingfors och namnet kan jag inte ens uttala. Året efter att jag fyllt 50 så ringde de när de var på hemväg ifrån Trysil. Så vi träffades på Kupolen och fikade tillsammans och då fick jag deras standar. På foten finns en bricka med Rosi Rehn, 50 år, LKK, Finland. Pertti och jag brukar skicka julkort till varandra och jag, Niklas och mamma har fått flera julklappar av honom. När Niklas var med på Sälen Cup så föll hans födelsedag in flera gånger och ett år fick han en isborr och ett annat euro. Första året han var med så fick han ju Simos gröna ryggsäckslåda, så man kan inte säga annat än att våra finska vänner är generösa. Problemet är ju språket, men flera av dem kan ju även svenska. Jag vet att de brukar åka till Trysil och fiska röding, sik och abborre, men det har ju varit lite si och så med isarna. Har blivit erbjuden att åka med dit och även när de på höstarna är till Åland och fiskar gädda och abborre, men det har inte passat in.
Här är några kustfiskemärken som jag har och en bild från ett SM på västkusten. Man är ju tvungen att ha flytväst på sig under fisket, broddar och en lång huggkrok.
I Borlänge fanns ett system att jobbade man för klubben så fick man samla poäng och när man kommit upp i 100 poäng så fick man fritt medlemskap och ett standar. Det var olika poäng för vad man bidrog med och ordförande och kassör gav mest poäng. Jag hann uppnå dessa hundra poäng och fick ett standar. För cirka fyra år sedan avskaffades denna räkning och fritt medlemskap, så nu måste alla hedermedlemmar betala medlemsavgift. Detta för att klubben ska få in mer pengar, fritt har man bara som medlem från det år man fyller 75 år. Den här räkning var tagen efter förfrågan till Södertälje SFK:s system att beräkna hedersmedlemmar, men i Borlänge inrättades aldrig något Mästarmärke. Hade man gjort det så hade Sylvia Nilsson fått ett för länge sedan, hon är Borlänges mest framgångsrika individuella tävlare med alla sina guld i SM-pimpel. Skitfiske på ER som skall ut och fiska i helgen, på söndag så har Borlänge och Falubygden gemensamt KM, med två startkort för de som är medlem i båda klubbarna.

Året 2001 ett händelserikt år.....

Publicerad 2014-01-30 09:05:33 i Allmänt,

Året började bra, en helg gick jag en massagekurs där man satt på en energistol och använde magneter. Vi övade på varandra och min kropp blev bättre och lite av värken försvann. Samtidigt så var det omläggning på jobbet, jag var ju utlånad ifrån brev, och det fanns inga uppgifter åt mig varken på kontoret eller i brevbäringen. Jag hade ju gått halvt sjukskriven i över två år. På ett rehabmöte med chefer, läkare, seko och försäkringskassan så blev jag erbjuden hel sjukpension. Jag tackade nej.....med facit i hand skulle jag naturligtvis tackat ja, men då hade jag gått miste om en utbildning i Värmland som betytt mycket för mig. Så jag föreslog att jag kunde arbetsträna i min väninnans NewAge-affär, Regnbågskristallen och söka in på en massageterapeut-utbildning på Risäter Herrgård i Råda Värmland. Det gick alla med på så jag fick rehabersättning under utbildningen och tog tjänstledigt ifrån posten. Jag kom in på utbildningen i Augusti och den var på distans, man bodde där på Herrgården en vecka varje månad och tränade och pluggade hemma. Mamma kom och bodde hos Niklas när jag var borta och träna kunde jag göra i källaren på Regnbågskristallen, där det fanns en massagebänk. I affären fanns andliga/personutvecklande böcker, stenar, kristaller, ljuslyktor, rökelser, smycken och mycket annat. Det hölls föredrag, kurser och meditationer i källaren. Jag var ju vicevärd i vårt bostadsrättsområde och en dag hittade jag och en väninna en död äldre man på parkeringen. Kanske att jag återkommer till det längre fram vad den händelsen betytt för mig. Nu till fiske: DM i pimpel gick på Orsasjön och där kom jag tvåa och vi fick silver i lag. SM i pimpel gick på Sundsjön, Bräcke och vi var ett gäng från Borlänge som åkte upp i minibussar och bodde på ett pensionat/vandrarhem i Brunflo. Lagtävlingen var på lördagen och det var jag, Kerstin Byström, Marianne Borgensen och Inger W Björnestad i vårt lag. Det brukar vara bra i startviken så den var avstängd, men vi gick inte så långt. Vi fick bra i början men sen blev det för mycket folk och sönderborrat, så det nappade bäst i gamla hål. Jag började prata med en man som också gick i gamla hål, kände inte igen honom. Det visade sig vara B Bengtsson som tidigare bott i Borlänge och som var "plastpappa" till Anneli, min gamla kompis, som jag bott hos en gång när vi var i Borlänge för att fiska en helg. Anneli hade ju flyttat upp till Östersund runt 1972 och bodde nu utanför Sveg med sin familj. Hur som helst så kom vårt lag på "den där" 4:e platsen, med 372 gram till brons. Hemmaklubben Sundsjöfiskarna tog hem herr, dam, äldre och yngre damjuniorklasserna den här dagen. På söndagen var det individuella SM på samma sjö fast till vänster och jag gick runt och kollade. Segrare i herrklassen var Stefan Gren ifrån Mora, Ovansiljan, tror att han gick nästan längst bort och kom på fisk och fick sitta själv ett tag. Det räckte i alla falla till vinst, damklassen vanns av Britt Lindström, det var andra gången som hon vann SM i pimpel. Herrveteran vanns av Stig Dolk med dagens högsta vikt 9832 gram, DV Märta Sterner, Ä HJ Per Jonsson, Ä DJ Hanna-Lena Metsävainio, Y HJ Johan Gottfridsson, Y DJ Magdalena Sandström och arrangör Lasse Svensson.
Kerstin hade ju kommit trea på SM året innan i Enköping och skulle få åka på Nordiska i Finland. Hon var så nervös och rädd för båtresan så hon tänkte säga ifrån och låta mig som kom fyra åka med istället. En dag ringde Sten som var lagkapten och undrade om jag ville vara med. Jag frågade om Kerstin sagt ifrån, men det var hon som kom tvåa som var gravid tackat nej. Nu gällde det att övertala Kerstin att åka med, nu när vi kunde dela hytt och hotellrum. Tänk det gick bra och det lär ju aldrig hända igen att vi två kompisar från samma klubb kom med på Nordiska Mästerskapet. Kommer berätta mer om de Nordiska Mästerskapen som jag varit med i längre fram. Observera att jag på tidningsurklippet har tafspirk och mormyska som jag köpt av våra finska vänner på Sälen Cup. Året innan hade mamma och Niklas varit med upp till Kläppen och så även detta år, även min syster Monika och hennes man Hans var med. Berättar mer om Sälen Cup senare. Den här hösten hade jag blivit tillfrågad om att överta ordförandeposten i Borlänge SFK,och tackat ja, men på årsmötet så var jag i Värmland på min utbildning men det röstades igenom. Blev kvar på den posten i 6 år, sen började försäkringskassan ifrågasätta hur mycket jag fiskade och klarade av med andra uppdrag, så det var största anledningen till att jag fick dra mig tillbaka. Ha det bra, här är det - 7 grader och lite snöfall så kör försiktigt!

Fler märken......

Publicerad 2014-01-29 09:13:19 i Allmänt,

Det här är klubbmärken överst Borlänge SFK, Trosa AFK och Södertälje SFK. Södertälje har numera ett nytt klubbmärke, men det här första är ritat av Kurt Abborrpelle Pettersson. Kurre har ju hunnit bli 83 år i år och är i full gång med att göra sina fina krokar som jag använt mycket och vunnit många tävlingar på. Så har ni chansen att köpa av dessa krokar så gör det. Trosas klubbmärke förstorade pappa upp åt mig så jag kunde ha den på min plastkont när jag tävlade för dem. Borlänges märken kommer ni se på årets SM-märke tillsammans med Falubygdens SFK:s klubbmärke. Borlänges märke har jag också haft uppförstorat på min blå låda men nu tagit bort. När pappa skulle förstora det så var det svårare eftersom det har vit bakgrund. Han gjorde det på en genomskinlig plastskiva och hade ett vitt tyg som bakgrund, sen var den fastskruvad på lådan. Jag har inget klubbmärke ifrån Mariefreds FF som jag tävlade för i kustfiske, tror inte att klubben finns kvar längre.
Här är lite olika märken ifrån vårt förbund och Norges och Finlands förbund. Jag tror att Finland gjort om sitt märke eller ombildad förbundet för på 70-talet så var det tre fiskar som satt ihop, se foto.
Här är ett finskt klubbmärke och märken från Finska Mästerskap som jag bytt till mig på Finnkamper som jag varit med på. Det kommer lite fler märken och standar lite senare.

Milleniumskifte och året 2000......

Publicerad 2014-01-28 08:58:00 i Allmänt,

Till nyårsafton så var Niklas och jag hembjudna till Marina och Ångbåtskapten Ove och deras grabbar Arvid och Nore. Det var -26 grader på kvällen när vi gick dit, cirka 1,5 kilometer, tror jag förfrös pannan en "släng". Grabbarna var finklädda Niklas med kostym, och efter maten sprang de ut och in för att smälla små smällare. Kallt var det ju ute så på med overaller och vantar. Dagen innan så hade de skottat ihop en liten snögrotta som vi satte ljus och tommtebloss på och till tolvslaget så fanns champagne och barndricka att skåla med. Sen var det bara att knalla hemåt för nästa dag skulle jag för första gången vara tävlingsledare i lite större sammanhang. Jag hade ju varit med och sålt kort och räknat ut resultat och sorterat kort, men aldrig snackat. Jag var så nervös så innan helgen hade jag tagit hem vår högtalare och provpratat i mikrofonen. Hjäälp vad läskigt att höra sin egen röst så som andra hör den! Så nyårsdagen packade vi bilen tidigt med allt som skulle säljas, korv och dricka, högtalare m.m. sen hämtade Niklas och jag mamma som skulle sälja korv. Tävlingen gick bra och även samlingen och prisutdelningen, det var inte så farligt.Jan- Olov Lindgren från Falun vann herrklassen, kommer inte ihåg de andra segrarna och fotot är lite otydligt. Så där stod man i festfrisyr och rött löshår, var nog poppis med mörkrött hår för även Kerstin, min hjälpreda hade den färgen.
Dalarna hade bara ett DM i pimpel och det gick på Ösjön, vi fick guld i laget, men själv bommade jag.SM i pimpel gick på Mälaren, Fånö innanför Ekolsundsbron. Vi hade åkt ner ett gäng ifrån Borlänge och bodde på ett ställe i Örsundsbro, det var väl inte så rent och med silverfiskar på golven så den natten sov Kerstin och jag med lampan på. Monika och hennes dotter Åsa var med i Södertäljes damlag, och jag skulle få rasta Åsas hund Wiskey en stor weimaran, som var med och låg i bilen. Vi hade ju inget lag utan vi gick runt och tittade den här dagen. Jo jag öppnade bagageluckan och ut springer hunden, och jag bara vrålar Wiskeeyyyy. Och hunden kom genast tillbaka,så jag kunde koppla honom och sen rasta honom. han blev sen överlycklig när matte kom iland.
På söndagen var det nya tag och jag hade studerat kartan lite och visste att jag skulle gå långt bort till höger. Fick ganska bra och i mitt bästa hål så kom Sven Bergkvist och Roger Vestli fram och stod och tittade. Det var ganska djupt så man fick slänga spöt åt sidan och dra långa drag för att det skulle gå snabbt. Efter ett tag tog det slut och fick bara ett och annat bra hål efter det. När jag gick in så fick jag sällskap av Timo Jumisko och han hade fått bra, så han sa: -Vinner jag inte idag så vinner jag aldrig, hans vikt var 16.190 gram och han blev tvåa. Själv så kom jag på den förargliga 4:e platsen, Kerstin kom 2:a och damklassen vanns av Katarina Jonsson fån Sundsjöfiskarna. Herrklassen vanns av Anssi Lehtevä, SFK City, Stockholm på 16.364 gram. Det är Anssi som sitter på Sportfiskarna och är kontakten för tävlingsfiske. Övriga segrare var HV P-O Lindstrand, DV Birgitta Lindstrand, Ä HJ Marcus Johansson, Y HJ Martin Nyström, Ä DJ Jenny Söderström, Y DJ Madelene Ekbom, och arrangör Stig-Olov Hillman. Observera att det inte fanns äldre veteran klasser ännu. Sommarens mete resulterade bara i ett lagbrons, men i maj så gick jag en spännande utbildning i healing som hjälpt mig och andra mycket, i olika sammanhang. Det var genom en annan lärare än webbadressen nedanför, men en fin bild som beskriver energien. Ha det bra i morgon kommer bilder på fler märken.

SM-märken.....

Publicerad 2014-01-27 10:15:00 i Allmänt,

Det har blivit en del SM-märken genom åren, och som junior så sydde jag fast dem på min anorak. Sedan hamnade de på min träkont och sedan på min plastkont. Den är nu full så några fler märken får jag inte på, och en del är väldigt slitna. Märket från 1971 har helt gått sönder och jag har då försökt sy ett likadant. Vet inte om det går att få tag på nya, för de som är slitna, och om klubbarna ens finns kvar. Det har jag inte ens undersökt, vet i alla fall att jag fick ett nytt från 1977 av familjen Rosén, Ulricehamn.
I morgon talar jag om året 2000, ha en bra dag!

Året 1999 och lite till......

Publicerad 2014-01-26 11:27:00 i Allmänt,

Hösten 1998 hade jag blivit omplacerad inom posten, hade ju haft problem med mina axlar i många år. Fick ganska tidigt höj och sänkbara sorteringsfack till mitt distrikt som brevbärare, satt som säljare inom närservice för företag och i projekt att ha samlingsställ för postlådor. Men i november -98 kom jag till reklamationer för paket, och där hade jag hand om postöppning, sortering av inkommande post, och jobb vid dator med försenade paket m.m. Jobbade halvtid och var halvt sjukskriven, att sitta vid dator 4 timmar när man redan har problem med axlar och nacke var inget bra. Det höll några år, så i Januari 2001 när det skulle bli en neddragning och omläggning så fick jag gå, berättar mer om det senare. Nu fiske: -99 så hade dalarna DM-serie vi var i Venjan, Bysjön, Grangärde, Björken, och Ryssa, Siljan. Jag fick silver individuellt och i lag, så nästa år skulle man i alla fall få vara med själv. SM 1999 gick i Vimmerby, Småland och vi bodde på en fin Herrgård och hade åkt ner i minibussar ifrån Borlänge. På lördagen gick lagtävlingen och vårt lag delade på oss, Kerstin och Inger stannade i starten, Marianne gick på höger sida och jag till höger men på vänstra sidan. Det var stora berg och flera "kanoner" som tänkte börja på samma ställe, så det såg ju lovande ut. Men det var inte många som fick fisk så det blev att leta sig tillbaka på vänstra sidan och jag lyckades inte få så mycket. När jag kom iland så hade de som satt i starten fått bra med fisk. Men tyvärr så kom vi på den förargliga 4:e platsen med 184 gram till bronset, hmm. Mamma hade också varit i starten och fått bra med fisk så hennes lag kom 3:a, tillsammans med Hilkka Pekhola, Lisa Hällbo och Anne-Marie Hellström. På söndagens tävling så stannade jag kvar på Herrgården, mina "gamla" svärföräldrar Elna och Loffe bodde nere i Järnforsen, Virserum, och Loffe skulle komma och hämta mig. De flyttade ner -88 från Södertälje tror jag och det var ju inte så ofta man kunde hälsa på. Så jag tillbringade dagen hos dem och sen skjutsade Loffe upp mig till tävlingen, så jag kunde ansluta och åka med minibussarna hem. Herrklassen vanns av Esa Kölegård, Fränsta och damklassen av Gunborg Dahl.Hemresan gick bra och inga extra stövlar kom med, jag köpte med mig en handgjord vägglampa i keramik med formen av en fisk, som minne av tävlingarna. En del jular så kom Elna och Loffe upp till Borlänge och bodde hos oss. På annandagen -98 så snöade det väldigt mycket och när jag var ute och skottade fick jag en idè. Så jag skottade upp en yta på gräset där jag brukade ha mina utemöbler stå. Hade mina utesoffor på verandan så de tog jag ut sen skottade jag ihop ett bord i mitten. På kvällen tände vi upp med ljus, värmeljus, tomtebloss, klädde på oss och tog kvällsfikat utomhus. Vad grannarna tänkte struntade vi i.

SM i Internationellt Mete 1998......

Publicerad 2014-01-25 12:21:30 i Allmänt,

1998 arrangerade Borlänge SFK SM i Internationellt Mete i Dala-Husby som ligger vid vägen mellan Hedemora och Långshyttan. Jag satt fortfarande kvar som kassör och var även tävlingskassör och prisutdelare, tävlingsledare var Roger Vestli, sekreterare Hilkka Pekhola, och biträdande tävlingsledare var Patrik Liss. Bernt Berggren var områdesansvarig och många fler ifrån klubben hjälpte till att röja och vara med vid tävlingen. En nyhet var att man hade en Juniorklass med 2-mannalag. Den vanns av vårt juniorlag, Jonas Gustafsson och Jessica Byström, det var bara två lag anmälda. Jonas är ju vår ordförande i Borlänge Sportfiskeklubb, och dagen till ära så hade de fått låna mina svenska t- shirt. Tyvärr så har inte jag någon resultatlista från tävlingen, men från foton så känner man igen många medaljörer från prispallen, inget som jag lägger ut. Vi hade med klubbens husvagn och förtält, Kerstin hade fixat så vi kunde sälja potatismos och varmkorv, som var mycket uppskattat. Efter prisutdelningen så åkte juniorerna i älven, för att få i Jonas behövdes 4 personer, se nedan.
Ovan inbjudan till SM :et och mina silvermedaljer ifrån DM i pimpel 1999 som jag berättar med om i morgon.

Bitande kyla.....

Publicerad 2014-01-24 07:36:15 i Allmänt,

Redan tidigt så hade vi handvärmare, först så var det bensinvärmare. Man köpte kemisk ren bensin och hällde i en plåtbehållare som var vadderad inuti. Sen satte man på en liten behållare med trådar som skulle glödga, tände eld på den och när den tagit fart så blåste man ut lågan och satte på en "hatt", sedan ner i en tygpåse. Den här modellen var ungefär lika stor som den som kom senare, med kolstavar som man också tände eld på och la i en vadderad ask, och sen ner i en tygpåse. Nu förtiden så använder jag värmepåsar som innehåller ett slags kol som blir varmt när man skakar påsen. De håller varmt 6-8 timmar och jag brukar ha en i varje handske när det är kallt.
Det finns också små plastbehållare som innehåller en slag vätska med en metallbit i, när man bryter metallbiten så startar värmen, den här håller inte värmen lika länge som de andra påsarna. Pappa Gunnar uppfann mycket och gjorde iordning en liten konservburk som han monterade nedanför hålet på konten. I den satte han ett värmeljus som han tände på och värmde händerna över. Han sydde också påsar av galon som fodrades med ett slags teddytyg, som vi fäste på byxorna med säkerhetsnålar. När det är riktigt kallt så använder jag dem än idag, skönt att stoppa ner handen i mellan nappen. Vi brukade förr använda försvarets hudsalva och smörja in både händer och ansikte med. Nu använder jag på händerna Glycerylnitrat 1 %, en kräm som är receptbelagd och främjar blodcirkulationen. Usch det blir nog kallt i morgon när vi ska ha första tävlingen i DM-serien, man är ju inte van än att vara ute och fiska. Nu finns de individuella startlistorna utlagda på Falubygdens SFK:s bloggsida, se länk här bredvid. Det kommer inte att finnas några startlistor i påsarna på SM. Så vill man ha en egen så får man skriva ut dem själv.

Året 1998, och lite mer.......

Publicerad 2014-01-23 08:42:13 i Allmänt,

DM det här året gick på Nävden, Avesta och vi vann lagguld. Själv så gick jag bom, skulle väl gått dit Tore Karlsson en gång visat mig, men är huvudet dumt så får man lida. Kerstin satt nere vid starten och hade klart högsta damvikten på 2880 gram.SM 1998 gick i Nora och Kerstin och jag åkte dit för att sälja av hennes fina krokar, ingen av oss hade ju kvalat in. Vi bodde på statshotellet och åt gemensam middag med Stockholmsdistriktet, sen var det dans till ett liveband, roligt. Upp tidigt och packa bilen sen iväg för försäljning, kommer ihåg att det var väldigt kallt på morgonen. Svensk Mästare i herrklassen var Jonas Lindqwist från SFK Aktiv, Göteborg och ner till 2:an skilde bara 54 gram. Damklassen vanns av Lotta Björnberg, numera Engvall och damveteraner av Siv Hård, ner till 2:an i den damveteranklassen skilde bara 22 gram. Siv Hård tävlade för Nora-Gyttorp och hon var ju duktig att fiska och den första i landet som fick "Stora Grabbars" märke inom fiske. Den titeln togs så småningom bort, fiske var väl tyvärr inte en respekterad sport. Jag pratade med Åke Hård för ett tag sedan, han har hunnit bli 83 år och orkar inte vara ute så mycket längre. Jag kommer ihåg "Hårdarna" ända sedan jag var liten och Siv var som tur med i Nordiska laget i Finland 1980, kommer berätta om det längre fram. I Södertälje hade vi en dam som tävlat i friidrott i femkamp som ung, hon tyckte att det var mer krävande att pimpelfiska än att idrotta, så....tråkigt att märket försvann. Britt som hon heter och jag delade hytt ett år när vi var på Finnkampen i mete i Helsingfors. Samma helg så gick Finnkampen i friidrott i Helsingfors, många sup-portrar var med och journalister och gamla friidrottare. Det var nog ett jubileumsår för många äldre friidrottare var med och Britt kände ju många av dem. Jag köpte en banderoll som det stod "Heja Sverige" på och den hade jag sen med på Nordiska Mästerskapet 2001. För att återgå till SM 1998 så var det med 5 stycken äldre damjuniorer och 32 stycken yngre damjuniorer, vart tog alla dessa vägen sen? Det är inte många namn av dessa som man känner igen längre. Tyvärr så håller väl damklasserna att dö ut, finns klubbar som arrangerar KM och är det inte tillräckligt många ( 2 eller 3) så blir det ingen klass utan då får dessa damer gå upp i herrklasserna. Så de vandringspris som finns i "damklassen" lär väl aldrig gå ut!! SM i Traditionellt mete gick 1998 i Vassbacken, Göta kanal, herrklassen vanns av Arto Jumisko från Södertälje SFK och trea var Arto Kosunen också från Södertälje. Dessa duktiga killar har man följt sen de var ungdomar och de och många andra juniorer från Södertälje som växt upp, har tagit många SM- medaljer genom tiderna. Mamma var med i Borlänge SFK:s damveteranlag och fick silver tillsammans med Lisa Hällbo, Hilkka Pekhola och Inger W Björnestad. På det här SM:et var det med 13 stycken äldre damjuniorer och 29 i yngre damjunior. Hur ska vi kunna behålla dessa juniorer? Tror att vi måste ut mer i skolor och på fritids för att väcka intresset och inte vara så tävlingsinriktade i början. Vi i Borlänge SFK har ju sportlovsfiske varje år, där många är med, men sen då?!

Andning......

Publicerad 2014-01-22 09:43:00 i Allmänt,

Det första man gör när man föds så är det att ta ett andetag och det sista man gör innan man dör så tar man "ett sista andetag". Pappa lärde mig hur viktigt det var att andas rätt om man blev trött, om vi gått långt eller det var jobbigt att gå. Det var på Erken, Norrtälje på ett DM då som vi gått långt och det var mycket snö, jag trodde inte att jag skulle komma iland. Man tar ett djupt andetag ända ner i magen, håller inne en stund och sedan andas ut. man andas så en stund och snabbt kommer orken och energin tillbaka. Han berättade att de gjort så när han som ung tävlade på skidor. Den här tekniken har hjälpt mig iland många gånger. Det heter ju den "Helige anden",- Ja, vem är det då? Kanske menas det andevärlden, livskraften eller själen? Jag är inte religiös men jag tror att något styr oss människor och vårt öde, sen har man ju alltid egna val. Många tror inte på andevärlden att den finns, att man kan ha kontakt med döda människor. Men jag har själv så många bevis att den existerar, så för mig är det inget konstigt. Det är inget man behöver vara rädd för, det kan finnas vilsna själar som inte lämnat jordelivet utan tror att de fortfarande lever. Jag har varit med om att hjälpa många över till "andra sidan" och även renat rum och lägenheter. Det sägs att själen väger 21 gram och den lämnar kroppen vid dödsögonblicket, den så kallade silvertråden, men det är ju svårt att vetenskapligt kontrollera. Döda kroppar upplevs ofta som skal, där ingen energi eller livskraft finns kvar. De kan se otroligt vackra ut och många har nu fått frid. Vid många av mina "andliga kurser" som jag gått har vi lärt oss flera olika andningstekniker med olika syften. Även vid massage så används andningen som hjälpmedel, vid triggerpunktsbehandling. Triggerpunkter är en slags muskelknuta som kan finnas överallt på kroppen. Andas du inte rätt så kan man få sådana på halsen, det gäller att ta djupa andetag och inte andas uppe i bröstet. Vid förlossningar så används också andningen som smärtlindring, det är inget som jag provat. Själv så är jag fullproppad av triggerpunkter lite överallt på kroppen och nu i höstas när vi var i Thailand så passade jag på att gå på Medicinsk massage. Där tryckte och masserades många av mina "trigger" bort och massören såg väldigt förvånad ut och frågade hela tiden- Madame pain? Hon kunde ingen engelska och jag sa bara OK och visade tummen upp, så då fortsatte hon. Jag tog mig igenom denna pina tack vare andningen. Så lyd ett råd, vad det än gäller, trötthet, smärta, meditation, stress eller annat. -Tag ett djupt andetag ända ner i magen, håll inne en stund och pusta ut. Upprepa minst tre gånger, risken om man andas så här för mycket är att musklerna får för mycket syre och kan börja krampa. Så i början bara tre gånger tills du lärt känna din kropp. Lycka till! I morgon blir det mer fiskesnack.
Här är jag på Ösjön i våras inför en presskonferens vid Haganäs, med var också vår ordförande Jonas Gustafsson och pressombud Berndt Johansson.

Året 1997......

Publicerad 2014-01-21 11:27:06 i Allmänt,

Det här året gav inga DM-medaljer för min del, befann mig i en skilsmässa där jag själv fick göra allt, med försäljning av hus, visningar, delning av boet och allt vad det innebar. Fick i alla fall tag i en charmig billig lägenhet i ett område som var k-märkt. Röda trähus i Forssa, med högt till tak och lägenheten var i tre plan, med små fönster och "prång" högst upp.DM i pimpel gick på Venjansjön den 13 april och jag bommade, var mitt uppe i min flytt. SM i pimpel gick på Bergviken, Kilafors där vi var 7:a i lag och själv kom jag 11:a och fick en lergryta i pris. Herrklassen vanns av Mats Larsson från Trosa AFK. Vi bodde på något som hette Rengården i Bollnäs och det var jag, Kerstin, Berndt Berggren, Patrik Liss och jag tror att Jonas vår nuvarande ordförande också var med. På lördagskvällen så var vi ut och åt middag sen följde vi med till Scandic och tog några öl med andra fiskekompisar. Kommer inte ihåg hur det gick för våra reskamrater, så hör av er, så berättar jag mer. Jag tror att Södermanland började med DM-serie i kustfiske det här året, så då var det kört för vår del. Vi kunde inte åka ner så många gånger och flera tävlingar krockade med våra KM i mete m.m. Kustfiske-SM gick på Fårö, Gotland och jag, Niklas och mamma åkte över. Det skulle bli kul att komma dit igen, hade tidigare varit där på ett SM, tror att det var 1985. Då var det jag, pappa och Kjell en kille från Södertälje som åkte båt över och flög hem. Vi fiskade då på västra sidan av Fårö, jag blev utan fisk men pappa fick några torskar ( som var lite rödaktiga) och fick pris. Det var lite otäckt med många stora stenblock och stenar och en bit ut så var det en djupkant där det kunde vara strömt vatten. Själv så hade jag bara något napp så det blev det där namnet igen. 1997 års SM kunde inte genomföras på den sidan av Fårö för det blåste för mycket utan det blev flyttat till hamnen i Slite. Jag började ute på en stenpir, man trodde ju att det skulle bli torskfiske eller gädda/abborre, men fick ingenting. När det återstod en halvtimme gick jag in mot land och där stod några damer och fiskade spigg. Jag kastade ut mitt botten mete och vevade in, men de var ju så små så de fastnade inte. På med minsta kroken och ut igen och lyckades få flera stycken, märkligt fiske för att vara kustfiske. Vi var tre stycken damer som stod där på rad och vi kom 1:a, 2:a och 3:a, det blev gramstrid och jag kom 3:a och vi fick silver i lag. Det var trots allt en bra och rolig helg med gemensam middag där vi hyrde, tror att det var på en av försvarets anläggningar och vi gjorde utflykter på Fårö och tog många fina foton ibland raukarna, och Niklas gick runt och kollade på de tävlande på söndagen.
Fick en fin minnesmugg i pris och lagmedalj i silver, min bronsmedalj har fått fötter hittar den inte just nu. På hemresan hade jag änglavakt, hade ju varit vaken länge och tävlat, båtresan hem var jobbig med mycket folk och svårt att sova. Så när jag körde hem så höll jag på att somna flera gånger och en gång sa mamma något så jag vaknade till. Hon frågade om jag var trött och vi stannade en stund och tog lite luft, sen var det intag av godis som räddade oss hem. Vet precis var den platsen är mellan Enköping och Sala och tänker på det varje gång jag passerar där, erkände aldrig för mamma att det var så nära. Det hade bara oroat henne ännu mer, så var försiktiga när ni kör bil och ta en bensträckare om ni blir trötta.

Finske Mästaren.......

Publicerad 2014-01-20 09:58:00 i Allmänt,

Det finns en svensk som blivit Finsk Mästare i pimpelfiske, och det är K-G Magnusson ifrån Nora. Han tävlar för Nora-Gyttorp och 1991 blev han Svensk Mästare, 2:a på Nordiska Mästerskapet och 2:a på VM i pimpel. Kalle och Timo Jumisko åkte över till Finland för att vara med på Finska Mästerskapet och det är en öppen tävling, där över 6000 personer brukar vara med.
 
Året var 1994 och tävlingen avgjordes i Hirvensalmi. Många som är med brukar festa innan och under tävlingen, och en del  kommer ju inte så långt ut på sjön. Kalle tänkte att han skulle gå långt bort in i en vik, men det var många fler som tänkt det, så det blev ändrade planer. Jobbigt att gå med mycket snö, men Kalle var vältränad och kom själv på ett ställe och fick igång fisken. Efter en stund så kommer en finländare fram och säger något på finska. Kalle fattade ju ingenting och sa: - Det är bara att dra!, och finländaren blev så rädd så han gick därifrån. Han trodde att Kalle ville sitta själv och det var bara att sticka därifrån. Alla kollade på honom när han kom och skulle väga in, det hade ju varit dåligt fiske den här dagen. Kalles påse vägde  3448 gram, vilket räckte till seger. Det är alltid lika kul att höra Kalle berätta det här.
 
Det blev mycket skriverier om det här i Finland att en svensk kunde vinna Finska Mästerskapet, så reglerna ändrades. För att få deltaga måste man vara medlem i Finska förbundet eller en klubb som är ansluten till förbundet.Finska Mästerskapet är en öppen tävling där man inte behöver kvala in till, så lite enklare än i Sverige. Det gick flera resor i slutet av 90-talet till Finska Mästerskapen i pimpel, med kända pimplare från Ovansiljan, Södertälje och Nora. I år blir nog Kalle farlig på de Svenska isarna igen, tror han opererat sitt onda knä, så Skitfiske K-G Magnusson.
Det här är de märken som jag har, Norska förbundets märken upptill i bilden och Finlands förbund nedanför, samt Sportfiskarnas nålar med kroken.De finska märkena är nog gamla och nya förbundet.
 

Året 1996....

Publicerad 2014-01-19 12:34:00 i Allmänt,

DM i pimpel gick på Runn vid Roxnäs och jag kom 2:a och vi fick guld i laget. Det här året så gjorde klubben en resa ner till Linköping första helgen i februari. Svårt att komma till nya sjöar så det gick inget bra för mig och på söndagen höll jag ögonen på mamma som haft kärlkramp dagen innan, tur hon hade sina tabletter med sig. SM i pimpel skulle gå i Alingsås och jag kom med som reserv, då en tjej ifrån Ovansiljan tackat nej. Vi hade fått tips om att det var ljusa färger som gällde och Kerstin hade gjort fina krokar i Chenille som vi använde. På lördagen gick lagtävlingen på Stora Färgen där det fanns stora abborrar. Kerstin och jag gick tillsammans och hon fick igång några stora, men blev nerborrad så fisken försvann. Vi kom bara 12:a så ingen bra dag för oss. Vi hade hyrt minibussar och bodde på ett vandrarhem, där bodde också tävlanden från Kalmars distrikt. På kvällen var vi ut och åt pizza sen så gick Kerstin och jag till SM-hotellet och svängde våra lurviga. På söndagen gick jag långt bort till höger genom ett sund och började vid en kal liten ö, det såg nästan ut som om man var i skärgården. Jag var själv där och borrade många hål men inte ett napp, så jag gick till vänster ut genom ett sund. Där på flatan satt det en klunga som fick fisk så även jag började få. En del fick stora abborrar så det blev att borra och leta ända till slutsignalen. Jag kom 11:a men inget pris, i prislistan står det att jag tävlade för Ovansiljan, trots att det stod Borlänge SFK på mitt kort, hade ju kommit med som reserv.Segrare i herrklassen var Rolf Taskinen, Torshälla. Snabbt tillbaka till vandrarhemmet för att byta om, gubbarna hade bråttom så bilen var packad när man var klar. När vi kom till Borlänge och alla tagit sina saker så fanns det ett par stövlar kvar, så jag tog hem dem till mig. I veckan så ringer Sven Bergkvist till mig och undrar om det var några extra stövlar med hem. Det visade sig att gubbarna som packade bilen tog Margareta Stridhs stövlar, men Sven hade adressen så det var bara att fixa paket och skicka ner dem till Maggan. Vi brukar skratta åt den historien när vi träffas. Hon och hennes familj är ju duktig fiskare som tagit hem många medaljer, både vinter och sommar.
Mamma och jag åkte ner till Södermanland på kustfiske-DM, vi tävlade för Mariefreds FF och jag vann både individuellt och i lag. SM skulle gå på Åland och vi hade hyrt stuga tillsammans med Mariefreds tävlare. Det blev en mörk dag för många, jag och 41 stycken andra fick det där namnet på FF. Trots att jag provade allt spinnare, drag och bottenmete, de som vann stod inne i en grund vik och fick gäddor och Mats Larsson från Trosa AFK vann herrklassen på 11,070 gram.

Mariefred......

Publicerad 2014-01-18 09:26:49 i Allmänt,

Min mormor och morfar var skilda och morfar Ivar omgift med Greta och bodde vid torget i Mariefred. Greta hade två barn, en dotter Alice som var gift med Birger Söderman ifrån Söderöra i Stockholm skärgård. De bodde i Stockholm och hade två barn Per som är ett år äldre än mig och Helen som var ett år yngre än mig. Helen och jag brukade ibland vara hos morfar och Greta och sova över där. När vi var 5 och 6 år så lekte vi med dockor och dockvagnar, som vi fått låna av Helens faster som bodde i samma trappuppgång. Vi gick ut och lekte och hamnade på Rådhusets trappa. Där hängde vi upp dockkläder lakan och täcken ifrån dockvagnen, inte tänkte vi på hur det såg ut, som tur är blev vi inte bortkörda.
Gripsholmsviken är ett av de roligaste ställen att pimpla på som ofta ger höga vikter. Min morfar hade båt och var ofta ute och fiskade och fick stora gäddor. Många filmer har spelats in i Mariefred där morfar har varit statist, bland annat i Markurell i Vadköping. Såg igår ett reportage om Gösta Söderman på Söderöra som byggde träbåtar. Det är mina "plastkusiners" farbror, som hade sommarstuga bredvid dem, med utsikt ut mot öppna havet. Kommer ihåg att det var spännande att åka till Söderöra, färja från Furusund och sen bli hämtad med båt sista biten. När jag var liten och var där så fiskades det med nät och de fick en stor piggvar som de rökte, jag tyckte att den såg för hemsk ut. På grannön Norröra så är Saltkråkan inspelad. Tyvärr så har jag/vi ingen kontakt med den delen av "släkten" och flera av dem är döda.
När pappa fyllde 50 år, 1971 så fanns Ivar o Greta Thörne och Ivar o Greta Hedenskog där. Det finns ett kort där de sitter tillsammans i soffan, hemma hos oss.

Tillägg SM -pimpel 1995....

Publicerad 2014-01-17 21:41:00 i Allmänt,

Borlänge hade två stycken lag med på SM i lag. Det ena bestod av Berndt Berggren, Patrik Liss, Börje Nilsson och Sven-Olov Axelsson. Berndt berättar att han och Patrik tänkte gå ut på ett grund nära starten och väntade länge innan de gick ut på isen. De kom rätt på en gång och började få fisk, och cirka en halvmeter djupt. Det var tungborrat för isen var cirka 1 meter tjock och mycket stöp. Det var svårt att få fisk i nya hål, så de borrade flera hål som de lät stå ett tag. Tyvärr så fanns det medtävlande som tog deras hål trots att borren stod bredvid, mycket fräckt men trots allt tillåtet. Den i laget som hade mest fisk var Patrik Liss, så hade det varit ett individuellt SM så hade han säkert varit i topp. Patrik hör till de som annars fiskat bäst vid Internationellt Mete, han är vise ordförande i Borlänge SFK och jobbar borta i veckorna. Har även söner som är aktiva inom ishockey så mycket tid för vinterfiske finns inte nuförtiden. Det kommer fler historier längre fram då jag berättar om Berndt Bergrens och mitt eget rekord på tävling, detta ifrån Sigtuna i Mars 2000.
Ovan Patriks Liss barn vid sportlovsfiske 2013 och tävlingens yngsta kvinnliga deltagare, nice.

Året 1995.......

Publicerad 2014-01-17 12:06:22 i Allmänt,

DM i Dalarna det här året gick på Storsjön, Dala Floda. Jag gick ganska långt iväg och fick skapligt med abborre i början som sen avtog. Kom nog bara 4:a på det, men vi vann guld i damlaget. Roligt att mamma flyttat upp och kunde tävla mycket tack vare en granne Gunnar, Tjulander och familjen Bergkvist. Hon skrev i sin bok när säsongen var slut - 57 tävlingar, har inte fått många priser men det har varit roligt att komma ut och träffa fiskekompisar. Vi i Borlänge SFK arrangerade Runnmästerskap för första gången, med start vid Svedens gård. Pris till högsta vikt och Runnmästare var en inramad tavla med 1000:- insatt inuti. Själv så fiskade jag inte utan stod i klubbens husvagn och sålde varmkorv och dricka m.m. Björnee från Forellen lyckades vinna, han hade fiskat bredvid Sven Bergkvist som inte tog så allvarligt på tävlingen, utan gick runt och bjöd på falukorv som han skivade upp. Det här var den 26 mars så det var gott om " lekabborrar " där de var och de fick några stora också, på samma ställe var damsegrarinnan från Borlänge. Efter prisutdelningen kom Björnee fram och jag gratulerade honom, och han frågade om jag skulle på SM i Skellefteå. Det skulle jag, så han sa -Ta med "danspjucken", och det gjorde jag. På SM så gick lagtävlingen på lördagen men jag följde med och hjälpte Vestli med att sälja fiskeprylar och sen gick jag runt lite på sjön. Tror att våra duktiga damveteraner Sylvia, Annie, Karin och Karin vann guld och vi hade beställt bord till kvällen och sen blev det dans. Satan så kul vi hade och buggade med Björnee och "Koppen" som var i högform. På söndagen gick tävlingen på Burträsket, med mycket snö och jobbigt att gå. Vi hade en man med från Dala Floda som var orienterare,och själv skulle tävla. Så han fick spåra åt oss några damer, för att komma ut på ett grund som såg bra ut. Nu hamnade vi helt fel och jag skulle naturligtvis gått själv dit jag trodde att det var. När det var en timme kvar hade jag tre fiskar och drog mig bort till ett oborrat ställe, där det var lite grundare och fick lite fisk. Vägde in men man fick skämmas över det lilla som fanns i påsen, inget lyckat SM för min del. Herrklassen vanns av Ralph Kleinfeldt från Årjäng, och damklassen av Carola Bohman från Ovansiljan.
Mamma och jag åkte ner och var med på Kustfiske-DM i Södermanland, vilket jag lyckades vinna, har inga noteringar om SM:et så kanske jag inte var med eller så bommade jag där. Ha en trevlig, här är det fortfarande inställda tävlingar på grund av dåliga isar.

Förbundets medaljer 1967-2013.....

Publicerad 2014-01-16 08:36:00 i Allmänt,

Jag tänkte visa några av mina medaljer och de olika modeller som förbundet haft. Den första medaljen jag fick var när jag kom 2:a på pimpel-DM 1967, och det var en sjöjungfru i brons. På DM delades det bara ut två medaljer silver till segraren och brons till tvåan. Det var bara på SM som det delades ut guld. På våren 1970 så ändrades medaljerna och blev runda med krok och nu delades alla valörer ut även på DM. Förbundet hade nog bytt namn också från Sveriges Allmänna Fiskevårds Förbund, SAFF till Sveriges Fritidsfiskares Riksförbund. De allra minsta delades ut på DM i lag och man kunde även beställa dessa minsta till KM och andra mästerskap. Jag har en i guld från Dalamästerskapet i pimpel 1971. 1983 så har jag inga medaljer och har inte kollat mammas heller, men 1984 så blev medaljerna på DM och SM fyrkantiga och runda i lag. På medaljerna stod det Sportfiskarna så förbundet hade nog bytt namn igen, till Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund. 1988 så kom de runda åter och de är fortfarande kvar, de har väl varierat lite med årtal på framsidan vissa år, men kroken är kvar. Det står alltid gren, plats och årtal på baksidan av medaljen. Jag hoppas att jag snart kan beställa årets SM-medaljer när vi vet hur många damjuniorer som kommer att deltaga. Så håll alla tummar nu att vi får is även på Runn och Ösjön. Jag har även länken till Runn-is ibland mina länkar så håll gärna koll.

Åren 1993-1994.......

Publicerad 2014-01-15 10:40:12 i Allmänt,

1993 började mamma, pappa, Monika och Åsa tävla för Mariefreds FF, och Södermanland hade serie på fyra tävlingar, där man räknade de tre bästa. Här i dalarna så var det ett DM och jag kom 3:a, tror att det bara var en eller två som gick vidare till SM. SM individuellt gick på Kvien, Malung och herrklassen vanns av Roger Eriksson från Skellefteå. Lagtävlingen gick på Kappsjön och där var jag med i damlag för Borlänge SFK. Mamma och pappa bodde hos oss för pappa var uppe för att sälja sina broddar. Han hade ju haft en del hjärtbesvär och blivit elkonverterad några gånger och åt betablockerare. Själv så hade jag också haft problem med hjärtat men inte varit till någon doktor. Fick med mig några av hans tabletter, som jag kunde ta ute på sjön när det blev besvärligt. Jag gick till höger bort på sjön och den var ju tappad på ganska mycket vatten. Började vid en ö och fick bra med fisk, sedan gick jag längre in mot land, där var det bara någon meter djupt. Så det gick att smyga upp fisken och knappt några i närheten. Kommer ihåg att jag hade en Hedenskogspirk K/S och en mörkröd garnkrok. På det här SM:et fick man väga in individuellt, trots att det var lag. Jag lyckades bra hade mest fisk av alla damer, tänk om det hade varit individuell tävling...Vi kom i alla fall 2:a, fick stryk med 30 gram, och fick silvermedalj och en kniv i pris. Mamma skrev i sina anteckningar att de gjort 33 stycken tävlingar. På DM i traditionellt mete fick vi silver i lag för Borlänge så till 1994 såg det mörkt ut, inför nästa års SM både i pimpel och mete... Mamma fortsatte att tävla trots det som hänt och det var nog hennes räddning, hon hade ju inget körkort så hon fick åka med Monika och kompisar i Södertälje. SM i pimpel 1994 gick individuellt på Storsjön, Örnsköldsvik och segrare i herrklassen var Sten-Olof Holmberg från Smedjebacken. Tror att det var något återbud för jag var med och vi åkte buss upp ifrån Dalarna och jag bodde ihop med en damveteran från Långshyttan. Monika och Åsa skulle också tävla och pappa hade lovat att skjutsa dem, men nu tog de hans bil och mamma följde också med. Robban Horvath var så bussig och åkte med dem och hjälpte till att köra, det var ju ganska halt och det kom mycket snö på natten före tävlingen. Tjock is och vi hade förlängare på Rantanenborrarna men vi gick alla bom. På DM i pimpel vann jag guld och silver i lag, så nästa år skulle man få åka till Skellefteå på SM och den berättelsen kommer om några dagar. Den här sommaren flyttade mamma upp till Borlänge, jag hade kollat upp en lägenhet i Kvarnsveden och skickat ner ritning på den. Området liknade lite SJ:s område där hon bodde i Södertälje och med egen ingång. Hon fick hjälp upp av brorsan Kenth och kusin Åke. Ha en bra dag, här snöar det och är minus 7 grader, puust.

Kranskulla och tung center......

Publicerad 2014-01-14 12:02:00 i Allmänt,

Innan jag fick jobb på Posten så blev jag tillfrågad av vänninan Maje som jobbade som Postkassör, om jag ville vara med i Postens fotbollslag som spelade i korpserien. Min kille låg i lumpen på Gotland så man var ju ganska ensam, så varför inte. Vi spelade inomhusserie och det var kul, till sommaren så hade vi korpserie också. Jag spelade back och senare tung center. Vi hade även 4 och 5 stadsturneringar inom Posten med, Linköping, Göteborg, Örebro och sen Västerås. Det var kul att en gång om året åka till en annan stad och spela, gick väl inte så där jättebra, men kul att träffa samma tjejer från de andra städerna. Arrangerades också senare Postmästerskap i fotboll en slag cup där vi ofta fick storstryk. Kommer ihåg ett år när vi åkte ner till Borås och fick "däng", de hade en landslagsspelare med som gjorde alla deras mål. Vår målvakt som vi hade i början var Inger, brevbärare och hon var lite äldre än oss andra och väldigt nervös. När vi var i anfall kunde hon ropa- Kom ner och hjälp mig, jag är ju alldeles ensam, och ett annat uttryck var -Ge mig bollen! Det sa hon även till motståndarna också, men hon var duktig kunde göra kanonräddningar likväl som hon ibland var som ett såll. Men kul hade vi och det resulterade till en hel del plaketter, på bilderna nedanför är vi på Heden i Göteborg och i Örebro.
Åren 1982-2002 arrangerades Postgirot Open i cykel, första året gick förbi Södertälje och det var ett samarbete mellan Posten och Södertäljes Cykelklubb. Man fick anmäla sig som flaggvakt och det gjorde jag också, jag satt också som kassör i Postens IF. Jag hade varit och lämnat grabbarna hos svärfar Loffe och gick sedan upp till Blombackaskolan där målet skulle vara. När jag kom fram så kommer herr Fransson, chefen på Posten i Södertälje fram till mig och frågar om jag vill vara kranskulla?! Hjälp, jag hade bara jeans och t-shirt på mig, men han sa att jag kunde få en jacka att ha på mig. Så först iväg för att vara flaggvakt i en korsning i Västergård och sen blev jag upphämtad med bil när alla cyklister passerat. De kom ifrån Norrköping och det var ingen sista bil utan vi skulle gå därifrån när det dyker upp en amerikan som cyklade in bland bilarna som vi släppt på. Gissa om man fick sig en utskällning på amerikanska, sen iväg till målet. Cyklisterna var fortfarande ute och cyklade några avgörande slutvarv runt Elverket, Skogshöjd, Torekällberget och målet vid Blombackaskolan. Min uppgift blev att dela ut blommor till segraren Guiseppe Petito, från Italien, klä på honom ledartröjan, puss på kinden och bli fotat av diverse fotografer. Sen fick jag också klä på Tommy Prim en tröja och det var inte det lättaste kan jag säga att klä på två svettiga karlar trånga cykeltröjor. Tommy Prim vann sen totalt och sista sträckan gick från Södertälje till Stockholm. På kvällen var jag och en vännina till Skogshöjd (ett dansställe/hotell) ,vi tänkte att där var väl alla, men tvärdött. När vi gick därifrån så mötte vi Belfrage och en till och resten bodde utanför stan på Scandic, vi som trodde vi skulle få se skymten av lite kändisar och " cykelfolk". Jackan som jag fick har jag fortfarande kvar, den hade ett stort märke på ryggen med Postgirot Open 1982 på. Den blev några år min "midsommarjacka" så den har man haft mycket roligt i och blivit rejält svettig i, den var ju vindtät. I morgon berättar jag om året 1993-1994.

Året 1992......

Publicerad 2014-01-13 08:51:29 i Allmänt,

Ja då skulle man göra sin första säsong för Borlänge Sportfiskeklubb, hade kontakt med familjen Bergkvist och de var så snälla att jag fick åka med dem till tävlingar. De kände ju även till vatten som jag inte varit på trots mycket tävlande i Dalarna, så jag fick lite tips om platser och krokar. Ibland gick vi även tillsammans, jag ställde upp på 10 stycken tävlingar den vintern och lyckades vinna 9 av dem, så man " Rocka fett", som mitt barnbarn Dennis skulle ha utryckt sig. Den viktigaste tävlingen DM gick jag bom, men vi vann laget i pimpel. SM tror jag blev flyttat till Ovansiljan, på grund av dåliga isar söderöver. Det individuella gick vid Sollerön, Siljan och vinnare i herrklassen var Kenneth Lilja från Ovansiljan. Eftersom jag bara har herrklassens vinnare genom åren 1952-2013 (tack vare Totte), och inga egna resultatlistor så vet jag inte vilka de andra klassegrarna var. Lagtävlingen skulle gå på Orsasjön, Orsa och vi var ju kvalificerade från Södermanland, men eftersom jag flyttat och bytt klubb så fick jag inte ställa upp. Man får ju bara tävla för ett distrikt per gren, vilket även gäller forfarande. För säkerhetsskull kontrollerade pappa det med dåvarande pimpelansvarig inom förbundet Bertil Jobacker. Laget hade över 6 kilo tillsammans och kom femma på det. I mammas anteckningar med tävlingar från Södermanland, Stockholm, Dalarna, Hälsingland och Värmland står det: 37 tävlingar och nu sluttävlat för Trosa.
Idag är det tjugondag-Knut och då dansas julen ut, tänder även ljus för pappa som varit död i 20 år och Loffe som dog för 3 år sedan. I morgon kommer 2 stycken "häxor" hem till mig, då ska vi skapa vårt år 2014, kram på Er!

Alla känner apan....

Publicerad 2014-01-12 11:34:08 i Allmänt,

Ja lite så kan det nog vara när det gäller mig, är ju döpt till Rosi. Det var en tysk flicka som bodde varje sommar hos grannar till min farfar som mamma och pappa tyckte så mycket om. Att växa upp på 60-talet och heta Rosi var inte alla gånger så kul, sen var jag ju lite rödhårig också. Kommer ihåg att min kompis hade en virkad mössa som hennes mamma gjort, så vi fick heta Rostis och Pottan. Jag hade ju vuxit upp med en 5 år äldre bror som jag hängde efter mycket, och vi var väl ofta i "luven" på varann så tidigt lärde jag mig slåss. Så killarna som retade mig fick sig nog en och annan omgång. De killar som retades på högstadiet gav nog upp ganska snart för min kompis hade en tvillingbror som hon övat på också. Några av dessa killar blev senare poliser i Södertälje. Jag har ju även haft ovanliga efternamn Thim, Rehn och nu Thörne. När jag tog mammas flicknamn Thörne så la jag till ett e till Rosi, för att snygga till namnet lite, och jag trivs med mitt nya namn. Själv så har jag svårt att komma ihåg namn, men siffror, ansikten och platser har jag lättare för. Tyvärr så är det ju så med oss svenskar är man lite högljudd eller skrattar för mycket så tror ju folk att man är full. Kommer ihåg hur roligt Kerstin och jag hade ibland på tävlingar och fiskeresor, det finns nog en liten "teaterapa" i oss alla.....
Nu har kylan kommit till Borlänge - 15 grader men tyvärr så har vi fått nästan 2 decimeter snö också.

Året 1991......

Publicerad 2014-01-11 09:21:00 i Allmänt,

Äntligen har det blivit minusgrader här i Borlänge, idag - 8 grader och det hat kommit lite snö. Hoppas att snön inte förstör och isolerar för mycket för isläggningen, bra att det inte blåser och i morgon så kanske det blir första KM tillsammans med Falubygdens SFK? Året 1991 så var det åter fyra deltävlingar på DM i Södermanland, vi var på Virlången, Tislången och Näshultasjön, och Lännasjön. Vi fick guld i lag det var jag, mamma, Monika och Siv Lundkvist, det var nog bara mamma som kom med individuellt. Nu så var uttagningarna till SM året innan och vi var ju kvalificerade så det skulle bära av till Västra Örten i Värmland. På den sjön hade vi varit flera gånger innan, för det brukade vara tävlingar med varupriser där som vi åkte på. Nu var starten i en annan del av sjön men Monika och jag gick ganska långt och fick bra med fisk i början. Vi var rätt så många där så fisken tog slut och vi fiskade oss tillbaka mot starten. På slutet satt en stor klunga utanför starten som fick fisk och där lyckades vi få igång fisket igen. Men där satt även flera ifrån vinnarlaget ifrån Sala med Britt i spetsen. Vi kom i alla fall 2:a tror att vi bara var 100 gram ifrån guld, men glada var vi, yeh. Det var KG Magnusson som vann SM i herrklassen, det individuella gick på Visten, Forshaga, tror att han hade över 6 kilo. Jag ska berätta mer om Kalle en annan dag, om när han blev Finsk Mästare i pimpel. Dan Ersbjörs har berättat att han var med och sprang långt bort, tror det var cirka 8 kilometer och letade fisk runt ett grund och fick ihop mycket fisk, det var nog närmare 9 kilo. Det hade ju varit en tuff dag med tidig morgon då han och hans pappa även sålde fiskegrejer, tufft fiske och långt tillbaka. Dan hade så mycket i lådan att fisken ramlade ur, det kom en bil och körde bredvid honom på vägen in som talade om att han tappat fisk. Så han sprang tillbaka och hämtade upp dem, tyvärr så orkade inte Dan in före ingångstidens slut och blev diskad. Som junior hade han inte heller lyckats ta medalj på pimpel, men i år finns nya chanser med en " nytändning" som herrveteran och med hemmavatten, så.... Jag och min familj bodde ju i Nyköping som är en sommarstad, jag kände inte så många som fiskade där och min man varvade bangolfen med att springa maraton, halvmaror och andra löpartävlingar. Vi jobbade kvar i brevbäringen och mina stora grabbar var helt underbara och lämnade lillbrorsan varannan vecka hos dagmamma i samma område där vi bodde. Matade honom med välling och klädde på honom, de kanske inte hade något val och de fick ta ansvar och växte som människor, de var då 14 och 12 år. Eftersom Södertälje inte kändes som ett alternativ att flytta tillbaka till så föreslog jag att vi kunde flytta till Borlänge eller Falun. Där kände jag flera fiskare sen gammalt och min man hade en bror i Saxdalen och syskon med sommarstugor i Venjan, så han sa ja. Det hade ju varit snö och isfattiga vintrar, så för barnens skull begärde vi förflyttning till brevbäringen i Borlänge. Vi fick förflyttning, det var precis innan Poståkeriet blev egen sektion inom posten och sedan började allt gå utför för posten med försämringar i brev och kassa. Hur som helst så var min man med upp i Mars på ett Postmästerskap i pimpel som gick på Ösjön, jag fiskade och han kollade upp lite villaområden. Den våren var vi upp två gånger för att titta på hus och vi fastnade för ett på Rosengatan på Lergärdet i Borlänge. Vi flyttade i mitten av Juni och grabbarna passade Niklas över sommarlovet och sen fick vi en dagmamma. På hösten var det dags för Kustfiske SM i Smögen, så mamma och pappa kom upp och hämtade mig i Borlänge och vi åkte ner tillsammans och pappa och jag turades om att köra. På DM hade jag tagit silver själv och guld i laget och på SM fick jag brons själv och silver i laget, kul. Lång resa hem och mamma och pappa stannade några dagar innan de åkte hem till Södertälje. Kommande år så kom de ofta upp och pimplade hos oss i Dalarna, innan isen l lagt söderöver.

Svärföräldrar.....

Publicerad 2014-01-10 21:29:00 i Allmänt,

Mina första svärföräldrar Elna och Elof "Loffe" var de mest underbara och roliga, kunniga människor jag träffat. Elna är en av de kvinnor som jag beundrar mest hon kan allt och det hon inte kan lär hon sig. Allt ifrån handarbeten, sömnad, bakning matlagning och mycket annat. Loffe var också väldigt duktig på det mesta, han var utbildad rörmokare och sista åren innan pension så var han besiktningsman på Södertälje kommun, ett kanonjobb med lite egen tid. Det var även vänner med mina föräldrar, de gillade att fiska också och Loffe var ofta med på tävlingar. Trots att jag skilde mig från deras son 1980 så har vi alltid haft kontakt och de har hjälpt mig många gånger med barnvakt och mycket mer. De behandlade även min yngste son Niklas som deras barnbarn. Tyvärr så fick Loffe alzheimer och dog för 3 år sedan och den hösten flyttade Elna upp hit från Valdemarsvik. Hon är 81 år och skaffade sig en dator och gick kurs, så hon är nog mer aktiv än jag. Det var hennes flicknamn Thim som vi tog när vi gifte oss och som jag hade i 14 år. Det finns många roliga historier om Loffe kan nämna några, han hade motorbåt och var ofta ute och fiskade på Mälaren. En dag när han skulle åka hem från sjön mitt ute på Björkfjädern, så strejkade motorn på båten. Hur han än försökte så gick den inte igång, och han var van att meka både bilmotorer och annat. Då tog han bara och skruvade loss motorn och släppte den och sen rodde han hem. En gång vid jultid så var han med oss och pimplade på en tävling i Västerås, han brukade alltid ha smörgåsar med sig i en plastburk, men den här dagen drack han bara kaffe. Köpte flera korvar och på hemvägen berättade han att när han skulle ta upp smörgåsarna så var det knäck i plastburken, han hade på morgonen tagit fel burk ur kylskåpet. Hade han bara sagt något så hade han ju fått smörgåsar av oss. I morgon berättar jag om det händelserika året 1991, blev ett sent inlägg idag, men har precis kommit hem ifrån Åland.

Pappas flicka.......

Publicerad 2014-01-09 08:31:31 i Allmänt,

Pappas flicka, ja så har det nog varit, det är ju han som lärt mig det mesta inom fiske ifrån grunden. Jag brukade alltid gå tillsammans med honom och fiska, mamma hade inte samma ork så hon stannade oftast i starten.Visst var det mycket tjat från farsan-Nu måste du flytta på dig,-Där kan du inte borra,-Där ska du borra,-Nu går du åt fel håll,-Nu har du suttit för länge i hålet,-Ser du inte att de får fisk där borta m.m. Jaja "gubben" menade väl och han coachade mig bra, jag orkade gå långt, borra mycket lärde mig vara uppmärksam, samt att läsa av vatten och landskap. I Stockholmsdistriktet och framförallt på Mälaren där det ofta var klungfiske och snabbhet som gällde så kunde man inte sitta och sova. Vi hade en bra personkemi, många gånger behövde vi inte säga något vi bara visste ändå varandras tankar och känslor. De som kände honom vet ju hur principfast han kunde vara och gå i taket om något var fel....jaja jag går väl i hans fotspår!? Som tonåring offrade jag kompisar och festande för att jag tyckte så mycket om att fiska, vilket jag inte ångrar det blir ju en livsstil. Hade jag träffat en man som varit fiskeintresserad så hade vi väl bott på sjön. När sedan Monika min syster också började fiska, så gick vi tre ofta tillsammans, och när hennes barn Patrik och Åsa också började tävla så blev vi några till...... Ja idag har Gunnar namnsdag och jag kan bara konstatera att jag saknar pappa väldigt mycket.
Översta kortet så är vi på väg till Gevsjöströmmen och det andra är från 1982 när jag vann SM i pimpel.

Åren 1988-1990.....

Publicerad 2014-01-08 12:33:00 i Allmänt,

På våren 1988 så blev min sambo värvad av Nyköpings Bangolfklubb, ungefär samtidigt kröp våldet i Södertälje närmare min familj. Min äldste son blev attackerad av en grabb på 7-8 år, med ett järnrör i huvudet. Vi fick tag på grabben och följde med honom hem till sig, en syster öppnade och vi frågade efter hans föräldrar. Hans pappa var inte hemma och hans mamma kunde inte svenska. Hon fick i alla fall komma till dörren och dottern fick tolka, vi berättade vad som hänt och de svarade bara att grabben var så bråkig att han inte fick vara inne hemma. Jag är inte rasist på något sätt, det finns många fina utländska familjer. Men det finns gränser och Södertälje var nog inte så bra att växa upp i, så vi beslutade att i april flytta till Nyköping. Fiskeåret -88 har jag redan berättat om så här blir lite om följande år. I mammas anteckningar från 1989 finns beskrivet om pimpeltävlingar fram till februari sedan är det bara ifrån Dalarna och Hälsingland.På slutet står det -Har varit en bra säsong fast det inte fanns några isar här omkring.SM i pimpel blev inställt det här året, i april -89 fick jag min yngste son Niklas så jag hade inte varit med upp till Dalarna något, sen bodde vi ju i Nyköping.DM i kustfiske så fick jag silver, och SM skulle gå i Karlskrona. Jag ammade ju Niklas, så han och min man var med. Tack vare en lagmedlem som fått fisk och vann guld individuellt så fick vi guld i lag, själv hade jag bara några små napp på bottenmete. På fotot så är Niklas 3 veckor men redan nyfiken av sig och stark i nacken.
1990 började Södermanland med DM-serie i pimpel och ett DM från -89, i serien så vann jag guld själv och i lag. SM som blev inställt -89 gick nu i januari på Mälaren, Enköping, det blev nog ett öppet SM då södra Sverige inte haft några isar. Där vann Jan-Olov Lindgren från Falun herrklassen och vi fick silver i lag. I Mars så gick lag-SM på Vikasjön, Falubygdens SFK och Borlänge SFK var arrangörer, tror att vi kom på femte plats. Pappa hade kört oss upp och hem igen för att åka upp med lite nya deltagare till söndagens individuella tävling som skulle gå på Ösjön, Borlänge. Det var jag, min son Stefan, mamma och Åsa, syrrans dotter. Straxt utanför Borlänge började det regna och vi hade inga regnkläder med oss,skulle ju bli fint väder. Då klippte pappa hål i svarta plastsäckar som vi trädde över huvudet så vi fick lite skydd. Stefan och mamma gick åt ett håll och vi andra ut bortom Lindö. Det nappade väl inget vidare, jag blev i alla fall 12:a och var den enda av oss som fick pris. Jörgen Storm vann herrklassen och sedan dess har han inte borrat ett hål på sjön trots många tävlingar som hållits där. Han kommer nog fullfölja sitt löfte till sig själv för jag tror att han hoppat av herrlaget men tänker vara coach till Ovansiljans juniorer, och det är ju bra för dem. Det skulle bli kallt till helgen och framöver så nu håller vi alla tummar för att det blir isar på SM-sjöarna.
Mamma vid gästhamnen på Trosametet, första metardagen -89.

Pimpel-SM 1988.......

Publicerad 2014-01-07 09:22:30 i Allmänt,

1988 började jag och min familj att tävla för Trosa AFK och många nya roliga sjöar i Södermanland, vi var även med på KM i Södertäljeklubben. DM gick på en sjö utanför Katrineholm, jag fick brons i lag men ingen individuell men kom med till SM som skulle gå vid Torshälla, Mälaren. I lag fick pappa silver och Åsa också silver, tror att det här var första året med rena klubblag och ett särskilt Lag-SM. SM i pimpel blev 3 veckor innan start flyttat till Väringen, Frövi, det fanns inga bra isar på Mälaren det här året. Natten innan hade det kommit ganska mycket snö och det var svårt och blött att gå på sjön, isarna var väl inte det bästa. Pappa var också med och vi brukade fiska tillsammans, vi gick långt bort och fick bra med fisk. På slutet blev det att leta, såg på håll en kvinna med röd toppluva som fick fisk, det visade sig senare vara 2:an i damklassen Sylvia från Sala. Jag fick fisk på slutet men pappa beslutade att börja gå in, det var ju jobbigt att gå. Jag stannade kvar till slutsignalen, eftersom det nappade, sen var det att fort ta sig in och jag hann precis innan ingångstiden var slut. Jag var ju bland de sista att väga in och de tyckte att jag hade en bra påse. Det var ju mycket småabborrar så det skulle bli många "gramstrider", tror att det inte var så långt ner till en fjärdeplats i min klass. Det räckte till brons, kul och nu skulle jag få åka på Nordiska Mästerskapen i Örnsköldsvik. Gunn-Britt Magnusson blev Svensk Mästarinna, och vi delade rum på Nordiska, kommer berätta mer om det senare.
En vecka senare så gick Lag-SM på Roxen, Linköping, det var jag , mamma, min syster Monika och Siv Lundkvist i vårt lag, vi hade 600 gram tillsammans, så det räckte ju ingenstans. Monikas dotter Åsa och Eva Rosenberg vann guld i damjuniorklassen, de var bara 2 stycken i laget men det räckte till guld. Man måste ha höjt junioråldern nu t.o.m. 19 år, och kanske att det var 2 juniorklasser. Ni som vet får gärna rätta mig i mina påstående kommer inte ihåg allt. På hemvägen hälsade vi på släktingar i Gistad som vi inte träffat på 25 år. Igår var det premiär för mig på Storhamrasjön, har aldrig varit där tidigare!!! Gick inte så långt och var på gränsen att få pris, fick i alla fall några stora som jag ska koka, så nu blir katten Chilla glad. Köpte även några pirkar av Mankan, skall försöka vara med lite mer i år om det blir is, känner mig lite "pånyttfödd" och även min son Niklas har blivit inspirerad av min blogg, Yes.

Lite kort från Finnkampspimpel,m.m.....

Publicerad 2014-01-05 22:05:00 i Allmänt,

1971 gick Finnkampen på Översjön, Järfälla, kommer inte ihåg hur jag kom, men alla fick varsin Vanajaborr som finländarna hade med sig. 1985 var sista sammankomsten, tävlingen gick på Mälaren på cirka 10 meters djup. Finländarna var förbannade för vattnet hade varit hemligt och de hade mer och mer börjat fiska med mormyska. Det gick ju inte så bra på Mälaren,jag skjutsade mamma till middagen på kvällen för pappa var sjuk och tror att våra finska tävlare från Södertälje fick vara med och medla och tolka då på kvällen, eller hur Pentti Harmaala. Finländarna åkte oftast med båt och var inte alltid nyktra när de anlände, ibland försenade på grund av isläget, men alltid på ett glatt humör. Kommer särskilt ihåg en dam som jag tror hette Sara, hon var så snäll och även ledare för det finska laget i början av 70- talet. Jag har varit med på 2 metartävlingar i Helsingfors och det var väl samma sak för oss, festat på överresan. Kommer ihåg vid middagen efter tävlingen som var på en ö utanför Helsingfors, att jag beställde in en starköl och fick visa legitimation. Jag var 28 år och kyparen gick rodnande därifrån och jag tackade för komplimangen.......Men nu jäklar så fick vi stryk av Finland i Hockey....."småkronorna" torskade i förlängningen av finalen. Jag får i alla fall åka till Storhamra på premiärpimpel i morgon, ska bli kul, Skitfiske på mig och alla andra.

Finnkampen......

Publicerad 2014-01-05 21:53:28 i Allmänt,

Finnkampen var ett utbyte mellan Stockholm och Helsingfors i pimpel och senare också traditionellt mete.1968 gick tävlingen i Helsingfors och pappa var med och vann. Det var på en sjö utanför Helsingfors och han fiskade ensam på ett ställe och fick stora. Han har berättat att han tappade flera stycken stora abborrar och fick t.o.m. upp ett stort öga. Vandringspriset var en stor pokal och Ingrid Lundmark hade också vunnit, så pappa beställde in champagne som de drack ur pokalen, och hon som var nykterist innan. Det var 5 stycken damer och 15 herrar från vardera stad. För att få komma med så hölls uttagningstävlingar där även juniorer fick ställa upp bland seniorerna och jag lyckades komma med 3 gånger som junior. Första gången var 8 mars 1969 i Kungsängen utanför Stockholm och det var så dålig is så det var bara med cirka 300 meter utmed land, som vi fiskade på, för utpå gick det öppet. Kommer inte ihåg hur det gick men alla fick pris och det var supé och prisutdelning på kvällen på Bromma hotell, där finländarna bodde.1970 kom jag med igen och då flög vi till Helsingfors, pappa och Tore var också med. tävlingen gick på samma sjö som pappa vunnit på 2 år tidigare. Det var jobbigt att gå med mycket snö och stöp och en finländare gick efter oss så vi började utmed land och fick lite abborrar. Vi fick sitta själva och sista timmen gick vi ut på "flatan" där pappa fått stora sist, det nappade bra men inga stora då. Det räckte i alla fall till en andraplats för mig och Ingrid Lundmark vann, och de andra svenskorna kom 3.a,4:a, och 5:a. Pappa kom 3:a efter Harald Mosell och Lennart Broman och Tore kom 6:a. Jag bodde ihop med en dam Solveig Bredhagen och hon hade köpt Ballentine på flyget så vi tog var sin hutt före middagen. Stockholm vann överlägset både dam och herrklass.

Året 1987 och lite till....

Publicerad 2014-01-05 08:36:00 i Allmänt,

Vintern 1987 så införde Stockholmsdistriktet en serie för pimpel-DM, stora DM gick på Erken, Norrtälje. Mamma vann sin klass men fick inte åka med på SM. Själv så bommade jag och var inte heller med. Helgen efter så gick Stockholmsmästerskapet på Stora Värtan, som mamma också vann, så hon hade ett bra år. SM gick på Yngaren, Nyköping en rolig sjö med gott om abborre, där vi fiskat många gånger. Åsa min systerdotter var med på SM och lyckades vinna för andra gången, hon var 17 år så det var nog hennes sista år som damjunior. Jag kommer inte ihåg vilket år som det blev 2 klasser bland juniorerna eller när de höjde ålder till och med 19 år. Mina enda medaljer det året är silver individuellt i Kustfiske.
Eftersom mamma inte fått komma med till SM så beslutade vi hela familjen att börja tävla för Trosa AFK och distrikt Södermanland, och i kustfiske tävlade vi för Mariefreds FF. Ovanför ett KM i Trosaklubben, det är nog Rosenbergs dotter som står bredvid mig. Nu kör jag med postoverall och min berömda midjeväska, på det andra kortet är det jag, Maj-Lis Dahlin, mamma, Monika och Åsa, Monikas dotter, det är fån ett jubileum i Mariefredsklubben. Åsa har 2 pojkar som nu börjat meta på knattetävlingar i Saltskofjärden i Södertälje, sjön nedanför Scania. De har vunnit några pokaler och är så lyckliga, kanske kan bli något. Lite mer Torehistorier: han gillade ju att luras och ibland speciellt när vi var på Mälaren och tävlade så kunde han gå ut på djupet och börja "låtsasdra" abborre, ganska snabbt kom det flera fiskare dit och de fick ju ingenting. När det var tillräckligt med folk, så drog han upp och gick därifrån och de övriga såg ut som "fiollådor" i ansiktet. Vi åkte ju mycket upp till dalarna och tävlade och han hade vunnit på Nävden, utanför Avesta. Nästa tävling där så var det fler Södertäljebor uppe. Tore talade om för mig vart jag skulle gå, själv trodde han att han skulle få en "svans" efter sig. Så han offrade sig och gick ut och promenerade med detta påhäng, borrade hål ny vandring nya hål. Så där kunde det gå till, själv satt jag på hans ställe och vann lätt min klass. Det var samma sak för min syster Monika en gång vid Sunnanö, Runn. Tore talade om vart hon skulle gå och själv var han ute och gick med en "svans". Ja, vi har haft väldigt roligt under alla dessa år tillsammans med Tore Karlsson född i Gnesta, han hade 9 stycken syskon, finns mycket mer att berätta både från hans ungdom och fisketiden så håll ögonen öppna.

Ottsjön 1982......

Publicerad 2014-01-04 10:30:12 i Allmänt,

Valborg 1982 åkte vi upp till Gevsjön på vintersemester, det var mina föräldrar, jag mina grabbar Stefan, Mikael och Tore Karlsson. Vi hyrde en banvaktstuga och en dag åkte vi upp till Ottsjön, Vålådalen för att fiska öring och röding. Det blåste väldigt den här dagen och snön yrde, så grabbarna fick gå i lä på en udde i närheten för att leka och åka pulka. Efter en stund kommer en stor tjädertupp utspringandes från udden och efter kommer Mikael 4 år. Jag sprang emot dem och skrek att han skulle stanna, men det var ju motvind så han hörde inget.Hann tänka vad som kunde hända om tjädertuppen vände och gick till anfall, de var ju jämnstora, usch.Till slut stannade Micke och tuppen sprang iväg, ut ifrån udden kommer då storebror Stefan, hur det hela gick till vet väl bara barnen.
Efter fikat gick mamma och jag tvärs över sjön eftersom det nappade så dåligt,pappa och Tore stannade där grabbarna var.Vi gjorde flera hål, isen var väl cirka 1 meter och en halv meter vatten under isen.Jag får ett jättenapp och kämpade för att få upp den stora rödingen rätt i hålet, det var ju så grunt.Lyckades efter en stund och upp ur hålet kommer ett "monster", en lake på närmare 2 kilo.Faan vad arg och besviken jag blev och sa- Jädrans åka 85 mil för att få en lake!
Den åkte snabbt ner i hålet igen och vi provade lite till men inga fler napp så vi åkte hem till Gevsjön igen.Nej tacka vet jag Ånnsjön, vi hyrde flera gånger husrum av bonden Lindkvist i Klocka,så vi fick ibland låna hans skoter. Det var ju cirka 7 kilometer ut till Granön och grunt vatten hela vägen så det gick ju inte att fiska på vintern, var säkert bottenfruset.En dag åkte vi ut allihop med skotern och släde, för att få med allt, pappa hade en motorborr också som vi använde. Det blev en heldag med underbart väder, vi fick bra med röding och åkte hemåt mot kvällningen.När vi var nästan framme hos bonden så guppar skotern till och nästan stjälper och stannar, motorn död. Den gick inte att starta och vi fick lasta av allt och gå och hämta bilen.Haha det visade sig att säkerhetsanordningen löst ut och med ett enkelt handgrepp gick det att starta igen. Vilken tur att det inte hände ute på sjön för det var bondens måg som kunde åtgärda "felet".

DM och SM 1984-1986........

Publicerad 2014-01-03 11:48:00 i Allmänt,

Jag måste skriva ihop lite för att hinna med alla år innan vårt SM, och nu väntar vi på kylan så det blir is.1984 gick DM i pimpel i Stockholmsdistriktet vid Munsö och jag kom två, mamma var glad hon vann sin klass och skrev i sina anteckningar: -Oj vad roligt! SM gick på Öresjön, Kinna där Göran en postis från Strängnäs vann herrklassen och familjen "Pilo" hade stora framgångar, själv kom jag på 18 plats och utan pris. Mamma var med och fick lagguld. Vi åkte bil ner och bodde i Borås, blev lite bråk bland "ungtupparna" så några kom med blåögon på söndagsmorgonen.
Mamma, Eira Wahlgren, Ingrid Lundmark och Britta Axh. På DM i mete så kom jag 3:a och det här året började jag med Kustfiske. Det var kul att spinnfiska och bottenmeta, man fick ju ha tre stycken krokar på bottenmetet så man kunde ju få fisk på alla tre samtidigt. Jag kom 2:a på DM och SM skulle gå utanför Smögen. Vi hade hyrt stuga, det var jag, mina två pojkar och mina föräldrar, men pappa skulle inte tävla. Jag hade en längre tid haft problem med mina axlar och inflamation i slemsäckar runt axlelederna så jag åt paraflexcomp och värktabletter. Som tur är så har jag en förmåga att kunna koppla bort smärtan under tävlingar,gör så än idag, hur man mår efteråt vill jag inte ens nämna. Det var så roligt att fiska snultror, berggylta och blå berggyltor på bottenmete, man kunde få tre åt gången och jag kämpade på och kom 2:a, sen fick vi guld i laget som innehöll tre personer. DM i pimpel 1985 blev bom för min del men mamma kom 4:a, SM gick på Bergviken, Kilafors och där lyckades Heikki Vouttilainen som vann -82 vinna ännu en gång. Läser i mammas anteckningar: Det SM kan man glömma för min del. Stor glädje ändå Åsa SM-mästarinna i damjunior, H Vouttilainen mästare i herrsenior, Christina silver och Nina brons, ett fint SM trots allt.Åsa är ju min systers dotter och tävlade med i flera år, vi fiskade ofta tillsammans.
På DM i mete fick jag silver och på SM i mete kom jag 6:a min bästa individuella placering som senior i mete. 1986 bom igen för min del men mamma kom 3:a på DM och SM gick på Örken, Växjö men ingen placering. På kustfiske -DM kom jag 3:a och på SM kom jag också 3:a och vi fick silver i lag. Den här sommaren träffade jag Niklas pappa som också var brevbärare och tävlade som elitspelare inom bangolf, hade tidigare varit orienterare, skidåkare och löpare. Vi får se vad det blir för historier i morgon då, ha det bra.

Pimpelspön......

Publicerad 2014-01-02 10:21:09 i Allmänt,

Ja nog har man provat många olika pimpelspö till olika sorters fiske. Vi började med "EkorrJohan"-spön med pinnar, som sedan byttes ut till rulle. Ekorr-Johan var en farbror ifrån Krylbo tror jag som jag själv har träffat flera gånger på pimpeltävlingar i Dalarna, en duktig fiskare. I slutet av 60-talet började vi använda lätta spön av gran eller tall som vi köpte via Ivar Hedenskog. Vi målade dem i olika färger som jag tidigare berättat om, jag hade blå, mamma röda och pappa svarta. Eftersom vi tävlade mycket på Mälaren och ibland upp till 20 meters djup så skaffade vi plastspön med rulle på. Pappa skivade på skärmaskin frigolit som han sedan klistrade på alla spön, naturligtvis med ett specialklister som inte åt upp frigoliten. Vår uppfinnarjocke(pappa) fixade på 80-talet spön med små haspelrullar på till sig själv och mig. Perfekt när man satt på djupt vatten, men de gick inte att använda om det var för kallt, då frös reven på rullen. Satt pappa still för länge så visste man att han fick fisk. Idag har min son Niklas fått ärva det spöt, men han har inte kunnat vara ute och provat det ännu. Nuförtiden så används ju sådana liknande spön vid isfiske (angling) och fiske efter ädelfisk. Jag använder mest Vestlis VM -spön vid pimpelfiske och det finns ju lite olika varianter av dem, olika mjukhet i toppen och längd. Fiskar även med olika mormyska-spön med superkänsliga toppar och när Kerstin och jag var på en DUR-konferens i Älvkarleby så fick vi en variant av mormyskaspö. Det var en frigolitrulle med en sorts "film" på och pinnar i sidorna, så man rullade upp fisken. Mitt varpaspö har jag bytt till mig av Simo i Finland (han som syr tygkontarna), en gång på Sälen Cup. Nedan lite spön som mamma hade.
När vi åkte norrut till Gevsjön och Ånnsjön för att pimpla efter röding och öring, så hade vi lite grövre pimpelspön med tjockare rev på.

Pimpel SM 1983.....

Publicerad 2014-01-01 15:15:26 i Allmänt,

DM i pimpel gick i Roslagen enligt mammas anteckningar, tror att det kan ha varit Långsjön i Rimbo. Jag har inga medaljer ifrån det året, hade även börjat få problem med mina axlar, då jag jobbade som brevbärare och körde bil och drog en postkärra med mig, så att det blev en snedbelastning. Dum som man var så lyssnade jag inte på kroppen utan kämpade på och jobbade, jag var ju ensamstående med två barn också och ekonomin inte den bästa. SM i pimpel gick på Sör-Älgen, Hällefors. Kommer inte ihåg om jag tävlade individuellt eller bara i landskampsuttagningen. Vet i alla fall att vi åkte över dagen och pappa var med. Vi gick ganska långt ner på höger sida av sjön och det nappade bra i början, men det avtog och vi fick leta och fiska oss tillbaka till starten. Tror att de som kom bäst satt vid starten och för mig blev det bom. Så trots att jag vunnit året innan så var man inte direktkvalificerad till SM och fick inte åka på Nordiska. Varför det var ett glapp i Nordiska vet jag inte, kanske dåliga isar eftersom, det inte var något Nordiska Mästerskap 1982? God Fortsättning på det Nya Året! I morgon talar jag om olika sorters pimpelspön.

Om

Min profilbild

rosietalar

Jag heter Rosie Thörne är 62 år och bor i Borlänge,har tre vuxna söner och två barnbarn.Jag har alltid tyckt om att vara i naturen,och att fiska.Har tävlingsfiskat sen jag var 10 år och vunnit många tävlingar genom åren.Kommer att berätta om mitt liv och fisket.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela