I går skulle jag hämta mitt barnbarn Tuva i Falun och skjutsa ner henne till sin pappa i Ramnäs, straxt norr om Västerås.

Här hemma spöregnade det och var runt +1 grader. Det övergick sedan till snöblandat regn. När vi svängt av i Hedemora mot Norberg så blev det mer och mer snö och sämre plogade vägar.

Det var bara att ta det lugnt och det blev kö ju närmare Norberg vi kom.

Nu var snöflingorna stora som pingisbollar och vindrutetorkare frös på. Så ibland fick man sätta på dem på högsta hastigheten så att isen och snön for åt alla håll. Värsta snöstormen som jag kört bil i.

Från Norberg till Fagersta mot Västerås, nu bättre väg, skönt. Tuva hade somnat i baksätet, var väl trött efter en vecka i skolan. Jag fick vänta i bilen tills hon kom ut från Söderbaumska skolan. Det är ju restriktioner nu för coronans skull.

En bit utan för Fagersta övergick snön i regn, och det hade nog regnat ett tag. Plogvallarna som fanns hade smällt och runnit ner i den spåriga vägen med stora vattensamlingar på en del ställen. Så risk för vattenplaning. Hur som helst så tog vi oss fram till Ramnäs och Stefans familj och Tuvas bror Dennis som bor hos dem.

Fikat var klart och roligt att träffa dem, med lite avstånd.😉 Jag hade med en försenad julklapp som jag skickat efter till minstingen Dante.

Efter ett tag var det dags att åka hemåt för mig medans det ännu var ljust. Det regnade ute och ganska lite trafik. När jag kom till Norberg hade det mörknat och snön tilltagit igen. Bävade för vägen mot Hedemora, men det var bara att ta det lungt.

Mycket snömodd och isig väg och jag tror det var fler kurvor nu än när jag åkte ner, haha. Väl ute på stora vägen i Hedemora var det i princip kö till Borlänge. De flesta körde lugnt och det gick bra hela vägen hem.