Ja, man undrar vart April tog vägen? Våren är väldigt tidig i år och ändå så får vi kanske snö till kvällen och morgondagen. Sista April för mig brukar vara skiftet mellan pimpel och mete, men i år är inget sig likt. Jag har ju knappt pimplat denna vinter och redan varit ute och kasat med kastspö några gånger. Kärt barn har många namn Valborg, Valborgsmässoafton, fyllborg, majbrasor, mösspåtagning, bränna bort det gamla för att få plats med det nya. På hednisk tid firade man i Norden en äldre högtid som var kopplad till de döda. gränsen mellan de levande och de döda ansågs vara svagast under just denna natt. Den förknippades också med ljuset och våren, man eldade upp det gamla för att få plats med det nya. 1987 åkte jag och Niklas pappa hem från Kreta just denna kväll, det var otroligt vackert att se alla eldar högt uppifrån. I England och på många fler ställen i världen kallas denna högtid för Beltane, man firar elden och ljuset och kärleken. Det är ju nu som djuren har det som jobbigast, haha vi människor kan ju vara förälskade året om som tur är. Jag har varit med om att gå runt en Beltanestång, man tar ett träd som är cirka två och en halv meter högt, gräver en djup grop. Sedan knyter alla som skall vara med fast ett minst tre meter långt band i toppen. Sedan gräver man ner stången så den står fast ordentligt, sen börjar man gå varannan gång under bandet och varannan gång över så man korsar varandras band. Varannan går medsols och varannan går motsols. prova det blir fint om man inte trasslar ihop sig. När man gått klart så att banden är slut så fäster man dem nertill på stången. Man har nu fått en lång påle med flätade band i olika färger runt sig, som symboliserar, manligt och kvinnligt och befruktningen. Stången på bilden är betydligt högre än den jag var med vid. Vi måste ju även fira vår kung som fyller år idag och även mitt barnbarn Tuva blir två år idag. Ha en trevlig kväll, det blir fiskesnack nästa gång.

Medans jag fortfarande bodde hemma så brukade vi stanna i Norrtälje för att vara med på metartävling, när vi var på väg hem ifrån Jämtland och röding/öringsfiske på Gevsjön och Ånnsjön. Stora kontraster men ett roligt sätt att börja metarsäsongen på. Mamma och pappa brukade sedan åka dit varje år även om de inte varit till Jämtland, de sparade på tavlor som en farbror som hette Seved Salven eller Salvin. De fick ihop 9 stycken och jag har forskat lite om honom och han satt ofta i parken och målade, han var polis till yrket. Han brukade skänka tavlor till metartävlingen och ibland var han även med vid prisutdelningen. Han målade ganska naiva tavlor och ett år vann jag en tavla med en ko på, som jag bytte med mamma och fick två Ålandsbiljetter. Så min man och jag åkte till Åland en helg och mamma och pappa fick vara barnvakt. 1979 åkte min svärfar Loffe och jag till Norrtälje för att meta, det var 10-årsjubileum och alla fick varsin plakett. För några år sedan var jag med Lena och Gardar Olaison, ner till Norrtälje för att meta. Gott om mört och stora löjor, men lite orutinerat så fiskade jag med ett 4-metersspö och det gick inte tillräckligt fort, men jag fick i alla fall pris. Hörde att tävlingen går 11 Maj i år och det måste innebära att de firar 45-årsjubileum. Har nog ingen möjlighet att åka ner, men om ni inte upplevt Norrtälje och metet där så åk dit, trevlig stad och roligt att träffa många "fiskekändisar". Vi har haft många härliga dagar med sol nu och älskar dessa vitsippor som ger många minnen från barndomen och andra minnen. Tyvärr har jag haft problem med ryggen så jag har vandrat mellan sängen och balkongen, så därför har det inte blivit så mycket skrivet senaste tiden. Vi firade i alla fall minstingen Niklas på långfredagen som fyllde 25 år den 23 April,med påskmat och en lyckad chokladtårta med grädde till. Ha det gott i värmen!

Ännu en berättelse om Hammerdal, glömde igår att nämna att det bara var en tävling om dagen då isarna inte var i bästa skick och en del sjöar även landlösa. Kroken som jag hade på Ottsjön var en stor fin orange krok som jag fått av Sören ifrån Fagersta. Han hade alltid eget rum i tvättstugan på Sjöboda, ni kan fråga honom varför...Ja året 2012 så var jag inne i systemet det vill säga, jag fick mail och förfrågan om deltagande från Åke som höll i allt. Perfekt med program för de sjöar som var tilltänkta och tider för tävlingar, frukost, lunch eller middag, för tävlingsdagarna. När sedan alla anmält sig fick vi även namn och mailadresser och kunde se när alla anlände. Det här året så hade min syster Monika blivit änka i slutet av Februari så jag ville att hon skulle följa med mig upp. Hon kom upp till Borlänge någon dag innan vi åkte så vi kunde hälsa på mamma som bodde i Kvarnsveden. Vi åkte upp till Hammerdal på onsdagen och Monika körde, skönt att bara få åka med. Väl framme så hade vi fått eget rum med egen toalett och dusch. De flesta var ute och fiskade men till kvällen så var det gemensam middag och så småningom i säng. På torsdagkväll den 5 April var det dags för Raftsjön med tävling 16-20. Innan dess hade det varit 6 tävlingar senaste veckan som en del hade varit på. Det här året så var inte Kurre med så Monika, Björn Olsson och jag kunde åka med Åke Bolander som var ute i god tid då han hade Kurres krok med till försäljning. Den här kvällen gick vi tvärs över sjön och fick bra med stora mörtar i början, men man blev snabbt nerborrad och fisken blev skrämd så nappandet avtog. Vi fiskade oss så småningom hemåt och det började även regna och snöblaska så det var inget vidare skönt på sjön. Varken jag eller Monika fick något pris men nu var vi i alla fall i gång. När vi kom tillbaka så var jag ut i köket för att låna en sax av Britta för att kunna klippa sönder en handduk om det skulle bli mer kladdfiske,hatar att bli kall och kladdig av mörtfisket på vintern. Men då gick Britta och letade fram gamla trasor som vi klippte sönder och delade på, tack för det. På fredagen var det tidig avfärd mot Vikfjärden, ett nytt ställe för mig och Monika och jag gick bara tvärs över sjön och började vid en gräns vid ett utlopp. Det nappade bra i början för både Monika och mig med flera stora abborrar. Det var en härlig dag med solsken och man fick borra och borra för att träffa på fisken. I ett hål fick jag på något stort som jag fick lirka med innan jag fick upp "gäddskrället" på cirka 3 kg. Sprang bort en bit och släppte ner den i ett annat hål, lite senare fick jag upp en mindre gädda som också fick gå tillbaka. När vi sedan kom iland så vägde vi in och sen åkte vi ner till startplatsen vid Hammerdalssjön där eftermiddagens tävling skulle gå av stapeln. Det visade sig att jag tappat ett av mina gudinneörhängen med månsten på Vikfjärden, och senare samma sommar tappade jag även det stora hänget och halsband. Så nu har jag bara ett örhänge kvar, lite svinn får man räkna med. När folket börjar trilla in till Hammerdalssjön så visar det sig att jag blivit 2:a på Vikfjärden, kul. Polisen dök upp och ställde sig vid infarten till parkering och hade nykterhetskontroll, lite väl fräckt kan man tycka och jag tror att alla klarade sig, man väljer ju vem som kan köra?! Nytt vatten och nya erfarenheter, Monika och jag gick till vänster och började utanför en udde nedanför kyrkan. Lite kyrklig kan man väl vara när det är påsk. Det nappade dåligt man fick verkligen kämpa och borra, gå tillbaka till gamla hål där man fått fisk. Så var det hela tävlingen och rätt som det var ramlade man på någon större. Vid prisutdelningen visade det sig att jag vann på en vikt över 2,7 kg och det var inte många herrar som hade mer än mig och Monika fick ett stort vackert fat. Väl tillbaka så bjöd vi på påskgodis och efter middagen så försvann jag ner till sjön en stund. Jag hade en hemuppgift/läxa att göra, det var skitkallt ute och fullmåne, så jag gjorde det jag skulle och var väl borta en halvtimme full av månljus och nya energier. På Påskafton bar det iväg upp ovanför Strömsund för tävling på Malmsjön, med start på mitten och samma start. Man skulle räkna ihop båda tävlingarna för att få ett slutresultat. Det var jobbigt att gå ner till sjön och man sjönk ner i snön på flera ställen och sen skulle man ju upp två gånger också, puust. Första tävlingen bommade jag fick inte så mycket och det gick dåligt för Monika också. På andra tävlingen så nappade det bättre med både abborrar och mört, men eftersom vi bommat på första så räckte det inte till något pris. När man väl hade jobbat sig uppför backen till invägning och bilarna så hände något väldigt tragiskt. Av respekt tänker jag inte gå in på det närmare, men ni som var med vet vad jag menar........Den natten sov jag i stora sovsalen med snarkande och hostande män, men man fick den sömn som kroppen behövde, så nya tag på Påskdagen. Då var det dags för Gåxsjön Kakuåsen och Monika tog egen bil för vi var ganska slitna och skulle inte vara med på eftermiddagens tävling på Ottsjön. Ett mycket trevligt ställe där familjer kom och tävlade, en del hade skoter och släde med sig och åkte ut med på sjön. Man gjorde upp eldar och grillade och hade det väldigt mysigt och de störde inte oss tävlingsfiskare. Vi gick bara rakt ut och började vid en vass, jag fick några stora i början men Monika drog sig längre ut. Jag såg att en man fick lite fisk på ett ställe men gick därifrån, så jag gick dit och fiskade i gamla hål. Jag lyckades få en sik på cirka 4 hekto och en del abborrar. Monika satt längre ut tillsammans med två karlar som också fick fisk. Jag gick dit och det var en gräskant där fisken gick, männen gick iväg och Monika och jag fick flera "kanonhål" och letade runt när det började avta. Väl iland så hade jag lite över 4,9 kg och Monika ett hekto mindre. Vi blev tvåa och trea i damklassen, och jag var bara 3 hekto ifrån 2000 kronor, men jag fick en värsting till borrmaskin som min äldste son sen fick. Monika tog en ladyshave och skojade livligt om vad den skulle användas till. Fanns även lotterier på en tavla och Wiskey och även till försäljning så en del försåg sig, nämner inga namn. På kvällen var det dags för den sista måltiden och resterande godis fick Sven och Brittas barnbarn dela på. På Sjöboda bor även deras dotter, måg och barnbarn och varje påskafton brukar yngste grabben underhålla oss med att spela dragspel, en riktig "klippare" på det. Flera av tävlingsfiskarna på Sjöboda var ner till Gällö på Vikingnappet och kom "hem" sent. Måndagen var det dags för oss att packa bilen för att åka hemåt, när vi passerade Noppikoski såg vi skyltarna in till Storhamra, där OS-pimpeln var i full gång. Om ni vill läsa resultat ifrån Jämtland så gå in på www.ulriksforsarna.se eller www.sundsjofiskarna.se Sedan dess har jag tyvärr inte varit upp till Jämtland, förra året så blev mamma flyttad till ett äldreboende och vi trodde att vi skulle röja ur hennes lägenhet, men uppsägningstiden var tre månader så det blev bara lite röj under påsken. I Sjöboda fanns inget boende längre, då Sven hyr ut till vindkraftsjobbare, så gänget hyr i närheten av Strömsund. Monika kom upp och vi tävlade häromkring Borlänge eftersom vi hade tjocka isar och kunde fiska till mitten av April. I år hade jag helt enkelt inte råd, fyller ju jämnt till sommaren och tänkte väl att det skulle bli något minnesvärt. I dag skulle Jonas Gustafsson som ett tag låg överst på pimpelsports cup åka upp till Gällö för att vara med på Vikinganappet och kvällstävlingen i morgon. Men med ryggskott som övergick i ischias och värk i bröstryggen så fick jag tacka nej, nu kan Dan Ersbjörs följa med och jag hoppas att någon av dem tar hem pokalen, så hedern finns kvar här i Borlänge. Min personliga åsikt angående årets regler i pimpelcupen är märkliga, när man får poäng efter hur många deltagare som är med på tävlingarna. Här i Dalarna och Hälsingland har vi inte en chans att komma upp i det deltagarantal som det är i Norrland, men,men vi får se hur det går. Kör hårt Jonas och Dan, håller tummarna. En fortsatt Glad Påsk!

Jag hade hört talas så mycket om fisket och tävlandet under påsken i Jämtland, så nu kändes det som det var min tur att prova på det. Mina föräldrar Gunnar och Birgitta hade ju redan på 80-talet stannat och tävlat runt Gällö på hemvägen eller på väg till vinterfisket uppe i Gevsjön och Ånnsjön. De hade ju ofta husvagnen med sig eller hyrde stuga vid Gällö camping, och ibland var deras grannar Anne-Marie och Karl-Evert med också. Nu var det min tur att prova och jag hade hört att många åkte upp till Sjöboda i Hammerdal, vad jag inte visste då var att det var Åke Bolander som fixade boende och mat och organiserade allt tillsammans med Sven och fru Britta. Men jag ringde och pratade med Sven som sa att det fanns plats i stora sovsalen och att jag skulle höra av mig om någon dag. När jag nästa gång ringde så hade Sven pratat med Britta och föreslog att jag kunde bo bakom ett draperi på en scen. I min fantasi såg jag ett "typ" Folkets Hus med en scen och där skulle jag bo så jag tackade ja. Resan påbörjades på onsdagens förmiddag och gick via Rättvik, Orsa, Sveg och uppöver till Östersund och vidare mot Hammerdal. Genom områden där kloka gummor eller häxor blivit brända på bål för längesedan och där byggde ju kyrkans män ståtliga vackra kyrkor. Väl framme så visade det sig att jag skulle bo bakom ett draperi i slutet på en korridor, men vem bryr sig det skulle jag lätt fixa. Min nattsömn var ändå inget vidare så det fick bli den sömn som kroppen behövde. Alla andra var ute och fiskade och efter en liten stund kom ett gäng "killar" ifrån Fagersta och vi delade vissa drycker. Fiskefolket ramlade in och sedan var det middag och sen i säng. På torsdagen gick jag en promenad, det här året var det dålig is på Hammerdalssjön och lite landlöst, en del var ute och fiskade och till kvällen skulle vi åka på tävling på Raftsjön. För att komma till Raftsjön så åker man på Jämtlands längsta raksträcka och jag hade turen att få åka med Åke, Kurre (Abborrpelle) och Björn Olsson. Efter en timmes fiske började det regna och jag hade gått ut till vänster på sjön, fick lite abborrar och en hel del mört. Såg inga andra som fått fisk så jag trodde att jag låg bra till. Så när tävlingstiden var slut så var man dyngsur, en del hade plurrat och åkt hem tidigare och mina fiskar räckte inte långt. Väl hemma och efter en varm dusch så var det middag och Britta ska ha allt beröm för sin matlagning och bakning, det var alltid efterätt också. På fredagen bar det tidigt av till Borgvattnet och vi passerade Boränge, man trodde nästan att man var hemma. Kurre skulle sälja krok och jag hade fått i uppgift att sälja lite pirkar. Solen sken och fåglarna kvittrade men mitt fiske funkade inget vidare, men vad gör det när man får umgås med trevliga fiskekamrater från många olika dela av landet. Så hem och ännu en god middag, och trevligt umgänge med alla 36 killarna på Sjöboda. Jag hade ingen aning om när jag åkte upp till Sjöboda att jag skulle vara ensam "tjej", men det gick bra och kvällarna bestod av skönsång, taktik och fiskehistorier. På lördagens tävling skulle det bli min sista tävling,jag gick ju en kurs i Söderhamn så på söndagen skulle jag rulla neröver. Påskaftonens tävling gick på Ottsjön och jag hade bestämt mig att satsa hårt och gå långt. Jag fick några stora abborrar i början och blev kvar och letade runt lite där jag var. Tappade några stora så när det var en timme kvar drog jag mig hemåt. Borrade mig fram på en flata innan man skulle upp och gå vägen tillbaka. Träffar på stora och många abborrar, så i några hål får jag nog mer än 5 kilo, en man kom fram till mig efter en stund och sa- Du har nog fått 2 kilo eller? Jag kunde ju bara hålla med och han gick därifrån för han fick inga och inte jag heller för den delen, fast jag letade och borrade runt omkring. När jag kom iland så vägde min påse närmare 6900 gram tror jag och på det kom jag fyra tror jag. Fick ta med mig min påse och satt och flådde hälften av fisken när vi kom tillbaka till Sjöboda. Dessa fiskar tog jag med till min kursledare Gittan och resten fick jag lägga in i hennes frys på söndagen. Till middagen så hade jag ett stort påskägg med godis och bjöd på, och till råga på allt var jag utklädd till Påskkärring med fräknar och hade en minikvast med mig. Efter middagen tackade jag alla för att jag hade fått varit där och att de stått ut med en "kärring". På söndagen efter packning av bil så bar det av till Söderhamn för kurs, åkte ner en sväng till det Thailändska templet och det var en vacker resväg ner och åkte även ut en sväng till Skärsö i Söderhamns skärgård. Sedan fortsatte söndagen och måndagen med en kurs i kärlekens tecken. Livet lekte och man längtade tillbaka till Jämtland och Hammerdal och visst ville jag tillbaka till nästa år. Berättar mer om det i morgon, Glad Påsk.

Nu ska jag skriva om eldsjälen Åke Bolander, han är ifrån Leksand och bär ofta sin mössa ifrån Leksand. Åke bodde många år i Södertälje och var ordförande i Södertälje Sportfiskeklubb i 20 år. Bor numera i Västmanland och figurerar ibland som tävlingsledare och speaker. Åke var med och spelade basket redan från 1963 och bildade basketklubben som fick sitt nuvarande namn 1968 Södertälje Basket Boll Klubb, SBBK.Jag kommer ihåg att de även kallades De Gröna. Även hans döttrar har spelat basket i många år och Lena har även tävlat i Södertälje Sportfiskeklubb. Han var ofta speaker på SBBK:s hemmamatcher i Täljehallen. Vi har frågat Åke om han kan komma och vara speaker på Pimpel-SM 2014, som nu kommer att gå i början av februari nästa år. Detta för att avlasta vår ordförande Jonas Gustafsson som kanske behöver vara på många andra ställen samtidigt. Åke har spelat ishockey 2 säsonger för Södertälje SportKlubb, det var åren 1965-1966. Han hade nummer 19 på tröjan och spelade 22 matcher och hade inga utvisningsminuter, alltså ingen slagskämpe men väl så rapp i mun. Jobbade i Stockholm vid den här tiden så svårt att hinna med att satsa på elitnivå. Så då fick det bli Enhörna och IK- Tälje, med sammanlagt 35 år med hockeyn och hur många timmar det blivit inom basket går nog inte att räkna? Åke brukar ordna med resor upp till Jämtland under påsken och jag pratade med honom i morse, jag har ju varit med där två gånger tidigare. Man blir ju lite avundsjuk när man hör hur mycket abborrar som dras upp och äts upp. Förra året och i år bor de i Strömsund och fiskar och tävlar där och senare även runt Hammerdal. Jag kommer skriva lite om mina upplevelser i Hammerdal om några dagar.I vinter har Åke som många andra åkt upp till Dalarna för att tävla då det varit dåligt med is söderöver, här hämtar Åke pris vid Insjön. Så nu ser vi fram emot att få höra Åkes stämma på SM nästa år, med glimten i ögat och med mycket humor. Ni vet väl att han vunnit Borlängemästerskapet i pimpel och är ägare till en Gustafspingla. Så se upp i påsk ni som tävlar mot honom.

Knut "Knutte" Linnander har arrangerat fiskeresor sedan 1980 och i början åkte de till Värmland och Västra Örten. Det har varit många som åkt med på dessa pimpelresor med utgång ifrån Knutte i Alvesta. Skåningarna har åkt upp med bil till honom sedan har man under vägen upp hämtat upp fiskare ifrån Ulricehamn, Jönköping och andra ställen. Man har alltid haft så roligt i bussen med lotteri och auktioner av diverse föremål. Sedan 2001 har man åkt upp till Dalarna för att vara med på Borlängemästerskap som nu samkörs en helg i Mars även med Falumästerskapet i pimpel. Knut har väl inte alla år varit frisk och flera gånger har han ställt in och flyttat upp operationer som skulle ha gjorts precis före eller efter resan. Den här vintern har man kunnat komma ut och pimplat på småländska höglandet några gånger och resan till Dalarna var inget större intresse för då SM i pimpel skulle gå på Runn och Ösjön. Nu flyttades ju SM- et fram och det blev en liten förhoppning om att Mästerskapen skulle kunna hållas, så jag skickade ner en massa förslag på hotell här i Borlänge. Men vi var ju tvungna att ställa in även Borlänge och Falumästerskapen, så det blev ingen pimpelresa i år. Favorithotellet med all tänkbar service har varit Borlänge Hotell och Värdshus, men sen Kalle och Roland sålde stället så är det sig inte likt. Nu hoppas alla att det blir isar och att resan kan genomföras till nästa år. Knut och jag har haft kontakt i många år och han ringde mig första gången när jag satt som ordförande och tävlingsledare i Borlänge Sportfiskeklubb. Jag har försökt att rapportera om datum och hur isarna varit, med snö eller blankis och hur tjocka de är o.s.v. Ett år när jag satt som tävlingsledare fick vi ställa in tävlingarna och det var 2007. Då var veckorna precis innan varma med upp till 15 grader varmt och solsken. Så på onsdagen samma vecka var vi tvungna att säga ifrån, sen gick det väldigt fort för på lördagen den tilltänkta tävlingsdagen så hade isen gått upp långt förbi bryggorna. Tråkigt förstås för oss arrangörer, bussbolag, resenärer, hotellägare m.fl. Tyvärr så tror jag att bussen från Östergötland var tvungna att betala en viss summa till sitt hotell. År 2011 så firade Knutte och gänget 10-årsjubileum och jag brukar när jag kan åka och äta middag med dem på hotellet, på fredagen eller vid lördagen då de också har en intern "kula" och prisutdelning. Det gjorde jag även detta år och jag hade hängt av mig jackan nere utanför resturangen. Efter maten så gick vi en trappa upp och fortsatte festandet, man brukar stänga igen vid matsalen. När jag sen skulle åka hem så var min jacka inlåst där, så Jeanette var snäll och tog med sig den till tävlingen nästa dag. Kvällen innan hade jag fått klartecken ifrån vår ordförande Jonas om att köpa blommor till Knutte som firade 10 år, så det fixade jag på morgonen. På lördagen skulle jag bara tävla drygt en timme för jag skulle fortsätta upp till Söderhamn på kurs. När jag kom in så fanns ingen vid invägningen så jag tog med mig fisken till Söderhamn och Gittans katt. Jag vägde den och det hade räckt till vinst på Borlängemästerskapet, men men är huvudet dumt så....Här får Knut sina blommor av Jonas. Jag pratade med Knut nu i veckan som har lite problem med sin pacemaker, han har haft lite olika nu i 20 år och vi får hoppas att de får någon ordning på den nya. Han har börjat meta för länge sedan och fick häromveckan en gös på 1,7 kg, på 7-metersspö. Nu får vi hoppas att skåningar, smålänningar och övriga kommer upp till dalarna nästa år igen, svik inte Knut.

I slutet av 60-talet fick jag en maskot utav Gunnar Samuelsson, han var vaktmästare på Uttrans Sjukhus och bodde i en tjänstebostad bredvid. Han var ju med i Södertälje SFK och det var han som ordnade så att vi fick börja fiska på sjön Uttran och framförallt Lill-Uttran. Han var också fiskevakt på Bornsjön, sjön som man ser ifrån motorvägen mellan Södertälje och Stockholm i närheten av Salem. Pappa fick följa med honom ut och fiska på Bornsjön och de fick många stora abborrar. Bornsjön var och kanske fortfarande är en av Stockholms vattentäkter. Maskot ja...jag fick en liten mörkröd böna som var 1,5 cm, och den kunde man öppna och ta av "hatten". I den så fanns en liten snidad elefant, jag tror att han hade köpt den i Indien. Den hade jag många år i min ficka varje gång jag tävlade, men en dag så var den borta. På senare år så har jag haft lite olika maskotar, en liten mullig tygängel på min stora fiskelåda av tyg. Nu så har jag en kanintass på min blå ryggsäcklåda, har även haft en liten mus och en napp med en fisk på. Har även en del smycken som har bringat tur, på bilden finns ett bergskristallhalsband med en mossagat, och de andra som jag nämnt. När jag tog frisörexamen så fick jag av min chef som var min kusins fru en present. Det var en ganska stor rund guldmedaljong med mina initialer RA och på baksidan stod datumet när jag tog examen vilket var 5-6-1974. Det halsbandet har jag haft mycket när jag fiskat också, herregud det är ju snart 40 år sedan. Tycker kanske inte att man ska " hänga" upp sig på någon maskot längre, men jag har i alla fall en liten hemlig ramsa som jag försöker att komma ihåg att "rabbla" inför varje tävling.

Det blev 26 år inom Kungliga Postverket, hann med att få en gåva efter 25 år, tur var väl det för ett tag var gränsen 30 år. De flesta "kärringar", jag menar kvinnor, brukar välja ett guldhalsband och de hade de flesta gjort vid vår sammankomst också. Men jag valde en takkrona i mässing från Skultuna, den påminner lite om kronorna som finns i en del kyrkor. Jag tycker att det är roligt att byta färg på ljusen vid olika högtider, rött vid jul och gult till påsk, grönt på sommaren o.s.v. Jag kan titulera mig Postmästare i pimpel eftersom jag vunnit och har kommit tvåa flera gånger individuellt. Det var oftast jag och Vivianne Suther från Stäkets SFK som fajtades och bodde ihop många gånger också. Hon jobbade som sorterare på posten och själv var jag brevbärare efter mina år som postkassör. Kommer inte ihåg när Postens tävlingar började men min första pokal är ifrån 1983, och sista gången jag var med var i Deje 1992 eller 1993. Jag har tävlat i Södertälje, Strängnäs, Borås, Alvesta, Fagersta, Borlänge och Deje. När vi var i Södertälje så gick tävlingen vid Taxinge på Mälaren och Vivianne hängde på mig och vi gick långt ut ibland öarna. Vi fiskade ganska jämnt, och i närheten av varandra när vi skulle in så var det jobbigt att gå och vi hade sällskap. Vivianne var trött så jag bjöd henne på druvsocker vilket hon kommer ihåg och brukar nämna när vi träffas. Hon hade "hivat" upp mer abborre än mig så hon vann och jag blev tvåa. Postens IF Södertälje arrangerade tävlingen och en kamratförening skulle stå för prisutdelningen som var i samband med middag på Scandic. Nu blev det lite pinsamt för oss från Södertälje prisbordet var inget vidare, det var så man fick skämmas och tråkigt nog så hade ingen från den andra föreningen frågat oss om priserna och värdet på dem. De tog startavgifterna och gjorde sig nog en "hacka" för prisbordet var som sagt bedrövligt. Vid alla tävlingar var det även lagtävling, de tre högsta vikterna bildade lag, så jag har varit med och vunnit lagtävlingen också. Mina medtävlare var ju killar och jag kommer ihåg när vi skulle till Alvesta, då åkte vi tåg ifrån Södertälje. Vi skulle få bo hos en f.d arbetskamrat som flyttat ner och han kom och hämtade oss på stationen. Nästa dag skjutsade han oss till tävlingen och åter till station, en minnesvärd resa. Så jag tävlade för Postens idrottsförening Södertälje även sen jag flyttat till Nyköping. 1991 så gick mästerskapet på Ösjön här i Borlänge och min man var med och kollade runt på bostadsområden här i stan medans jag fiskade. Vi hade ju begärt förflyttning från Nyköping hit upp och skulle flytta upp till sommaren. Den våren blev det ytterligare några resor upp för att titta på hus. Det året när tävlingen gick i Deje så tävlade jag för Posten i Borlänge och vi var fyra stycken som lånat en postbil och åkte ner över Värmlandsskogarna. Jag bodde ihop med Vivianne och hon slog mig även den gången. När vi skulle åka hem så körde Peter "Pekka" fel vid någon korsning och vi hamnade i urskogen, bensinen började ta slut och vi hade en yngre kille med oss som blev så nervös. Men Pekka bara skrattade och körde vidare i rallyfart på dessa skogsvägar. Den stackars grabben målade väl upp en natt i mörka skogen utan mat och värme, men till slut så kom vi hem välbehållna. Efter det har inte jag varit på något Postmästerskap, kanske att de slutade med dessa tävlingar. Fick i alla fall ihop 9 stycken pokaler och plaketter, varav två stycken är ifrån traditionellt mete. Det första metet gick i en å utanför Nässjö och det andra i samma sjö i Jönköping där SM i traditionellt mete gick 2004. Ha det gott, igår var jag ute med två av mina grabbar och fiskade regnbåge med kastspö från land, med fluga, bottenmete, drag och spinnare. Liiite småkallt var det och väldigt tidigt på året för att vara mig.