Mitt första fiskeminne....
Året var 1959 jag skulle fylla 5 år den sommaren.Pappa jobbade på SJ och hade ännu inte tagit något körkort,så vi åkte alltid tåg när vi skulle någonstans.Nu stod semestermålet Gevsjön, som ligger mellan Åre och Storlien,pappa,mamma,min bror Kenth och jag skulle åka upp dit för första gången.Av någon anledning så hade vi inte sovvagn när vi klev på nattåget mot Storlien.
Jag låg och sov på britsen vid fönstret och pappa satt bredvid.I närhet av Bräcke så blir det nått ryck i tåget och jag ramlar ner, slår huvudet i elementet under fönstret och slår upp ögonbrynet.Pappa tar kontakt med konduktören som i sin tur ordnar att en taxi väntar vid station i Östersund,iväg i ilfart mot akuten på Östersunds lasarett.
Jag vet inte hur det gick till men pappa var ju bra på att "snacka",så när vi kommer tillbaka ifrån lasarettet så står tåget kvar och väntar på oss.Det gick ju bara ett morgon och ett kvällståg till Storlien på den tiden,så vilken lycka att bara kunna hoppa på och fortsätta resan.Det var mycket blod när det här hände och efteråt så har jag alltid haft svårt att se blod,vet inte hur många gånger jag svimmade som ung.
Vid station i Gevsjön stod Sundvisson, bonden som vi skulle bo hos som också hade taxirörelse.Det blev en sommar som man alltid minns med djur,natur,bad,båtturer,vandring,traktorkörning och naturligtvis fiske.
En dag skulle vi gå till Gevsjöströmmen och fiska, det var närmare en mil dit,men det gick bra vi gick fram och tillbaka samma dag.Stannade och badade i Ahlgrensviken en härlig sandstrand innan strömmen, med iskallt fjällsjövatten.Pappa hade med sig 2 st bambuspön och håv.Kommer inte ihåg om eller hur många öringar eller rödingar vi fick. "Men nu var man såld för resten av livet". I morgon talar jag om isborrar,ha en bra freddag.
