Efter prisutdelningen på lördagen bar det av hem till Borlänge, helt slut efter en lång dag. Som tur var behövde jag inte ta hem allt jag tagit med mig på morgonen till försäljnigen, utan plockade ner gubbar och gummar.
Tror nog att Monica och Åke var lika trötta, hade tagit fram pastan från frysen på morgonen, trodde jag.....Men det var köttbullar, så det fick bli lite hopkok med rester av fläskfilégrytan, kycklinggryta och köttbullar. Niklas kom och åt med oss också, sen blev det soffhäng framför TV:n och en schlagerfestivaluttagning som var seg.
Så vi knäppte om och kollade på Charlie Norman och Alice Babs med flera, roligt att se de gamla artisterna som många tyvärr har gått ur tiden. Niklas kunde köpa upp sig på lite Kurrekrok, innan han åkte hem.
På söndagen skulle jag iväg tidigt och Monica och Åke komma efter lite senare. Det var lätt att somna och sov som en stock, men vaknade ändå före väckarklockan.
När jag börjar närma mig Ornäs märker jag att det inte är skyltat....-Vad i helvete! Stort påslag av adrenalinet, och när inte min nyinköpta tändare som jag ska tända marschallerna med inte fungerade så var nervsammanbrottet nära. Åker ner mot startområdet och där är en kö av bilar vid bommen, men Jonas och Dan är straxt bakom så de kan öppna bommen och vi åker snabbt in.
Första uppgiften var att fråga runt efter tändare, fick låna tändstickor av Thord, men det blåser så förbaskat att inget brinner.Hade naturligtvis glömt mina stövlar hemma trots att de stod i hallen när jag packade bilen. Så det var bara att ringa syrran som tog med dem åt mig.Fick låna en tändare och fortsätter ner mot målområdet där jag grävt ner islyktor på fredagen för att de skulle få vara ifred. Lyckas tända gravljus med hatt på som fortsätter brinna nere i lyktorna, men det var svårt att få bort den frusna snön runt lyktorna. Ja, det här är ju bara bagateller när inte vägen in är skyltad. Hur ska de som aldrig varit här kunna hitta in. Vet ännu inte vad som brast i kommunikationen, tror ändå att folk skickas upp till vägen som kan vinka in de som kommer.
Nu har försäljningstältet kommit upp och grillarna är tända och kaffet på gång. Tur för en mycket upprörd Rosie, ingen bra start på dagen.....Tur man har ett starkt hjärta eller i alla fall äter hjärtmedicin.
Många bekanta börjar droppa in och när jag satt upp kommunens banderoll nere vid sjön så vill många ha tips på vart de ska gå. Så jag talar om och berättar var flera vunnit men att det från gång till gång kan vara på olika ställen, själv tänker jag inte gå så långt, orkar helt enkelt inte. Har inte allt för bråttom ner till startområdet men känner även idag att jag är lite påpassad.Starten går och jag lunkar iväg ut till höger, sätter mig ner och vilar och då kommer Forellens herrveteranlag fram med Björnee i spetsen så vi står och snackar ett tag och jag talar om var det är bra och att de ska passa sig med borren om de går för nära "pricken".
Går fram en bit till och startskottet skjuts, och det börjar strula på en gång.Lät fiskekonten vara kvar i bilen över natten och nu har rullen fryst fast, vilken miss. Får blåsa rent och lossa rullen, men när jag väl får ner grejerna så nappar det och får flera stycken i första hålet, och en del runt omkring får också fisk.Samma sak idag att man är tvungen att borra dem i skallen för att få något. Går ganska bra i början och hittar kanten till grundet och blir kvar när de andra försvinner.Men det fortsätter att strula under dagen två spön som såg ut som skatbo, och fick kasseras. Reven gick av tre gånger men som tur är så tappar jag ingen pirk, men får knyta om pirkarna på andra spö. Med en avtagande syn så var det glasögon på.....så kan det gå när man vill för mycket och stressar upp sig.Måste nog ut och träna mer,det var ju direkt inget ösfiske där jag var.Ett av Tores uttryck var"typiskt Mälarfiske", jag saknar allt de gamla "rävarna".
Kämpar på och går närmare land och får en del bra hål där också, men kommer aldrig igång med något jämnt bra fiske utan det är att kämpa och borra borra.
När jag sedan kommer iland så sitter min lagkamrat Lena där och min påse var tyngre än jag trodde ute på sjön. Den lilla påsen har gjort att den åkt ner i botten på konten så det blev att ösa upp de som åkt på sidan. Shit också missar kanske några gram på slemmet som finns utanför, men är väl lika för alla.Snart dyker systrarna Inger och Birgit upp så att Lena kan gå till invägningen.
Innan utgången har jag bett henne att väga in våra påsar eftersom jag ska jobba med. Nu verkade det fungera med alla funktionärer ändå och syrran har plockat upp "dockorna" när lastbilen .kördes in på plats.
Träffar på Lena som berättar att vi hade 5344 gram, vilket jag inte tror att det kommer att räcka så långt.Invägningen flyter på bra och jag går ner för att kolla hur vi ligger till och får höra att vi just då ligger trea och även vårt äldre damveteranlag ligger trea och yngre herrjuniorer ser ut att segra. Nu blir det en nervös väntan, ska det räcka till medalj? Trots att invägningen är klar och korten klara för prisutdelning så måste vi vänta in protesttiden, innan vi kan börja prisutdelningen. Jag har burit ut alla medaljer och förberett allt, och syrran har köpt blommorna som jag bett om, medans vi fiskade. Nu var det en bukett mer än vad jag sagt till om. Hade tänkt att speakern Åke och prisutdelarna Cecilia från Visit Södra Dalarna och Sylvia,Borlänge SFK:s bästa dam genom tiderna skall tackas med blommor.
Träffar och pratar med många bekanta fiskare och alla är bara så positiva till arrangemanget och tycker att allt har fungerat så bra. Så dags för prisutdelningen som flyter på bra, när det är dags för damveteranklassen blir jag nerskickad från scenen för att tillsammans med mina lagkamrater få gå upp igen och äntra tredjeplatsen.
Vilken Lycka, att det räckte så långt, det trodde jag aldrig när jag såg våra påsar. Tänk att jag fick pris båda dagarna trots allt arrangemang runt omkring SM och tidiga "mornar", sena kvällar och sömnlösa nätter.
Högsta vikten för dagen och Svenska Mästare blev herrlaget AFK Fyra Fiskar ifrån Hälsingland med 19.725 gram och i det laget tävlade Leif Lothström, Sonny Wiberg, Stefan Stark och Jonas Granström.
Övriga Svenska Mästare är:
Damer Afk Flugan med Lena Eriksson, Marie Björklin,Malin Granström och Cecilia Alsing.
HerrV Grängesfirren med Börje Andersson,Kurt Danielsson, Rainer Funestig och Thomas Jansson.
DamV SFK Trekroken med Leena Varis, Saga Gustavsson, Maj-Britt Nilsson och Monica Högman.
Ä HerrV Silverfiskarna med Lasse Ohlsson, Sven Johnsson, Kent Löfgren och Ove Andersson.
Ä DamV Atletfiskarna med Barbro Lindstedt, Kicki Danielsson, Britt Lindström och Elsie Löfgren.
Ä HerrJ Täby PF med David Öhman, Ted Åbom, Axel Åbom och Viktor Wikström.
Ä DamJ Falubygdens SFK med Matilda Jacobsson, Sandra Blixt, Anna Liss och Elin Dicksved.
Y HerrJ Borlänge SFK med Erik Bjurström, Anton Edvardsson och Albin Enström.
Stort Grattis till ALLA SVENSKA MÄSTARE I LAG 2014. Alla medaljörer under detta SM går vidare till SM 2016 i Lycksele, eftersom årets SM i Norsjö är ett öppet SM. Det här innebär även för oss som arrangör att vi får skicka 6 stycken av våra funktionärer till det SM:et. Om jag har förstått rätt så går alla arrangörer i fortsättningen in i respektive klass som man åldersmässigt tillhör.
Efter prisutdelningen så hjälptes vi åt att plocka ihop allt och städa upp efter alla. Men det var inte mycket skräp som låg på marken, så tack för det.
Hur blev det då med den fjärde blombuketten, jo den var ämnad till mig, det hade Jonas sagt till om, så tack för det. På tisdag ska vi samlas hemma hos mig för att tillsammans med Falun gå igenom alla moment och byta lite grejer som hamnat fel.Jag har redan fått mycket beröm för väl genomfört SM, från många håll. Så Välkomna styrelserna för Borlänge och Falun, på kaffe och tårta! Det var allt för ikväll i morgon väntar en avslutning på en "häxkurs" som jag gått. Så nu har det varit en FiskFri helg för min del, men är snart tillbaka på isen igen.Ha en fortsatt trevlig Alla Hjärtans dag!
