Del 4 England.......

Publicerad 2019-05-20 14:48:00 i Allmänt,

Onsdagen den 1 Maj var det dags för utflykten till Stonehenge m.m. Anna hade bokat åt oss hemifrån och man skulle uppge adressen i Glastonbury, och då skulle vi bli upphämtade där. Joanna skulle inte med, då hon varit där tidigare, så det var vi tre, jag, Anna och Patricia. Jag gick bort till dem där de bodde och vi gick ut och väntade, det duggregnade ute och ingen bil eller minibuss kom. Det stod även på Tor tours hemsida att de hämtade upp vid kyrkan, så Anna sprang dit. Där väntade guiden i sin egen bil och de åkte för att hämta upp Patricia och mig. Lyxigt, det var bara vi tre, kanske för att i stan väntade stora festligheter med Beltane.
Resan till Stonehenge tar cirka en timme och vi hade mycket att prata om. Jag har tidigare passerat på vägen nedanför och fotat stenarna genom bilfönstret på väg till London. Men idag skulle vi få komma lite närmare. Det är ju avspärrningar runt stenarna och runt hela området och det går vakter överallt. Helikoptrar patrullerar också över området.
Det här är det närmaste vi får komma. Det var mycket turister på plats och varje år är det cirka en miljon besökare. Michael vår guide hade mycket att berätta och vi fotade mycket.
 
Här kommer man inte lika nära. När vi löste inträde så kunde man välja att gå, det var ganska långt, eller åka buss halva eller hela vägen. Vi åkte hela vägen fram och tillbaka, det var ju ett späckat program vi hade.
Efter Stonehenge åkte vi till Woodhenge, en cirkel där man hittat träpålar nere i marken. De är nu ersatta av "betongstubbar" i olika storlekar. Woodhenge ligger inte så långt ifrån Stonehenge och hade säkert något gemensamt. Man vet ju inte vad det har använts till eller om det var något tak över. Om det var offerplatser, ceremoniplatser, tempel. Det man vet är ju att vid Stonehenge går ju solen upp vid sommar och vintersolståndet rakt igenom cirkeln. Det finns många teorier om vad det har använts till och det finns mycket att läsa om man vill. Sedan åkte vi en bit närmare Averbury och det blev dags för lunch.
Den här "gatan" leder in till Avebury, världens största stencirkel. Många av stenarna finns inte kvar utan har ersatts av mindre stenar. Det gäller även stenarna inne i Avebury, som slagits sönder och använts till annat. I den cirkeln får man gå nära och vi hade tur att det inte var så många besökare den här dagen. Vår guide Michael använder pekare för att kolla stenarnas chackran. Själv tog jag av mig mitt halsband av bergkristall och pendlade fram dem. Det blev bra snurr på det.
Många stenar och en del cirka tre meter höga, ovan jord. Runt hela cirklarna är det som en djup vallgrav. Med tiden har det rasat ner mycket jord så den var nog väldigt djup från början.
Anna testar stenens chackran. En intressant dag med mycket historia och även besök i två kyrkor. Nedan en gammal bild av Avebury, nuförtiden finns flera hus och vägar  byggda inuti cirkeln.
 
Här är vi vid den stora druidstenen, med ett säte i mitten.
 
Vi fick en bonusupplevelse av Michael, vi besökte en idegran som var 1700 år gammal och bredvid den låg en kyrka med luckor i golvet. Där kunde man se gamla stenar av samma sort som i Stonehenge och kyrkan är byggd på en gammal kraftplats.
Det var en bra bit att gå i det blöta gräset och massor av kråkor och kajor hade konsert i träden. Kor gick och betade i hagen där vi parkerade och på håll kan man se den vita hästen på sluttningen långt bort.
 
Vi hann även med en till cirkel med träpålar och en lång väg att gå upp till Long West Kenneth Barrow, en gammal gravplats. Den ligger uppe på en kulle och är väldigt lång och man kan gå in i en del av den. Mäktigt, där chantade guiden så det bara vibrerade i hela kroppen av ljudet.
 
På håll såg vi Sillbury Hill, en handgrävd pyramid med platt topp.
 
Vi åkte även förbi många bäckar och åar, så man blev fiskesugen. Ja det var en händelserik dag och mycket att ta in, ett minne för livet. När jag kom hem till Sverige så googlade jag och läste mer om de olika platserna vi varit på.❤️
 
Fortsättning följer....
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

rosietalar

Jag heter Rosie Thörne är 68 år och bor i Borlänge, har tre vuxna söner och sex barnbarn. Jag har alltid tyckt om att vara i naturen, och att fiska. Har tävlingsfiskat sen jag var 10 år och vunnit många tävlingar genom åren .Kommer att berätta om mitt liv och fisket.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela