Jag och Anne också ifrån Södertälje Sportfiskeklubb blev 1986 erbjudna av Stockholmsdistriktet att vara handledare på ett tjejläger på Barnens Ö, Väddö. Anne är duktig på att fiska och har vunnit mycket som junior och senior. Hon jobbade också en tid i en fiskeredskapsaffär i Södertälje och nu bor hon i Finland. Stockholmsdistriktet hade flera år arrangerat läger för killar på Barnens Ö och nu skulle även tjejer få chansen. Som utbildningsledare fanns även en kille ifrån Svenljunga med och lägret skulle hålla på i 6 dagar. Det var för tjejer i åldrarna 12-20 år, man kunde vara nybörjare eller erfaren fiskare, begränsat antal till 15 stycken. Det var billigt 500:- för dessa dagar med logi, mat, båtar, utbildning och handledare. Men tyvärr så kom det inte in tillräckligt med anmälningar så det blev inget läger. Idag har Kung Bore kommit tillbaka med ett snötäcke och solsken, men stark blåst. En dag när jag var upp till mamma så räknade jag hennes SM-medaljer och det var 16 stycken. Två individuella silver i damklassen, mete -70 och kustfiske -88 och 14 stycken lagmedaljer i grenarna pimpel, mete och kustfiske.

Börjar dagen med att tända ett ljus för Åvan som idag ska få somna in, efter att ha fått cancer. Åvan är min äldste sons strävhåriga tax som bott hos mig många gånger då Stefan jobbat borta. Jag var och tog farväl av henne häromkvällen och hon låg så sött i mitt knä med sitt hjärta mot mitt. Hon hann bli 10 och ett halvt år och nu kommer hon till ovan där. Hon var med Stefan i skogen på jakt och eftersök, men senaste åren har hon "gummat" till sig och inte orkat på samma sätt. Jag hade en märklig dröm i natt om laget till Nordiska i pimpel i Norge. Lagkapten Micke skulle köra en jättestor husvagn som tillhörde Maud, och i den skulle alla som inte fick plats i den stora flotta blå bilen som drog husvagnen åka i. Blev väldigt trångt och vad som hände sen vet jag inte för jag vaknade. Man har ju läst mycket nu sista dagarna om Nordiska både på pimpelkonk, och facebook och Sverige har ju ett starkt lag så det blir spännande att få läsa mer om morgondagens och årets största tävling. Heja Sverige!!! Man har fått njuta av det härliga vårvädret flera dagar nu med mycket sol. Det behöver vi efter denna bedrövliga vinter och nätterna har varit kalla och nästa vecka skulle det bli lite kallare. Så det finns hopp om lite fler pimpeltävlingar framöver även om man måste åka långt. Själv så har jag varit sliten efter DM och vilat mycket och det blir inget fiske i helgen heller, kanske en tur till För-VM på skidor som går i Falun den här helgen. Men å andra sidan så ser man ju bättre framför tv:n. Ha en trevlig helg det ska jag ha.

Idag är det dåligt med fantasin så jag tar en gammal "klassiker", kanske har jag redan berättat om när brorsan och jag tjuvrökte? Vi bodde i Järnvägsbygget i Nykvarn utanför Södertälje, det stora gula huset snett emot stationen. Jag tror att det finns kvar än idag. Det var en tjänstebostad och pappa satt på kontoret på bottenvåningen eller var ute på spåren och jobbade. Mamma rökte på den tiden och jag brukade gå och handla i kiosken som låg bredvid stationen. Det gick ju inte så många tåg på den tiden och hon kunde ju tidtabellen och jag gick gärna och handlade för ibland kunde man få en köpa en 25-öresglass eller något annat gott. Jag var 4 år och brorsan 9 år och jag hade inte några tjejkompisar där vi bodde utan jag brukade hänga efter brorsan och hans kompisar. Morsan rökte Ritz, så Kenth min bror skickade mig till kiosken för att köpa ett paket, sedan han och hans kompisar skramlat ihop pengar. Som tack och för att jag inte skulle skvallra, så skulle jag få följa med dem till tvättstugan vid ån och röka. Det var jag, brorsan, grannens grabb och några till av Kenths kompisar. Vi rökte och badade nakna i ån och jag kommer ihåg hur kallt vattnet var och djupt för mig som inte var så lång. Man var tvungen att vada över och tillbaka och doppa sig brr. När vi kom hem så kände våra föräldrar att det luktade rök om oss och en granntant hade sett oss. Så vi fick ordentligt med skäll och jag tror att brorsan fick stryk också. Det smakade inget gott varken då eller vid senare tillfällen, visst har väl jag feströkt någon gång men turligt nog aldrig fastnat vid det. Nere vid ån låg som sagt en tvättstuga där mamma brukade tvätta och skölja lakan i ån. Det var även på den ån jag tog mina första skridskoskär på skridskor med två medar och remmar att spänna fast på stöveln. Efter den debuten fick man stora drömmar om att åka konståkning, så överst på min önskelista till julen så stod det konståkningsdräkt i flera år.

Ja nu gäller det ingen telefonröstning på någon schlagerlåt eller annan tävling, utan Borlänge Sportfiskeklubbs telefonsvararröst. När jag kom med i klubben 1991 så var det gamla pimpelprofilen Nils Sundberg som hade hand om telefonsvararen. Efter honom kom fru Norell som också satt flera år. Den röst ni hör idag om ni ringer till 0243-239644 tillhör Lars Collin. Han har en klar och tydlig röst trots att han är över 80 år och ni har säkert träffat honom då han är en aktiv tävlare både på vinter och sommar. Såg att Skinnkroken kan köra SM i mormyska till helgen och tävlingsplatsen är flyttad till Kappsjön. På dalaradion intervjuade de en sportjournalist angående alla olika arrangemang som han skulle bevaka och då nämnde de att det var SM i pimpel. Så då var ju Rosie tvungen att tillrättavisa dem, så jag ringde in och fick prata med Helena på redaktionen. Som kom ihåg att det varit en intervju ned Bernt när vi ställde in. Så de dementerade det och sa att det var SM i Mormiska. Efter nästa låt hade de googlat och berättade att det var en liten kula med krok som man laddade med fjädermygglarver eller maggot och att det hette Mormyska. Skitfiske till alla SM-deltagare i Mormyska.

Nästa tävlingar efter SM var Borlänge och Falumästerskapen på Ösjön och Runn vid Roxnäs udde. Min syster Monika hade kommit upp på torsdagen för mamma skulle få flytta till ett äldreboende tvärs över gatan där hon nu vistades. Sen var helgen vigd för fiske, så på lördagen på Ösjön så gick jag till samma ställe där jag året innan vunnit och Monika och Kicki från Stäket hängde på. Det var dåligt med fisket den här dagen, på Ösjön gäller det ju att borra dem i skallen då kan man bli sittandes en timme och dra. Efter en stund skingrades vi men jag blev kvar och fick några bra hål och på slutet lite stora också. In i land och gick före kön för att hjälpa till vid invägningen där det haltade lite. Det gick bra den här dagen jag vann och övriga segrare kan ni se här. Hem för att duscha och fixa till lite sen åkte Monika och jag på middag till Borlänge Värdshus där Knut och gänget som vanligt bodde. Fick hjälpa till lite vid deras prisutdelning, det är alltid lika roligt att träffa alla och kommer en annan gång berätta mer om Knutte och hans många resor till dessa mästerskap. Söndagen var det dags igen till Falun och med en ny startplats inne i Roxnäsviken. Monika och jag gick tillsammans men inte så långt, fick en del i början men sista timmen var det att leta och gå i gamla hål. Jag brukar nästan alltid använda en av Kurres krokar (Södertäljekroken) och den funkade den här helgen också och även Kajs Hugo/volfram som är otroligt snabb, eller Hedenskogs pirken. Jag får vara nöjd kom tvåa i Falun och syrran vann sin klass, äldre damveteran. Här är övriga segrare och totalsegrare i cupen. I veckan efter blev det ambulans in till Falun då hjärtat inte ville fungera så bra och blev kvar någon dag och de flesta proverna var bra. Monika och jag hade tackat nej till Jämtlandsfiske under påsken för vi skulle röja i mammas lägenhet och det gjorde vi också. Men de godtog inte en månads uppsägning så en del problem flyttades fram. Systra mi kom upp och vi kunde vara med på en del tävlingar här runt omkring, Bysjön i Grangärde, Hyen i Hofors och Venjan. Venjan firade 50 år och hade bara en klass, som för oss blev en besvikelse, tror att det bara var tre damer som fick pris. Efter påsken så var det presskonferens angående SM i pimpel 2014 vid Haganäs, Ösjön. Bernt Johansson, Jonas Gustafsson och jag tillsammans med chefen och Anna från Visit Södra Dalarna, Falun, och en tjej från Haganäs. Vi halkade ut på sjön med borrar och lådor, med fotografer och tjejerna hack i häl. Det var Borlänge Tidning och Dalademokraten och vi berättade om arrangemanget, sedan blev det kaffe och wienerbröd. Planeringen börjar ta form för att fortsätta under hösten, med många möten i Falun och Borlänge, jagande av sponsorer, hemsidan, minnespriser, klistermärken och ja gud vet allt. Nu vet ni ju hur det gick med all is och pimpel häromkring i år, kanske var bra att sjöarna fick vila ett år. På dalarnas DM i traditionellt mete så kom jag trea och vi fick guld i laget så i Augusti bär det av till Tranås för SM. SM i traditionellt mete 2013 gick i Söderhamn och Monika och jag hade hyrt stuga vid Stenö camping för vi tänkte sola på fredagen. Det var bara det att solen fanns inte i sikte. Lördagens individuella tävling började bra trodde jag ja. Tyckte att jag fått en bra lott på min sträcka på Kajen nedanför bron på samma sida som macken. Men det trasslade, jag missade fisk, tappade krok och flöten, så det var inte min dag. Monika hade kommit med som första reserv då "någon" inte kommit eller meddelat varför, och fått en bra plats med mycket fisk i början. Tyvärr så hade hon en kvinna på sidan om sig som bara metade in på hennes plats och störde hennes fiske. Trots att t.o.m. funktionärer sa till så slutade hon inte med det. Efter tävlingen tyckte flera av våra fiskekamrater att hon skulle lämna in protest men den avslogs? På söndagen var det dags för lagtävlingen och efter bara en halvtimme så öppnar sig himlen och regnet börjar vräka ner. Jag hann inte få på mig regnbyxor innan jag var helt blöt, stövlarna låg i bilen och till råga på allt elände så börjar det åska. Nu började det bli otäckt, så efter ett tag avbryts tävlingen och vi är flera som söker skydd intill en mur. Det är första gången som jag varit med om att en tävling avbryts, men allt för säkerheten. Man var ju redan blöt trots regnjackan och väntan blir lång, men till slut så blåser de igång tävlingen. Nu börjar braxen nappa lite bättre men jag lyckas inte få någon större. Väl i mål så kunde jag byta om till torra kläder och stövlarna kändes lite "malplacerade" då solen kom fram och värmde vid prisutdelningen. Kommer inte ihåg vilken plats vårt lag med Lena Olaison, Ellen Johnsson och Rosie Englund kom på. Men min systers lag fick i alla fall silver, vi stannade en natt till i stugan och åkte hemåt på måndagen och någon solresa blev det inte som vi tänkt. Den här sommaren blir jag med katt för Niklas och hans tjej skaffar en hund och det tål inte katten som var där först och inte vill leka. Jag hade ju passat Chilla tidigare, då Niklas bott flera somrar på Cypern för att utbilda sig till bartender hos Grabbarna Grus och jobbat därnere. Så katten och jag trivs bra, yehh. Så mycket mer fiske har jag inte att berätta om just nu, tar lite mer om Nyköpings pir och Norrtäljemetet en annan gång. Min bror och svägerska är och hälsar på mamma efter midsommar och samma kväll får min svägerska en hjärnblödning. Tyvärr återhämtar hon sig inte utan dog i början av september. Så större delen av den sommaren tillbringade även han på olika sjukhus för att vara hos henne. Kenth min bror bjöd i alla fall med Monika och mig till Thailand i två veckor senare på hösten och det var nog precis vad vi behövde alla tre. Det var den bästa resa jag varit med om, såå skönt med denna värme både i luften och vattnet. Berättar mer om det en annan gång. Nu skall jag snart åka på Hot Stone-massage, precis vad jag behöver.

Året började bra med vänner, en trevlig nyårsafton hos Joanna och Anders, avslutade med några absint och blev både snurrig och trött haha. På trettondagen är det tävling vid Roxnäs. Jag är inte med men hämtar fisk till Niklas katt Chilla, som jag kokar och rensar och överlämnar senare. Min pimpeldebut det året blev på Byrviken DM 1 och där kom jag tvåa. Det var där som jag blev så avkyld i hela kroppen av svett och kall blåst. Jag var tvungen att avbryta, så efter två timmar är jag på väg hem igen. Lämnade min påse och startkort vid bordet, som tur var hade jag egen bil och ombyte i bilen. Har väl tjatat färdigt om det här och har än idag samma problem med hjärtklappning, dubbelslag, otroliga svettningar vid fysisk aktivitet, vallningar, mjölksyra, och svårt att återhämta mig efter fysiska aktivitet. Ultraljud på hjärtat, EKG, och alla övriga prover är bra, men jag känner att jag måste gå vidare med undersökningar. Ligger på gränsen till diabetes 2, men ingen fara än, har även läst mycket om mina symtom och fått råd av sjukgymnast och vänner. Om någon vet eller har något råd så hör gärna av er. Dalarnas stora DM och lagtävling gick på Kättbosjön mellan Mora och Venjan, samma ställe som vi var på i lördags. Vi var bara tre damer från min klubb och vi brukar ju ha ett damveteranlag. Flera av våra äldre damveterandamer hade inte varit med på ett tag så Borlänge hade inte haft något lag på SM i flera år. Eftersom SM 2014 skulle gå på hemmaplan så föreslog jag att Lillemor Arvidsson och Ellen Jonsson skulle bilda ett äldre damveteranlag, för de skulle ha bättre chans där än oss i damveteran. Då kanske Sylvia och Hilkka skulle kunna vara med också. Det gick bra de vann DM , kanske att de var ensamma men de var i alla fall med till SM. De kom även med individuellt också precis som jag som kom 2:a i min klass. har inga övriga resultat från den tävlingen i huvudet. Så nästa tävling för mig var SM på Grumsfjorden/Borgvikssjön utanför Karlstad. Det var Linda-Maria Lundin (chaufför), Viveka Jernberg och jag som delade rum på Scandic i Karlstad, och där var det lugnt inga spöken mer än i huvudet dessa dagar, haha. Jag var väl förberedd hade köpt av Kaj Hagström några Hugopirkar med volfram och gjort egna stora krokar med glittertrådar i. Det skulle ju finnas stor abborre i sjön. På lördagen travade jag iväg med inplastad karta i fickan, ombyte i ryggsäcken och ett glatt humör. Det är ju alltid så kul att vara på SM och träffa så många bekanta. Lite jobbigt att gå och min ork var inte den bästa utan jag fick stanna lite tidigare än jag tänkt. Bytte om och tog på mig torra kläder var ju som vanligt genomsvettig, drack mycket vätska och sen gick startskottet. Fick några fiskar i tredje hålet men de var väldigt små, klungan som satt i sundet bortanför mig börjar röra på sig. Jag gjorde lite fler hål och drog mig lite längre ut fick bra med fisk, men små. Fick se att en man lite längre ut fick några stora så jag letar runt lite själv och i samma veva så springer Hillman förbi. Tror att det gått runt en och en halvtimme då, och jag överger mitt ställe med småfisk och börjar leta ute på djupet efter storabborren. Nu tänkte träskallen fel igen skulle ju varit kvar där jag fick fisken för jag fick varken någon stor eller liten fisk de två sista timmarna. Kom på 16:e plats med 1033 gram och segraren hade 2437 gram. Det här året så vann Fredrik Ankarberg herrklassen och han kom väl förberedd, och hade dagens högsta vikt på 7994 gram. Den här helgen fick Dalarna många medaljer och det Svenska laget till Nordiska Mästerskapen som går nästa helg i Norge, ser väldigt starkt ut. Svenska Mästare 2013 är H Fredrik Ankarberg, D Maud Eriksson, HV Krister Bergman, DV Birgitta Gustavsson, ÄHV Lars Wadlund, ÄDV Lillemor Arvidsson, ÄHJ Daniel Leek, ÄDJ Cecilia Alsing, YHJ Mattias Karlsson, YDJ Alexandra Höök-Hansson och arrangör Tomas Stenvall. De här bilderna är hämtade ifrån Falubygdens SFK:s blogsida. På kvällen efter kvällsfikat så satt jag och pratade minnen med Stockholmarna och där var även Annika Skoog, som vann SM 1971 som damjunior. Vad kul att träffas igen efter så många år och nu känner jag igen henne och senast vi sågs var uppe på Storhamrasjön nu i år. På söndagen var det då dags för lagtävling och i mitt lag var även Viveka Jernberg, Ellen Jonsson och Inger Wikman. Inger var sen och man stod som på nålar om något hänt, då de åkt dit på söndagsmorgonen. Eftersom jag även hade hand om klubbens ersättningar och hennes startkort så ville jag lämna dem personligen. Ja hon och Ingemar kom till slut så då kunde jag gå ut till startfållan. Jag gick inte så långt den här dagen utan stannade vid ett bad och berghällar på vänster sida och började på en flata utanför. Samma sak denna morgon att "svida" om till torra kläder innan start. Jag och Mikko ifrån Gnesta fiskade på samma ställe utan att störa varandras fiske. Båda så fick vi fisk nästan på en gång och det höll i sig i cirka två timmar, innan vi blev nerborrade och då försvann även fisken. Innan hade man även kunnat gå tillbaka till gamla hål, men nu var det tvärstopp. Så jag började borra mig hemåt men det var ju ganska uppborrat överallt och ingen fisk. Träskalle igen, skulle nog gått tillbaka till mitt ställe nu när det blev tomt med folk där. Trots allt så kom vi i alla fall tvåa med 4297gram, slagna med 440 gram. Faan, vad nära igen, men bra att vi på det här sättet kom med till SM nästa år på hemmaplan. Svenska Mästare i lag 2013 blev H Smedjebackens SFK, D Svegs SFK, HV Forserums SFK, DV Tenhults SFK, ÄHV Nora Gyttorp, ÄDV Torsby SFK, ÄHJ Nora Gyttorp, ÄDJ Skellefteå SFK, YHJ Tenhults SFK och tyvärr inget yngre damjuniorlag med. Ni kan läsa mer och se bildspel från SM 2013 på www.sfktrekroken.se Det finns mycket mer att berätta om från 2013 och jag fortsätter i morgon.

Ibland kan man känna sig som en träskalle efter fisket, man blir alltid efterklok även om man vunnit tävlingen. Berättade ju om stenarna igår och jag är även svag för träpinnar och grenar i alla dess former. Vatten kan ju skapa alla möjliga formationer. Sommaren när jag träffade Niklas pappa som heter Rehn i efternamn så var jag med mamma och pappa, tillsammans med mina grabbar Stefan och Mikael upp till Gevsjön. En dag så åkte vi upp till Vålådalen och stannade bredvid dammen vid Håckren. Det var lågvatten och jag hittade en stor stubbe med rötter som såg ut som ett renhuvud och fick ta med den hem. När sedan familjen 6 år senare flyttade upp till Borlänge så gjorde jag i ordning "stubben", slipade betsade och lackade den. På tomten fanns en liten kulle, och en helg när min man var bortrest för att tävla i bangolf så fick jag för mig att gräva bort denna kulle och göra ett stenparti. Det var bara det att kullen innehöll byggrester som tegelstenar, armeringsjärn och mycket annat smått och gott. Jag grävde i alla fall ur så mycket så jag kunde fylla på jord och la stenar så jag fick 8 tårtbitar där jag senare planterade olika sort blommor. I mitten gjöt jag med cement fast detta renhuvud och ett fågelbad och la mer sten runtom. Sen satte jag gamla takpannor runt om kanterna, här syns allt innan det blev riktigt klart, och Niklas inspekterar.Jag har även under mina olika kurser skapat olika instrument för olika ceremonier och annat jobb med en själv eller andra. Har även gjort några kvastar både stora och små. Här nedan syns också det varghuvud som jag hittade i Rådasjön vid Risäter, som jag använde som ordförandeklubba i Borlänge SFK. Igår när jag talade om stenar så glömde jag berätta att jag är utbildad Hot Stone- massör. Dessa stenar har jag själv plockat från en rullstensås i närheten och de har bott hemma hos mig i 12 år. I morgon så blir det mer fiskesnack. Ha det bra....

Ja, jag erkänner att jag är stentokig på ett eller annat sätt, men framförallt att jag ända sedan jag var liten har samlat på stenar. Mamma höll på att bli galen på mig som skulle ha med mig en massa stenar hem ifrån semestern. När pappa grävde i trädgården när vi bodde i Södertälje, så hittade han en stor oval sten. Jag var 8 år och den har följt mig hela livet, och när jag haft trädgård så har den fått bo i något stenparti och nu bor mina större stenar på balkongen. Vi har haft med den stenen till Torekällberget i Södertälje, så troligtvis är det en sten som man malde mjöl och annat med för länge, länge sedan. På bilden syns olika varianter av stenar och ädelkristaller, bergskristallspetsar och stavar, lite smycken. Den vänstra ljuslyktan har jag själv gjort och den högra är av rosenkvarts. De större kristallstavarna och spetsarna använder jag vid en del healingbehandlingar. Alla stenar har en viss energi och kan ge en kraft. Innan jag plockar någon sten i naturen så frågar jag, alla vill inte följa med hem och det känner man, prova själv. Jag lämnar alltid något i utbyte, om jag inte har några andra små stenar med mig eller örter så kan man dra av ett hårstrå som tack. Målar en del stenar också med olika symboler för olika ändamål. Jag bär ofta smycken av sten, kristall eller ädelkristall. Har även tillverkat egna kraftsmycken och lyckotassar av kanin, på en del har jag satt dit stenar av ametist, rosenkvarts bergskristall m.m. Min äldste sons svärföräldrar har utställningskaniner och när dessa slaktades så slängdes allt i skogen till räven. Jag bad om att få ta till vara skinnen och tassarna, som jag nu gjort till lyckotassar, nyckelringar, smycken, bereder skinnen och gör olika arbeten med dem. 2001 började jag arbetsträna hos Marina, en väninna som hade en " New Age" affär där hon bl.a sålde mycket stenar och där lärde jag mig mycket om deras betydelse och vad de kunde användas till. Man ska alltid göra rent sina stenar och smycken då de kan dra åt sig dåliga energier. Det gör man lättast genom att spola dem i vatten eller lägga dem i grovsalt en kortare stund. Man kan även ladda dem i fullmånens ljus, genom att lägga dem i fönstret eller utomhus. Jag har också släpat hem ett stenblock på cirka 30x 40 cm som jag hade i min trädgård i Södertälje. Min bror hade en son som dog i plötslig spädbarnsdöd och de fick sedan ta den till hans gravsten. Här är min hörna på balkongen som blommar upp lite på sommaren med tyger och annat "skräp", eftersom den är så liten så får man pyssla lite extra där. De här bilderna är ifrån Glastonbury i England, utanför en sten och smyckesaffär så har de gjutit in stenar fram för affären och i gången in till den. I den staden är det ett eldorado att gå runt och titta i alla affärer som har allt ifrån kläder, stenar, smycken, örter, oljor ja allt du bara kan drömma om. Första gången jag var i Glastonbury så var ju mitt namn Rosi Rehn, så lite kul att just de initialerna var ingjutna. Det kanske är en av anledningarna till att man trivs så bra i "gamla" England med alla stenhus. Ja, jag är stentokig och jag njuter av det. Skitfiske på Er alla som ska fiska i helgen!

Tillbaka igen fortfarande sliten och lite chockad efter ett traumatiskt dygn när min yngste son hamnade på och är fortfarande kvar på hjärtkliniken i Falun. Allt går nog bra till slut och man blir en än gång påmind hur skört livet är. Gamla juniorer? Ja, det är ju även Niklas och vill gärna börja tävla igen får nog bli till nästa år, isarna är ju blott ett minne snart. Det finns flera killar ifrån Stockholmsdistriktet som fortfarande tävlar, vi har ju Lasse Sundberg, Mats Arnoldsson, Björn Lundberg, Börje Olsson, Totte Lund. Alla är ju aktiva tävlingsfiskare och Börje och Totte även aktiva inom styrelse och tävlingsverksamhet i Stäket. Totte är ju måg till Ingrid och Lennart Lundmark och har säkert själv och genom dem mycket minnen och material kvar sedan förr, han har ju forskat och fått fram alla Svenska Mästare i herrklassen sedan 1952 och mycket mer. Bra Totte! Börje har sommarstuga i Torsång och brukar alltid vara uppe på Borlängemästerskapet i pimpel och andra "dalatävlingar". Han var även en av eldsjälarna och dataexpert på Stockholms SM 2011.Börje var även med på en del SJ-mästerskap som junior. Här har vi Börje Olsson längst till höger det är från ett SJ:s SM i Katrineholm. Kortet i mitten är ifrån SM i Eksjö 1970 och det är Lasse Sundberg och bakom honom en av Adolfssons juniorer, tror att det är Olle och i nederkant Solveig Bredhagen som jag bodde ihop med i Helsingfors på Finnkampen samma år. Längst till vänster står jag vid Uppsalaån på Riksmetefinal 1969. Det var bara en juniorklass, Sundberg kom 2:a och jag blev bästa tjej på en 6:e plats.Här har vi många profiler, längst till höger står Mats Arnoldsson och jag längst till vänster på samma urklipp, det är från Dalamästerskapet 1971 på Nedre Klingen. Översta urklippet är ifrån Björken-nappet, Grangärde 1971. På den bilden står Per-Olov Liss snett bakom mig, han är ju idag ordförande i Falubygdens SFK och aktiv duktig tävlare. På urklippet nere till vänster är det Svecke, Sven-Erik Eriksson som vi håller upp, han vann herrklassen. Bredvid mig står Thomas Nilsson, Sylvia och Börjes äldste son som tävlade som ung innan fotbollen i Brage tog över. Han var ju väldigt nära att bli proffs i Italien tror jag att det var. Det har ju gått ännu bättre för hans son Lasse Nilsson som varit proffs utomlands och nu spelar i Elfsborg. Sedan har vi Arne Lusth som vann veteranklassen och damsegraren Annie Bergkvist. Björn Lundberg vet väl alla vem det är och hans första möte med Lasse Sundberg var på en tävling i Roslagen. Lasse berättar att han brukar ju komma bra på tävlingar men på just denna tävling så kom en kille som hade mustasch och som vann. Hur kunde han vara junior? Men det var kanske Björnes sista år som junior. Alla har vi väl varit mer eller mindre aktiva vi har ju familjer att tänka på också, men det är kul att man känner igen så många från förr även idag och en av dem är Smedjebackens duktiga herrveteran Krister Bergman. Även hans mamma och pappa har ju varit aktiva genom alla år, men alla blir vi ju gamla och faller ifrån på ett eller annat sätt. Här kommer lite bilder på gårdagens juniorer. En av Södertälje SFK:s "stora" juniorer är ju Ronny Anden som sedan länge arbetat som fiskeguide, vilken lycka att jobba med sin hobby. Södertäljes övriga duktiga juniorer fortsätter även nu på "äldre" dagar att tävla så som många andra i landet. En av tjejerna från förr som tävlar idag är Annika Skoog från Uppsala FF som jag träffade på SM i Karlstad förra året och som jag nu känner igen. Ha en bra dag, kramar till er alla!

Efter veckans "skitväder", allt skrivande på bloggen som tar mycket tid och planerande, gårdagens DM och allt borrande så är jag ganska sliten. Om ni har haft tandvärk någon gång så vet ni hur det känns i hela min kropp och värst i lederna. Det är ju så är huvudet dumt så får kroppen lida, nog om detta jag slickar mina sår. I fredags när jag var hos Annie så visade hon flera minnespriser och medaljer. Sven Bergkvist vann ju SM 1962 och då var det sjöjungfrun som var på medaljen, undrar om den har hängt med ända sedan 1952? Ni som känner gamla fiskare som var med på den tiden fråga dem och be dem berätta om tävlingar och fisket. Här är mina sjöjungfrur 1967-1970. Det får bli ett kort inlägg idag men jag kan ta en Tore- historia. När vi åkte och fiskade i Dalarna så gick ju gamla vägen genom Brovallen och Krylbo o.s.v. I Brovallen fanns en korvkiosk där vi brukade stanna och köpa korv och en fredagskväll så blev vi inbjudna till farbrorn i källaren. Tore var ju "törstig" och farbrorn ville bjuda på wiskey, han hade även en stor hund, tror att det var en boxer. Tore var ju hundrädd men det gick bra, vi satt där en stund och pratade. Han hade även en stor papegoja som tjattrade. Hundar känner ju på sig om någon är rädd så när vi skulle gå så nafsar hunden Tore i baken och han blev jätterädd och fick bråttom. Sedan dess var vi aldrig ner i källaren hos farbrorn någon mer gång, för Tore hade alla möjliga ursäkter. Ha det bra, här fortsätter man att kolla in Vasaloppet, verkar vara många som har det tungt idag.

Idag avgjordes Dalarnas DM i pimpel och lagtävling på Kättbosjön, som ligger mellan Mora och Venjan. Spöregn igår kväll, dålig nattsömn och på morgonen snöblask och runt noll grader . Bosse Norrström kommer punktligt vid 06.50 och sedan vidare för att hämta upp Finn, och efter det mot Gagnef för att hämta upp Torbjörn Andersson. Alla på bra humör och många roliga berättelser och mycket skratt i bilen, bitvis mycket snö och oplogat men Bosse är en duktig chaufför. Stora snöflingor när vi kommer fram, köper kort och konstaterar att jag är ensam damveteran från vår klubb så inget lag. Jag har bara varit här en gång tidigare och beslutar mig att gå åt andra hållet den här gången, som blir till höger. Börjar fiska vid en ö en bra bit bort och får mina första fiskar efter cirka 10 borrade hål. Kämpar på och man får borra många hål, där man får fisk så nappar det på en gång. Lyckas till slut få upp 3606 gram som räcker till en andra plats och klar för SM nästa år, kul. Här är Bernt Berggren från förra årets DM på Kättbosjön. Här är dagens medaljörer och övriga höga placeringar förutom tävlan: Herr 1 Bernt Berggren och dagens högsta vikt 9913 gram,2 Wikström 9530 gram,3 Stefan Gren 8974 gram. Damer och dagens högsta vikt Lotta Engvall 5274 gram, DM D 1 Linda-Maria Lundin 4012 gram, 2 Jessica Wilhelmsson, 3 A-L Björklund. Herrveteran 1 Krister Bergman 62?? gram, 2 Jonny "Fäsa",3 Jörgen Andersson, damveteran 1 Karin Andersson 4242 gram, 2 Rosie Thörne , 3 Ruth Svedlund. Äldre herrveteran 1 S-O Holmberg 7015 gram, 2 Rainer Funestig, 3 Lars Collin i den klassen klev Åke Bolander in som tvåa men utanför DM. Äldre damveteran 1 Britta Ivansson 3035 gram, 2 Ellen Johnsson 1969 gram, 3 Lillemor Arvidsson 1675 gram. Äldre herrjunior 1 Linus Axelsson 4567 gram, ledsen att jag inte var med på fler placeringar i den här klassen. Äldre damjunior 1 Anna Mattsson 560 gram och yngre herrjunior 1 Oskar Wallin 1586 gram, 2 Erik Bjurström, 3 Oskar Storm. Lagtävling H 1 Smedjebacken 28.800 gram,2 Borlänge och 3 Ovansiljan, D Skinnkroken, HV Grängesfirren, DV Skinnkroken, ÄHV Falubygden, ÄDV Borlänge, och ÄHJ Ovansiljan. Ber om ursäkt om något är fel angående vikt, resultatet kommer nog så småningom på pimpelsport? Finn blev bäst i bilen, slog mig med 7 gram, tror att han kom fyra i sin klass. Det hjälpte inte att jag hade min gamla Helly Hansen tröja på mig blev "bara" tvåa, men jag lovar att den satt inte i vägen på sjön.Bosse fick en guldmedalj i ÄHV-lag och Torbjörn fiskade bredvid flera som kom bra idag, men av respekt ville han ej gå nära, han fick i alla fall nästan ihop 3 kg. I går var jag hos Annie Bergkvist flerfaldig Svensk Mästarinna både individuellt och i lag, från Borlänge SFK. Jag visste att hon brukar spara på urklipp och gamla resultatlistor från SM. Ringde henne för ett tag sedan och talade om vilka listor och år som saknas på pimpelsports sida. Så idag har jag lämnat över åren 62,63,64,65, och 68, hoppas att fler kan forska och de klubbar som tidigare arrangerat kanske har listor kvar från övriga saknade år? Annie fyller 89 år i sommar och på bilden står hon framför Gustafspinglor som hon och hennes avlidna man Sven vunnit på Borlängemästerskap genom åren.

Jag får börja med att tacka Ovansiljans SFK för att de tar på sig att arrangera DM på Kättbosjön i morgon lördag. Kättbosjön är den vackra sjön som ligger på vänster sida när man åker från Mora mot Venjan. Den som man alltid önskat att få komma ut på, de hade DM där förra året och då fick väl inte jag så mycket fisk, men kom tvåa. Nya tag i morgon och då klär man på sig "krigardräkten" igen. Året 2011 hade jag börjat en ny utbildning i Söderhamn och delar av det gänget åkte på hösten till Glastonbury, England. Här står jag uppe vid Tor, med en otrolig utsikt, där fåglarna flyger nedanför där man står. Vi gjorde många utflykter och en dag hyrde vi en taxi och åkte till Englands Sydvästkust, Cornvall. Vi besökte Tintagel, ruinerna efter Kung Arthurs slott som ligger vid kusten och där har man även byggt ett lyxhotell, där många kändisar brukar bo. Här ligger även trollkarlen Merlins grotta, han var ju rådgivare till kungen.På den tredje bilden ser man Merlins grotta. På dit och hemvägen från London så passerade vi även Stonehenge och kunde ta det här fotot från taxibussen. I morgonkväll kommer rapporter ifrån Dalarnas DM, ha en bra dag!

Nu är det bekräftat att Falu och Borlängemästerskapet 2014 är inställda tävlingar, och med dem många andra tävlingar. Såg att Norska Mästerskapet är inställt, Nordiska Mästerskapen som går i Norge är flyttat längre upp i landet. Stockholms DM inställt, Södermanland har inte haft någon tävling i år, nu i veckan blåste Mälaren upp i Strängnäs där VM-kvalet i mormyska skulle gå. Vårt DM i pimpel med lagtävlingen som skulle gå på Björken, Grangärde går inte att arrangera för det är för dåliga isar. Nu är bollen hos Ovansiljan och grabbarna med Stormen, Laxen och Göte Sjölin, i spetsen och många andra,som är ute och kollar av isarna på fler tilltänkta sjöar. Tror säkert att det blir av på lördag, tur att De finns och har möjlighet att undersöka, allt för säkerheten. Året 2012 var ett bra år för mig om man bortser ifrån SM i pimpel på Revsundssjön, Bräcke där jag bara fick en enda abborre på lördagen. Visserligen vägde den 570 gram men på det kom man inte långt. Började inget vidare ringde på hösten till Viking Camping och bokade stuga, mannen var lite konstig och svår att få tag på. Jag fick ingen bekräftelse på bokningen, skickade flera mail, telefonnummer som ingen svarade på. Så jag skickade ett brev där jag avbeställde stugan och bokade om till Revsunds Prästgård. Ett litet pensionat, där skulle vi bo jag, Linda-Maria Lundin och Viveka Jernberg. Det var ju en gammal prästgård med fina utskurna väggfasta stolar i trä och härlig utsikt över sjön. Första kvällen låg vi alla tre i dubbelsängen och kikade på en film, innan Viveka kröp ner i sin egna säng. Sedan när vi hade släckt och skulle sova så stod det två långa mörkklädda figurer bredvid min säng. Jag hade ju suttit i prästens tronstol på kvällen när vi åt mat. Lite obehagskänsla infann sig, men jag vände på mig och bad att få vara i fred och då blev det lugnt. Säkert några av de präster som levt och arbetat tidigare på gården som undrade vad vi gjorde där. För att inte oroa de andra så sa jag inget till dem förrän vi åkte hem på söndagen, vi skulle ju sova en natt till, och då var det lugnt. På lördagen så gick min syster Monika och jag tillsammans och fiskade, hon åkte tillsammans med Timpa och Anders ifrån Södertälje och de bodde i Bräcke. Vi kämpade på hela tävlingen men det räckte ingenstans, och det var många som nollade. Äntligen fick Timo Jumisko från Södertälje SFK stå överst på pallen med dagens högsta vikt på 14690 gram, den här bilden är ifrån framsidan på Tävlingsfiskaren 1995. Svenska Mästare 2012 blev H Timo Jumisko, D Marie Magnusson, HV Per-Åke Södergårds, DV Ellenor Johansson, ÄHV Arne Andersson, ÄDV Lillian Åhlund, ÄHJ Jesper Eriksson, ÄDJ Melina Nyman, YHJ Oliver Nord, YDJ Alexandra Höök-Hansson och arrangör Tomas Stenvall. På söndagens lagtävling fick jag i alla fall lite mer fisk och det är ju fina och stora abborrar i sjön, men det räckte inte till några medaljer. Svenska Mästare i lagtävlingen blev H Svegs SFK, D Svegs SFK, HV FK Jokers, DV Gullringens SFK, ÄHV Katrineholms SF, ÄDV Vrångfalls AFK, ÄHJ Svegs AFK, ÄDJ Skellefteå SFK, YHJ Tenhults SFK och tyvärr inget yngre damjuniorlag med. Linda-Maria hade fått silver i lag tillsammans med Lotta Engvall, Wivian Lindberg och Ingela Sjöö så vi hade i alla fall en medalj med hem i bilen. På vårt DM i pimpel i Dalarna som gick på Björken, Grangärde så vann jag guld både individuellt och i lag. Fiskade hela dagen utmed land och lite längre bort bredvid mig fiskade Stefan Gren och Lindgren från Falun, tror att de också kom bra till. Den här bilden är ifrån Hormund och det var mammas sista stora tävling. I framkant av bilden står min stora "ryggsäckslåda" som jag köpte för länge sedan av Simo från Finland på Sälen Cup. DM i traditionellt mete gick i Hormundsjön och Venjan arrangerade, där fick jag brons själv och guld i lag. Hasse, Monikas man som varit sjuk en kortare tid dog i slutet av februari av cancer i strupen som spridit sig och Monika kunde tillsammans med sjukvårdspersonal vårda honom i hemmet sista tiden. Han hade även drabbats av en hjärtinfarkt på piren i Nyköping sommaren 2010, då det blev iltransport i ambulans in till Karolinska i Stockholm. Mina tankar går till Monika, hennes familj, Hans barn med familj då det igår var datumet då han dog. Jag är så glad för min systers skull att hon fortsatt spela bridge som de brukade göra, håller även fast vid att arrangera sommar och vinterfisket för pensionärer i Södertälje SFK och fortsätter att tävla trots att hon bor i Strängnäs. Påsken 2012 följde hon med mig upp till Hammerdal för tävlande och boende med "killgänget" hos Sven och Britta. Sista April det här året blir jag farmor igen till en liten tjej, Tuva. Så det är hon och kungen vi flaggar för den dagen. I början av Augusti döps hon och hennes kusin Amanda utomhus vid Norsbos Bystuga som ligger vid sjön Liljan.På måndagen efter dopet skall mamma gå till VC för att lämna prover och på onsdagen var det dags för läkarbesök. Hon får sådan kärlkramp igen så jag säger att jag kan skjutsa henne på onsdagen. Ringer flera gånger på onsdagsmorgonen men inget svar så jag åker dit. Hittar henne liggandes på sängen okontaktbar, så ringer ambulans som kommer snabbt för vidare färd in till akuten i Falun. Hon hade fått en stroke och tappat talet och blivit förlamad på höger sida. Det blev en jobbig höst med mycket som svävade fram och tillbaka, täta besök av mina syskon och mycket vakande på sjukhuset. Till slut så piggnade mamma på sig och fick komma till Borlänge och nu bor hon på ett äldreboende. Hon tränade upp högerbenet och kunde i höstas gå tre vändor i korridorerna varje dag. Hon kan fortfarande bara säga några ord så det blir teckenspråk, men som tur är har hon humöret uppe och vi kan skratta och skoja om mycket. Hon kommer ihåg och känner igen alla som man pratar om eller visar kort på. När jag hälsar på så brukar jag visa bilder från min blogg och berätta vad jag skrivit om. 2012 var tydligen ett långt år får fortsätta en annan dag för än är jag inte färdig. Ha det bra!

Mitt första minne av sportlovsfiske är ifrån Södertälje Amatörfiskeklubb som arrangerade den typen av fiske i mitten av 60-talet. Vi fick åka buss ut till sjön och efter fisket blev det korvgrillning, och prisutdelning med varupriser, oftast någon pirk eller drag. Jag var för det mesta ensam tjej och killarna var ganska kaxiga på ditresan för att sedan bli stumma då jag slagit de flesta. Vi arrangerade även sportlovsfiske i Södertälje SFK och nu sedan jag flyttade upp till Borlänge så har jag när jag kunnat varit med. När Niklas var mindre så var han också med och tävlade, han gillade inte när andra fick hjälp och han själv fick klara sig själv. Men han lärde sig mycket av det och insåg att det här inte var någon "riktig" tävling. Idag hade vi tack vare några kalla dagar och nätter förra veckan sportlovsfiske vid båthamnen i Ösjön. Isen hade kollats av flera i veckan och på morgonen gjorde Jonas Gustafsson och Dan Ersbjörs en sista koll med många avruskningar, markerade större vindhål och borrade upp massor av hål. Det kom 21 stycken tappra barn och ungdomar i åldrarna 3- 15 år, både flickor och pojkar. Det blåste riktigt kallt och en del åkte hem tidigare bland annat den enda flickan över 11 år. Vi kunde trots allt dela ut 3 stycken pokaler i klasserna flickor 0-10 år, pojkar 0-10 år och pojkar 11-16 år och alla fick även medaljer. Vi var många med från vår klubb som hjälpte till ute på sjön och vid invägning och prisutdelning. Jonas delade ut pokalerna och Sylvia Nilsson som förresten har 7 stycken Svenska Mästerskap i bagaget hängde på medaljer. Före prisutdelningen bjöds det på varm saft och bulle. Representanter ifrån kommun kom ut och kollade om det blev någon tävling, men då isen var hal och full av vatten så åkte de igen, glada ändå att vi kunde genomföra sportlovsfisket. Jag vill å klubbens vägnar tacka alla som hjälpte till och alla duktiga pimpelfiskare som vågade sig ut idag. Lycklig segrarinna i yngre flickklassen. Segrare i yngre pojkar unga herr Liss och i äldre pojkar Bjurström junior De yngsta deltagarna unga herr Berggren och unga fröken Liss. Isen var idag väldigt mör och cirka 10- 14 cm och utanför viken var det mörk is som inte såg så rolig ut. Det var nog första och enda tävlingen på Ösjön detta år, tävlingsledningen får återkomma om det går att genomföra Borlänge Mästerskap i pimpel om drygt en vecka, men det ser jäkligt mörkt ut.

Jag var inte ner till Mälaren på SM i lag och jag vet att flera lag hoppade av denna dag på grund av den starka kylan, bl.a våra äldre damveteraner. Svenska Mästare i lag blev H Stockholms PF, D Fagersta AFK, HV Forserums SFK, DV AFK Flugan, ÄHV Enköpings AF, ÄDV Atletfiskarna, ÄHJ Rimforsa FK, ÄDJ Bergfiskarna, YHJ Nora Gyttorp och tyvärr fanns inget yngre damjuniorlag med. Skinnkroken arrangerade Dalarnas DM i pimpel och jag lyckades ta individuellt guld och även lagguldet. Några dagar under påsken åkte jag upp till Hammerdal, Jämtland och bodde hos Sven och Britta, där ett härligt "killgäng" bodde. De fiskade före påsk och tävlade under påsken, och själv hann jag vara med på tre tävlingar innan jag drog vidare ner till Söderhamn. Där gick jag en kurs, "Månstigen" på Älvgård som var en helg varje månad, en självutvecklande kurs med schamanska inslag och mycket eget jobb hemma. I början av Juni tog min systers barnbarn Jennifer studenten, så då åkte mamma och jag ner till Södertälje. Under midsommaren var jag och min väninna Joanna till Glastonbury, England, det sägs att den platsen är jordens hjärta. Där besökte vi många historiska platser och andra fyllda av höga energier, Kung Arthurs grav, Tor, Chalice Well m.m. När vi kom hem så var det bara att packa om för att åka på SM i Traditionellt Mete i Norsjö. Där skulle mamma och jag tillsammans med Lena Olaison vara med i lag. Lena hade kontakt med Söderhamnsmetarna och skulle få åka med dem. Så jag ringde Kerstin så hon ordnade så att även jag och mamma kunde åka med i bussen och få bo på samma ställe. Vi åkte upp till Bollnäs och fick ställa bilen hos Lena och Göte och sen bar det iväg till bussen, som sedan hämtade upp metare längs vägen. Här är mamma över den nya "Högakustenbron, och fina väggmålningar av samer och renar som fanns på vårt rum. Tyvärr så hade Ellen hoppat av vårt lag så vi var en " man" kort, vi frågade en tjej i bussen om hon kunde gå med i vår klubb och tävla för oss i Borlänge. Vet att det förekommer på SM i pimpel att man tävlar för fler distrikt, ett individuellt och ett annat i lag. För säkerhets skull så frågade jag tävlingsledningen men där var det tvärstopp, så vi fick fiska på tre "kvinns". På lördagen gick jag runt och tittade för syrran var med och tävlade. Hasse och mamma satt mest i deras bil under tävlingen för det var blött och regnigt, och ingen av dem var väl särskilt pigg. På söndagen var det dags för lagtävlingen och vi fick åka buss ut till vårt område. Som tur var så fick mamma en plats i början, hon hade ju svårt att gå i ojämn terräng och det fanns inga handikapplatser. Fick en hel del fisk i början och blev bäst i laget men vi kom ingen vart i prislistan, vi var ju bara tre också. Monika fiskade med Södertäljes damer och fick en hel del i början. Efter en timme så ringer hennes man Hans och han har blivit sämre och vill åka till sjukhuset. Så Monika packar ihop sina saker och lämnar över fisken till sin lagkamrat och sen blir det bråttom hemåt. Hasse hade haft problem med hjärtat, astma och nu magen och kunde bara äta flytande föda, de beslutar sig för att åka ända hem för att där kunna söka sjukvård. Monikas lag var 3 hekto ifrån medalj så lite tråkigt att hon inte kunde fiska tiden ut, men hälsan måste få gå i första hand. Tror nog att Södertäljes herrar tog en dubbelseger, tyvärr kommer jag inte ihåg fler resultat men det fanns medaljer med i bussen hem. När vi väl kommer hem till Borlänge så har precis Peace and Love avslutats och jag har väl aldrig sett så mycket sopor på samma ställe. Efter SM i mete 2010 i Vassbacken, Göta kanal så åkte mamma och jag och hälsade på min f.d. svärmor i Valdemarsvik. Hennes man Elof hade blivit dement och bodde nu på ett demensboende, tror trots allt att han kände igen oss när vi hälsade på. Vi stannade några dagar och var även ut till Gryts Skärgård. I Januari 2011 blir Loffe sämre och dör den 13 Januari samma datum som pappa dog på. På begravningen i februari så frågar vi Elna om hon vill flytta upp till Borlänge igen. Så efter mycket letande efter en passande lägenhet så flyttar hon upp i September och mina grabbar hjälper till med flytten. Själv hade jag precis fått börja en ny arbetsträning på ett demensboende, med att vara i tvättstugan, köket och mata de boende. Vilket inte mina axlar pallar någon längre tid, utan det blev nya sjukskrivningar. Tråkig läsning nu tar vi en sannhistoria om Loffe och hans båtmotor. Han hade en liten plastbåt i Södertälje som låg i Viksberg och hade av sin bror fått en motor. Den krånglade ibland och en dag när hans fru Elna och Birgit en vän till familjen var ute på Mälaren och sedan skulle åka hem så startar inte motorn. Damerna fick börja ro och de skall ju över den stora farleden in till Södertälje Kanal. Loffe mekar båtmotor och de andra ror för brinnande livet för det kommer ett stort fartyg. De lyckades precis komma undan framför fartyget och kunde ta sig in till Viksberg. Det var den båtmotorn som vid ett senare tillfälle hamnade på botten, då den inte ville starta. Straxt efter det tillfället så köpte Loffe en ny motor som fungerade perfekt. Jag kommer ihåg att jag och min kille lånade båten och var ute och tältade på en halvö, men när vi skulle åka hem så hade det blåst upp. Då åkte vi in till Sandvikens brygga och ringde ifrån en telefonkiosk, fanns ju inga mobiler i början av 70-talet. Så pappa Elof kunde komma och möta oss vid Sandvikens brygga. Vi tog hans bil och han körde över båten till Viksberg, frid och fröjd.

Jag hade ju missat DM i pimpel 2010 var trots allt första reserv till SM, och bokade plats i bilen hos killarna Jonas Gustafsson, Bernt Berggren och Per Morelius. Vi hade varit ganska många ner på För-SM som gick i slutet av Januari på samma plats vid Görveln, Mälaren, och då kom jag tvåa i damveteranklassen. Nu tänkte jag att jag skulle vara på plats om någon från Dalarna var sjuk, eller åka på parallelltävlingen vid Stäket. Burr när vi åkte iväg på lördagsmorgonen så var det runt - 25 grader ute vid Romme, där vi träffades för att åka vidare till Hedemora och möta upp Per och hoppa in i hans bil. Arrangörer av SM var FK Forellen och Stäkets SFK och även Stockholm hade - 26 grader och solsken. Inget avhopp och att riskera förfrysning av händer var ju inte så lockande, så när Björnee frågade om jag ville åka skoter den här dagen med Jocke, så var det ingen tvekan. Efter fikat så var det på med alla kläder som jag hade med mig. Första uppdraget var att mota tillbaka folk som gick utanför gränsen vid utgången, sjön var ju delad i två delar och en del gick utanför avspärrningen. Det gick undan och det var bara att försöka klamra sig fast, vifta och ropa och alla fattade vad vi menade. Åkte sedan ut längre mot gränsen och följde "täten" på håll, jag hade med mig kameran och tog en hel del foton. Frågade ledningen efter tävlingen om de ville ha korten, så jag fick hjälp av min grabb att föra över och maila ner dessa till Börje Ohlsson. Dessa foton lades sedan ut på Björnes Magasin och jag tror att Forellen har ett av dem på sin hemsida.Vi åkte runt nästan hela dagen och ibland gick det undan och tyckte nog att Jocke körde lite för nära de tävlande ibland. Här kommer några utvalda bilder som jag har kvar, tyvärr så hade jag ett datorhaveri för något år sedan och hade inte säkrat upp alla bilder.

Broddar ja, den senaste varianten ses har ovan och är en behändig brodd som är lätt att ta på och passar många stövlar, säkert värt sitt pris. Jag har ju sett hur många slitit och halkat med dessa galoscher som även finns på marknaden. De här broddarna som jag hade året 1971 och några år framåt bestod av fjädrar som var fastsatta på ett gummiband som man trädde runt stöveln. På SM i pimpel 1982 när jag vann hade jag stålbroddar som täckte hela foten och man satte fast dem med läderband med spännen. Problemet när det var kallt var att det frös på under och man blev lätt rund under fötterna. Då var jag tvungen att ta av dem när jag skulle ta mig cirka 6 kilometer hem till målet. Det var nog efter det som pappa (uppfinnarjocke) började klura ut något annat. De första broddarna gjorde han åt mamma 1983 och den var så bra att han behöll grundprincipen och utvecklade den. De var gjorda av en rågummisula som han skar ut av gummimattor, små korta skruvar, läderband, spännen och nitar. På 80-talet och en bra bit in på 90-talet var det mest nokiastövlar som gällde och han hade mallar för storlekar från 37-48, där det ibland bara skillde några millimeter. Pappa utvecklade brodden med att skära ut små tunna plattor av plexiglas, för att hålla skruvarna på plats. När sedan powerstövlarna kom så blev det en extra rem för att hålla brodden på plats. Han gjorde små broddar till mina grabbar i en annan modell då de hade skoterstövlar. Han köpte via Vestli kohudar där han själv skar ut remmarna. På tävlingar hade han med sig reservdelar om någon behövde ha något lagat, kunde vara att byta ut någon rem eller sätta dit nya skruvar, spännen. Det var ju ett otroligt hantverk som tog lång tid att göra, men som pensionär så fanns ju tiden. Det är nog många som kommer ihåg Gunnar ifrån Södertälje med sina broddar. Pappa och mamma var ju jämt ute på tävlingar i hela landet, även upp till Jämtland, Värmland och hela Mellansverige.Knepet med att behålla formen och kvaliteten på broddarna är att alltid hänga upp dem på tork och varje höst smörja/pensla dem med olivolja. Det är den bästa brodden som jag använt för man halkar inte även om det var ett litet snölager, jag har kvar och använder dessa även idag. Till kustfisket så var man tvungen att ha broddar på sig, det var ju gott om hala klippor på en del ställen. Då gjorde pappa samma sorts brodd men hade kortare skruvar och sågade av topparna på skruvarna, så man kunde gå stadigt. Läder Lindkvists affär i Södertälje var affären där pappa köpte spännen, remmar och lite av varje. När pappa dog -94 så, kändes det naturligt för mamma att sälja alla mallar och det material som han hade kvar till Vestlis fiske, eftersom de hjälpt till att skaffa kohudar. Men tyvärr så blev det aldrig några fler broddar gjorda. Tror att det var för besvärligt och tog för lång tid för att vara lönsamt, tråkigt. Men jag har flera par kvar som jag tänker fortsätta använda, jag har ju också andra lättare stövlar nu men med ett extra band så sitter de fast bra. Hoppas att Tre Kronor kan spika igen bakåt nu på Hockey-finalen i OS.

Gör väl ett nytt försök idag, igår krånglade datorn så mitt långa inlägg försvann, skall försöka skriva nåt liknande idag. Året började inte så bra för min del, blev utförsäkrad efter att ha haft tidsbegränsad sjukersättning på 50 % mellan åren 2005-2010, och sedan 2002 haft 50% "sjukpension". Nu tillbaka till Arbetsförmedlingen med nya kurser och arbetsträning hos min väninna Joanna i hennes butik Kirubai. Fick en ny sjukgymnast via vårdcentralen i början av året, som sa att hård träning i minst 6 veckor kunde kanske lindra värk och fibromyalgi?! Jag körde på i 13 veckor men inget blev bättre utan jag fick mer värk och trötthet. Fiskade inte så mycket den vintern, men på SM i pimpel skulle jag vara med både individuellt och i lag.SM skulle gå i norra änden av Tisjön med Malung som arrangör. Vi hyrde stuga i Sixten Jernbergs gamla stugby som nu drevs av holländare och låg på rätt sida av älven och ganska nära upp till Tisjön. Det var jag, mamma, min syster Monica och hennes man Hasse. Det var väl ingen högre standard på stugan och när vi kom fungerade inte värmen, men när vi kom tillbaka på lördagseftermiddagen var det bastu. På Tisjön hade flera tävlingar gått på Sälen cup och i minnet fanns den dagen då jag, min son Niklas och Sonny Wiberg fiskade tillsammans och träffade på stora abborrar, kommer att berätta om det senare. Den individuella tävlingen gick på lördagen och Monika och jag travade iväg med målsättning att ta oss bort där jag varit flera år tidigare. Det började svartna för mina ögon, och jag fick hjärtklappning så jag var tvungen att gå åt sidan och sätta mig en stund. Monika och jag hade kommit ifrån varandra men fick syn på henne och kunde gå ikapp. Monika tänkte stanna och det var synd att vi inte gjorde det för däromkring hade de fått bra med större abborrar. Vi kämpade på bort mot andra land och fick lite fisk i början men de var små. Jag drog mig bort mot flatan där jag visste att det var bra, men var ensam och svårt att leta själv. Så denna dag slutade med en 29:e plats, tror att det är min sämsta placering någonsin på SM. Svenska Mästare blev H Mikael Rehnman, D Lotta Engvall, Hv Lars Sundberg, DV Maj-Britt Nilsson, ÄHV Eino Holappa, ÄDV Maj-Britt Jonsson, ÄHJ Sonny Wiberg, ÄDJ Sara Nilsson, YHJ Lars Hansson, YDJ Matilda Lejon, och arrangör Peter Pistol. Natten till söndagen hade det snöat och var sämre väder, så mamma blev kvar i stugan. Den här dagen var det den andra halvan av Tisjön som gällde, jag gick inte så långt ifrån starten och fick bra med fisk i början. Men det var många på samma ställe och det blev snabbt uppborrat. Kämpade på och var kvar inom samma område hela tiden, men vi lyckades inte i laget. Segrande lag var H AFK Flugan, D Norsjö, HV Woxnadalens SFK, DV AFK Flugan, ÄHV SFK Minkarna, ÄDV Atletfiskarna, ÄHJ Ovansiljans SFK, ÄDJ Bergsfiskarna, YHJ Svegs SFK och YDJ SFK Trekroken. Den här sommaren flyttade jag ut i skogen utanför Borlänge efter att ha separerat, och vågade helt enkelt inte bo kvar så nära centrum och gångavstånd från stadens pubar. Utan jag fick ge upp min drömlägenhet och jag är mycket tacksam för allt stöd jag fick av min vännina Joanna, mina barn, släkt och vänner. Det blev några jobbiga år men inget jag nu ångrar. I Augusti så var det dags för SM i traditionellt mete i Göta Kanal, Vassbacken, och mamma och jag hade hyrt stuga i Sjötorp vid Vänern utanför Lidköping. Det hade också Monica och Hasse gjort så vi hade stugorna bredvid varandra. Monica skulle tävla individuellt och jag i lag på söndagens tävling. Gick väl inte så bra för Monica och jag kommer inte ihåg några resultat ifrån lördagen, men kul att gå runt och titta. På söndagen var det dags för oss det var jag, Lena Olaison, Ellen Jonsson och Rosie Englund i vårt lag. Jag laddade med en riktig godbit: metmask, maggot och ett majskorn. I första utkastet får jag på en liten braxen men när jag böjer mig ner efter håven gör den ett ryck och försvinner. Ut igen och får på en till eller om det var samma och då går det bättre, sen fick jag flera mörtar, abborrar och löjor. När båtarna börjar åka så avtar fisket så jag får inte så mycket mer. Som tur var hade Lena fått två braxnar också och tillsammans med de andras vikt så kom vi tvåa. På fotot så har tyvärr Rosie Englund åkt hem och förutom silvermedalj så fick vi varsin flytväst. Kanske man skulle ta på sig den på nästa pimpeltävling, som är nästa helg då vi ska ha vårt stora DM och lagtävling. Men isarna skall hålla 15 cm där så vi får hoppas att det inte blir för varmt nu i veckan. Skitfiske på Er som skall ut i morgon, men då tittar jag på femmilen och hockey-finalen Sverige mot Kanada. För jäkligt att det kommer att vara domare från Kanada.

Vintern kom tillbaka med cirka 10 cm nysnö, ljust och fint men mindre kul för våra isar. Det blir nog en vilohelg från fisket med gamla sjuklingar att ta hand om. Barnens farmor Elnas behandling av sköldkörteln misslyckades så nu står hon på ruta ett igen. Mamma har varit dålig i två veckor, hon bor ju på ett äldreboende och nu har hon gått och ramlat omkull, röntgen idag. Jag får höra i morgon om det blir några åtgärder. Ornäsbjörken hittades 1767 vid Lilla Ornäs som ligger två kilometer norr om Ornässtugan i Borlänge. Hans Gustaf Hiort finner en märklig björk med djupt flikiga blad, den är en genetisk variant av vårtbjörk och kan inte föröka sig. 1768 skickar Hans ett löv tillvärldskände botanikern Carl von Linné i Uppsala och han vill ha trädet men får nej. 1781 ger Linné den yngre björken sitt latinska namn Betula Pendula Dalecarlica, som sedan på svenska blir Ornäsbjörken. 1890 blåser moderträdet i Lilla Ornäs ner i en storm. 1985 blir Ornäsbjörken Sveriges Riksträd och planteras i de flesta av Sveriges kommuner, tyvärr planteras en felaktig sort. 2005 börjar arbetet med att ta fram en äkta klon av Ornäsbjörken och 2007 börjar åter en äkta avkomma att säljas på plantskolor i Sverige. I morgon blir det mer fiskesnack, medaljerna i OS ramlar in och en del bort, tråkigt med damkronorna som inte kunde hålla i matchen, lite ödesdigra missar i Ski-Cross och Curlingdamerna fick "bara" silver.

En härlig morgon - 7 grader och himlen skiftar just nu i rosa och ljusblå färger. Skall berätta lite om Ornässtugan, Gustav Vasa och Vasaloppet, man kan läsa mycket intressant på wikipedia. Gustav Eriksson Vasa föddes 1496 i Uppland och tillhörde ätten Vasa. Han blev skickad till Uppsala för att studera och där träffade han flera vänner ifrån Dalarna. Han hade senare i livet suttit som fånge i Danmark men lyckats fly, vid den här tiden var det en dansk kung som regerade i Sverige. När han kom till Stockholm fick han veta att hans far blivit dödad i Stockholms blodbad. Nu ville Gustav hämnas och sökte sig upp till Dalarna där hans gamla studievänner fanns. I december 1520 så kom han till Rankhyttan vid Vikasjön, som är herrgården där SOS Hälsoresan spelades in. Där låtsades han vara dräng, men blev avslöjad och fick träffa ägaren sin gamle kompis Anders Persson. Han rådde Gustav att ta sig till Stora Ornäs där studiekamraten Arendt Perhsson-Örnflycht och hans fru Barbro Stigdotter bodde vid Ösjön. Så det bar iväg genom skogar och över sjön Runn och Ösjön. Han härbärgades i Ornässtugan men Arendt var på danskarnas sida och började söka hjälp bland sina vänner för att kunna gripa Gustav som var efterlyst. Hans fru Barbro anade oråd och hjälpte Gustav att fly genom dasset, genom att fira ner honom den vägen. Sedan fick han hjälp och skjuts av en dräng på gården som körde honom upp till Svärdsjö, vidare till Isala och sen upp till de karska Moraborna. Morakarlarna stöttade inte Gustav Vasa till fullo utan han begav sig vidare på snöskor till Norge för att söka hjälp. Efter ett tag skickade man ut de två snabbaste på skidor för att försöka komma ifatt Gustav och kom ifatt honom i Sälen. Det är därför som vi hedrar honom med Vasaloppet, som brukar vara första helgen i Mars.1523 blev Gustav Eriksson Vasa vald till kung i Strängnäs den 6 Juni, det är därför den dagen har blivit vår nationaldag. Gustav Vasa dog av sjukdom 29 september 1560. De här bilderna tog jag medans det fanns snö kvar och på andra bilden ser man dasset på baksidan. Ornästugan byggdes i början av 1500-talet av en förmögen bergsman Stig Hansson, och ingick i en kringbyggd gårdsformation, där övriga hus revs på 1700-talet.Ornässtugan har varit muséum sedan 1758 och vi firade 250-årsjubileum 2008.Huset ligger på en halvö till vänster om starten på våra tävlingar, med mycket gräsyta runt om och en stor båtbrygga, där kyrkbåtar och ångbåten Domnarfvet brukar lägga till. Från parkeringen finns en allé med ekar som är planterade på 1700-talet, på området finns också fyra stycken lindar planterade på 1600-talet. I vaktmästarbostaden bodde ett äldre par som vi brukade fråga om vi fick stå på parkeringen de gånger vi haft starten vid Ornässtugan. Herrn i huset var intendent och hade haft många visningar under åren, och de hade bott där sedan 70-talet. Området ägs av Statens fastighetsverk och förvaltas av Borlänge Kommun. Dessa två parter var jag i kontakt med 2010 då jag la fram ett förslag som innebar verksamhet året om både för barn och vuxna. Många ideér om snö och isskulpturer, tävlingar för barn , fiske, musikkväller med olika tema, minimuséum, klubblokal för oss och eventuellt andra föreningar, samt att kunna ha olika utställningar i vaktmästarbostaden. Jag har alla detaljer kvar, men kommungubbarna ( varav en snart skulle gå i pension) var inne på ett annat spår. De ville ta hit konstnärer från hela världen som skulle turas om att få jobba och bo gratis under en period. Nu är ju inte Borlänge kommuns ekonomi den bästa så när mannen dog och hans fru kom på äldreboende, så blev det inget av deras planer. De kontaktade inte mig heller trots att jag hade ett privat förslag och ett förslag via Borlänge SFK. I slutänden blir det nog bra han som fick hyra stället är en framåt man som gjort många jobb för kommun, Dalarnas Muséum, landstinget m.m. Träffade på honom när jag gick och fotade och han berättade vad som hänt och jag kunde bara önska honom Lycka Till!