Jag har haft systra mi, Monika Rytterlund här på besök några dagar, så vi har varit och hälsat på mamma varje dag. Monika började fiska 1970 och det var på en metartävling i Södertälje kanal. Hon var höggravid och väntade dottern Åsa vilken dag som helst. Hon vågade inte ta av fisken utan höll den över hinken tills den sprattlade av, och på den tiden behövde man ju inte döda fisken. Men nu var hon fast i fisket och började även att pimpla. Under flera år har hon arrangerat pensionärsfisket och Stormetet i Södertälje SFK. Vi satt och pratade om Britta Axh som jag visste hade vunnit SM i mete och då kommer Monika ihåg att det var 1971, när även hon var med på metet i Dalsland. Så 1971 så får Södertälje SFK sin första Svenska Mästarinna i mete i damklassen nämligen Britta Axh. Här är Britta längst till höger tillsammans med mamma, Eira och Ingrid i ett distriktslag, från ett SM i pimpel, där de tog medalj. När vi hela familjen tävlade för Södertälje SFK så brukade nästan alltid pappa, Monika och jag gå tillsammans på pimpeltävlingar. Det var bra när man måste leta fisk och sedan kom Monikas son Patrik med och ytterligare nåt år senare även dottern Åsa. Min son Stefan hängde också med några år men då hade Patrik slutat. Nu är det bara vi gamlingar kvar Monika i Södertäljeklubben och jag i Borlänge SFK. Det kan faktiskt kännas lite ensamt att gå själv och leta nuförtiden. I morgon blir det mer fiske om året 1972.

Året 1971 gick DM i pimpel på sjön Aspen, på den högra sidan av motorvägen om man åker från Södertälje till Stockholm, straxt före Botkyrka. Efter ett tag börjar det regna och det var inte många som hade regnkläder med sig. Så de flesta var blöta vid prisutdelningen. Det var en journalist och en fotograf som var ut och halkade runt på isen och de skrev ett långt reportage i DN .De var aldrig fram till mig och pratade och jag visste inte ens att de tog kort på mig. Jag vann min klass, Mats Arnoldsson herrjuniorer, Eira Wahlgren damklassen båda från Sundbyberg och herrklassen vanns av Sven-Erik Olsson Södertälje SFK. Från klubben kom även Allan Määttä 3:a och Sture Steiner 6:a och de var många fler medlemmar som fick åka till SM i Vänersborg. Vassbotten var den sjö där SM skulle hållas , men där höll inte isen utan tävlingen avgjordes på Ragnerudssjön 4 mil norrut. Jag och Sture Steiner hade åkt bil ner tillsammans med Henry och Anita Jansson och vi bodde på samma hotell som Stockholmarna som åkte buss. Det var rekordmånga deltagare det här året, 631 stycken från de 18 distrikt där de kvalificerat sig. På tävlingen gick jag iväg långt bort men fick dåligt med fisk så jag drog mig mot starten. Där fick jag på väldigt djupt vatten fisken som gjorde att jag kom tvåa. Tyvärr så tappade jag flera på vägen upp och det var väldigt små abborrar. Slutade på samma poäng som Annika Skoog Uppsala FF, som vann. Jag hade en fisk mer än henne men reglerna var sådana att minsta antalet fisk vann vid lika poäng. Det gick bra för Anita Jansson som blev Södertälje SFK:s första Svenska Mästarinna i damklassen. Anita vann överlägset med 177 poäng mot tvåans 154 poäng. Övriga som vann var, herrar Kaj Jonsson, veteraner Gustav Pettersson, herrjuniorer Petter Pettersson, det var första året som det fanns en veteranklass. Trean i herrjuniorklassen var Per-Olof Liss Falubygdens SFK som idag är ordförande i den klubben. Dagens Nyheter gjorde senare ett reportage med Anita och mig på sjön Vällingen, kampen blev oavgjord 5-5. Det nappade dåligt den dagen och fotografen kom i lågskor, så vi var inte ute så länge. Anitas son Tommy var också med den här dagen och vi fick fina kort hemskickade till oss. Det här året var jag också ute med Expressen och gjorde ett eget reportage med tävling mot reportern 100-1, till mig. Det blev ett helt mittuppslag i tidningen.Jag hade vunnit Svenska SJ-mästerskapet som gick på Mälaren vid Taxinge, där var det bara en juniorklass så jag fick kriga med grabbarna och lyckades. Det var mitt sista år som junior och jag hade börjat jobba mer och mer på lördagarna som damfrisörelev så jag tror inte jag var med på klubbens Vällingetävlingar. Vann klubbens KM i pimpel och mete och nu hade man nya medaljer i metet och nedanför ser ni även de nya medaljerna med kroken på som förbundet hade, min DM och SM- medalj. 1971 började Södertälje SFK med interna metartävlingar som kallades Stormete och exempel på segrarens pris visade jag igår, de populära katterna. Nuförtiden får man en glasbit där det står Stormete, klass och årtal. I morgon talar jag om året 1972.

Passade på att fotografera mammas medaljer ifrån Södertälje Sfk och katter som var pris till segraren i Stormete. Stormete började året 1971 och var interna tävlingar i mete. Det här är mammas och pappas katter. Har min syster här på besök som just nu sitter och småskrattar i soffan när hon kollar in gamla foton från 1968- 1972. Många roliga minnen och personer från pappas 50-årsdag, hennes barn när de var små och mycket annat skoj. I morgon blir det lite mer om fiske och annat ifrån året 1971.

Min pappa Gunnar har varit död i över 20 år. Han dog i cancer i gallgången, när han väl kom till doktorn så tog det bara 3 veckor innan han dog. Men han fick pimpla in i det sista. Helgen vid Lucia var mamma och han upp till Ullången, Edsbyn. Där vann de varsin klass och sedan kom de ner till oss i Borlänge, och då fick jag de båda pepparkaksbockar de fått i pris. De satte jag upp i köksfönstret i huset där vi bodde på Rosengatan. De sov kvar och pappa berättade att när han kissade så var det samma färg som apelsiner. Tjatade på honom att han måste gå till doktorn och jag tror att han redan då hade en tid i julveckan eftersom han även varit så trött sista tiden. Dagen efter bar det iväg till Hyttsjön upp mot Rättvik och lördagen efter var det tävlingar vid Aspen Fagersta och på söndagen på Lillturingen utanför Nykvarn. När han var till doktorn så fick han remiss direkt upp till Södertälje sjukhus och han kom aldrig mer hem igen. Han dog den 13 Januari 1994, efter en operation på Huddinge sjukhus. Jag åkte ner till Södertälje trettonhelgen och då fick mamma och vi syskon träffa hans doktor och få veta att han inte hade långt kvar, men de skulle operera honom. Trots det kom det som en chock för oss när han dog efter den lyckade operationen. Jag hann inte ner , utan samma tid som tåget skulle gå så dör han. Saknar dig så mycket pappa. Här är vi på väg till Gevsjöströmmen på vår första semester i Gevsjön. Här är pappa och hans familj runt 1926, pappa längst ner till höger. Pappa växte upp utanför Gnesta, där farfar jobbade som kusk. Tore Karlsson och hans bror Kalle spelade tillsammans med pappa och hans bror Harry i samma fotbollslag, Vårdinge IF. Som 17-åring började han spela saxofon i Harry Lundbergs och senare i Charltens och Ragges. 1939 började han jobba vid Järnvägen och blev kvar där tills han gick i pension 1984, så det blev 45 år. Sista 15 åren jobbade han med byte av slipers, norr om Stockholm i alla riktningar. När han gick i pension så var han så trött på husvagnslivet så han sålde husvagnen och köpte en liten båt och trailer, som de hade och kuskade land och rike runt med. I mitten av 40-talet så bodde han och jobbade i Åkers Styckebruk där han hade hand om Revyn och skrev alla sketcher och sånger och det var där som han träffade mamma. Bilden nedanför är ifrån Klocka vid Ånnsjön, efter en dag på sjön. Hans stora passion var ju fisket där han tävlat i pimpel, mete, spinn, kust, och havsfiske. Han var med och bildade Södertälje Sportfiskeklubb och satt som ordförande fram till och med 1981.Här är det Ivar Hedenskog och pappa Gunnar som skålar en påsk när vi var uppe i Borlänge och tävlade. Så skål till alla Er som är Pappa !

1970 började Södertälje SFK med en veteranklass från 55 år, men den klassen fanns inte med på det SM-reportage som jag har. Som vanligt började vi säsongen hos familjen Hedenskog i Borlänge och före nyår så hade vi varit med på 7 stycken tävlingar i Dalarna och Västmanland. Södertälje hade som tradition att alltid ha en tävling nyårsdagen och oftast arrangerades den på sjön Vällingen. DM i Stockholmsdistriktet gick det här året vid Kalmarsand, Mälaren och där vann jag min klass och Ann-Mari Olsson damklassen. Mamma har endast skrivit DM, datum, plats och Fy Fan. Det här året så hade min bästa kompis Maj-Britt Löfgren börjat pimpla vilket gjorde det ännu roligare att åka och tävla. Hon kom tvåa på DM och på vårt KM som gick på Malsnaren så slog hon mig. Klubben hade börjat med guld, silver och brons på KM i pimpel. Haha tur för mig! Här är några foton från DM vid Kalmarsand, prisutdelare var ordförande i distriktet Arne Andersson, som syns längst till höger på den övre högra fotot. Inför SM i pimpel som gick på Rosjön utanför Eksjö så åkte flera ifrån Södertälje ner för att "reka" lite inför tävlingen. Vi var tre bilar ner och nu visste vi vart vi skulle gå, perfekt. Det var bara det att fisken inte fanns på samma ställe när vi skulle tävla. Det är för övrigt enda gången som jag har provfiskat ett SM-vatten innan. Men det beror väl på hur man gör det också, det fanns ju inte djupkartor att tillgå på den här tiden. Det har ju visat sig att det numera kan vara ett plus att kolla av SM-sjöarna och dess djup innan. Idag finns det ju så mycket mer hjälpmedel, såsom båtar och ekolod, GPS m.m. Personligen så är jag motståndare till alla tekniska hjälpmedel under en tävling, även mobiler. Att man har med mobil ut på sjön för att anhöriga skall kunna nå mig är helt ok. Men att använda den till att ringa kamrater som fiskar på ett annat ställe eller använda GPS i mobilen gillar jag inte. Kom visst ifrån ämnet. På SM i pimpel gick pappa och jag långt bort till vänster där vi tidigare fått bra med fisk, men det gick inget vidare. Lirkade i alla fall upp 43 stycken och kom tvåa efter min kompis Anneli Carlsson från Borlänge SFK. Segrare i herrklassen blev en härlig profil som vunnit mycket genom åren, nämligen Lennart Kilestad, Karlskoga. Damklassen vanns av Inger Hansson Köping, herrjuniorer Hendrik Berg Karlskoga, och arrangörer Sune Eriksson Södra Dalarna. Lars-Erik Sjöberg ifrån Enskede kom tvåa i herrjuniorklassen. Som vanligt hade Stockholm en buss till SM, och här står Ann-Mari Olsson, jag och Kurt Pettersson vid den efter SM- middagen och prisutdelningen i Eksjö. Uppe till vänster är det två av klubbens duktiga damer Gunborg Södergran och Britta Axh, sedan är det Anneli och jag på prispallen, med prisutdelaren Karl Frithiofson. Även det här året så klarade jag mig med till Finnkampen i pimpel som gick i Helsingfors. Det blev flyg över Östersjön och från Södertälje SFK så var även Gunnar Andersson, Tore Karlsson och Lennart Loberg med. Pappa hade ju vunnit på samma sjö två år tidigare och han och jag tänkte gå till samma ställe. Det var otroligt jobbigt att gå med mycket snö och stöp. Vi fick en finländare efter oss så vi gick inte direkt ut där det bästa fisket varit. Utan vi började vid land och fick fisk där i början sedan drog vi oss längre ut och då var vi själva. Det nappade inte lika bra som för två år sedan, men för mig räckte det till en andraplats och pappa kom trea. Damklassen vanns av Ingrid Lundmark, jag tvåa och sedan följde Ragnhild Lindahl, Irené Lundin, Solveig Bredhagen och därefter finskorna. Herrklassen vanns av Harald Mosell, sedan följde Lennart Broman, Gunnar Andersson, Gösta Sjöberg. Tore Karlsson blev 6:a och Lennart Loberg på 14:e plats. Totalt så segrade de svenska damerna med 7950 gram mot 1255 gram för finskorna. Stockholms herrar hade 32.100 gram och Helsingfors herrar hade 19.030 gram. Så en helt ok dag i Helsingfors med middag och prisutdelning. Jag vann även klubbtävlingen Vällingemästare som det här året var en graverad kopparvas, säsongen avslutades med tävling på Vällingen den 4/4 och Nävden den 5/4. Den 13 december gick Falumästerskapet i pimpel vid Roxnäs och jag lyckades vinna, och här är alla segrare. Under våren byter förbundet namn från Sveriges Allmänna Fiskevårds Förbund till Sveriges Fritidsfiskares Riksförbund och man tog fram nya medaljer med en krok på. På DM-tävlingar delade man ut tre medaljer guld, silver och brons. Här är mina medaljer med sjöjungfrun på som jag erövrade innan man bytte, och medaljen med kroken på får ni se en annan dag. Haha både jag och datorn börjar bli sega nu. Blev även klubbmästare i mete och vi var ju naturligtvis med på DM i mete som jag vann och mamma kom också med till SM. Det arrangerades i Bollnäs och det gick bra för oss, vi fick silver båda två. Nu ska jag besöka silvermedaljören från SM 1970, mamma Birgitta.

Ser i mammas anteckningar att säsongen 68-69 började den 17 november. Fram till nyår hade vi avverkat 6 pimpeltävlingar i Dalarna och Västmanland. Klubben drar igång med interna pimpeltävlingar som kallas Vällingemästare, och jag lyckas ta hem första juniorpriset. Det var bara en juniorklass, samt herr och damklass. Man börjar även med KM i mete och förste klubbmästare i herrklassen blev Sven-Erik Olsson, jag vann som flickjunior och vem som vann pojkjunior och damer kommer jag inte ihåg. I pimpel lyckas jag även ta hem KM, DM, SM, Järfällamästerskap och flera andra tävlingar. Pappa vann herrklassen på Järfälla mästerskapet som hade över 300 startande och här är en bild från snöovädret vid prisutdelningen. Idag omfattas Vällingepimpeln av 7 stycken tävlingar, kommer inte ihåg om det var så när det startade 1969. DM i pimpel gick på Drevviken och jag kommer ihåg att pappa, Tore och jag gick långt ner till höger och fick bra med fisk. Jag har ett urklipp kvar från Förbundets tidning som på den tiden även hade med många av resultaten. Herrklassen vanns av Lennart Broman Stäket, damerna av Eira Wahlgren Sundbybergs SFK, pojkjuniorer av Lars Sundberg Enskede SFK. Tore blev trea i herrklassen och många andra från Södertäljeklubben kom med till SM i Filipstad. Den 10 december förra året och 23 mars så berättade jag på bloggen om 1969, och dagen 23 Mars som var en av mina lyckligaste dagar, då jag blev Svensk Mästarinna i pimpel. Lars-Erik Sjöberg Enskede SFK som kom tvåa på DM vann pojkjuniorer, här är vi på bild med lånade påsar. 1969 bildade Södertälje SFK en tävlingskommitté och fler och fler medlemmar kommer till klubben. Många av medlemmarna jobbar ju på Scania och där lockas även många av våra finska vänner att så småningom komma och tävla och bli medlemmar i klubben. Det här året lyckas både mamma och jag att av 5 damer komma med till Finnkampen i pimpel, som går vid Kungsängen den 8 mars. Det står i mammas anteckningar att hon kom 9:a och fick en Vanaja-borr i pris. Jag tror att Finländarna hade med sig så att alla fick varsin borr i pris, plus de priser som Stockholm delade ut. Tyvärr så har jag kastat alla mina egna anteckningar från den här tiden. Det jag går efter är mammas anteckningar, prislistor, och egna tidningsurklipp. På sommaren tror jag inte att det arrangerades något DM eller SM i mete, men vi var med på Riksmetefinal i Uppsala. Många deltagare och tre klasser, herr, dam och junior. Jag lyckades bli 6:a och bästa tjej, mamma 11:a och Bertil Melkersson 9:a i herrklassen , utav oss från Södertälje SFK. Ha en trevlig helg!

Jag har ändrat lite och lagt till lite i texten från igår, och försökt med andra foton i dagsljus. Jag tycker att det är så svårt att fota av gamla kort och tidningsurklipp med min digitala kamera. Dels skärpan, ljus och att kunna hålla still den när man tar kortet, kanske får inskaffa mig något bättre.... Nu till Grävstasjön....Vintern 1967-1968 så började vi åka till Grävstasjön som ligger utanför Hölö mot Mölnbo. Hölö ligger 3 mil söder om Södertälje och cirka 6 mil söder om Stockholm. Sjön ligger intill nedre gränsen på kartan och den stora ön i havet utanför är Mörkö. Grävstasjön har en areal på drygt 32 kvadratkilometer, är 9,1 meter djup på det djupaste stället och ligger 48,9 meter över havet. Det var en magisk fin sjö med berghällar, myrmark, stora berg som stupade rakt ner i sjön och mycket skog runt omkring. Ovanför den ligger Stensjön, och båda dessa sjöar anses vara lite för sura. Pappa satt ju med i styrelsen för Stockholmsdistriktet och de letade efter en sjö att arrendera och plantera in regnbåge och öring i. Så den vintern tog vi många vattenprover och det blev mycket provfiske och vi satte ut saxar för att fånga gäddorna i sjön. Det var ju väldigt spännande och ett fiske som jag aldrig tidigare varit med om. Vi lyckades inte så bra utan det bestämdes för att sjön skulle Rotenon-behandlas. På den här tiden i slutet av 60-talet så fanns ingen väg upp till sjön utan man fick gå cirka två kilometer sista biten genom skogen. Pappa hade dock kontakt med bonden Stig, det kanske var hans marker och sjö? Hur som helst så hade han traktor och kunde köra den aluminiumbåt som utförde behandlingen med Rotenon. Rotenon är ett gift som idag är förbjudet i Sverige, men användes flitigt på 60-talet, fisken dör och flyter upp till ytan. Klart att man ville vara med den här dagen och när giftet börjat verka så var det dags att ta fram håvar för att ta upp all fisk. Tore hade en gummibåt som han och jag åkte runt i, han rodde och jag håvade fisk. Kommer ihåg hur jag tog upp en gädda på över 4 kilo, det kom även upp några rudor som man inte ens visste om att det fanns i sjön. Men mest så var det abborrar, mört, gäddor och lite braxen. I viken vid stora berget fångades de rudor som fanns i sjön. När vi var vid sjön innan rotenon-behandlingen, så kommer jag ihåg att man blev så fiskesugen när man såg alla små abborrar som simmade runt vid stranden. En gång hade jag rev och krok i fickan och skar till en pinne som spö. Till bete tog jag blåbär och skumgodisbitar, och de galna abborrarna nappade. Sjön kalkades också flera gånger innan det var dags att släppa i fisken, kommer inte ihåg om det gjordes samtidigt. Man byggde fällor av nät vid utloppet av sjön som var precis bredvid stigen där man kom fram till sjön. Även vid inloppet från Stegsjön som låg 11 meter högre än Grävstasjön så byggdes det fällor. När det väl var dags för att släppa i regnbåge och öring så hjälpte Stig till med sin traktor och den kom med fisken genom skogen i stora behållare. Sedan hade man stora håvar och gick sista lilla biten ner till sjön och sedan fick sjön vila innan det blev dags för fiske och kortförsäljning. På invigningen av sjön var det stor fest med styrelsen från distriktet och man helstekte en gris på plats och annat gott som man bjöd på. Det var där som jag fångade min första regnbåge med kastspö. Hade ju tidigare fått "vild" fisk i Jämtland, och måste erkänna att den är tusen gånger godare att äta. Jag kommer inte ihåg hur många år som man kunde fiska i Grävstasjön, men tror mig komma ihåg att fisk ifrån Stegsjön som inte var rotenon-behandlad tog sig ner och tog kål på ädelfisken. Sedan var det tyvärr mycket nedskräpning så ägarna tröttnade. Idag tror jag att det finns väg ända fram till sjön och att man även byggt en stuga ungefär på samma ställe som invigningen var och där man gick med sin träpinne och metade svarta små abborrar. DET FINA VAR TIDER DET !

Fortsätter tala om 1967.....Det var första året som klubben hade en årsfest med mat och dans och den hade vi i Pershagens föreningshus. Där det framöver kommer att hållas fler årsfester. Om 1968 på Södertäljes hemsida står det om tillsyn och förvaltning av distriktets vatten i Grövelsjön. Men Grövelsjön ligger ju i norra Dalarna, så det ska vara Grävstasjön som jag kommer att berätta om i morgon. 1968 vann jag KM i pimpel igen och på DM i pimpel kom jag tvåa, Christina vann och fick åka på SM. Det finns även berättat om att fyra stycken medlemmar åkte till Finland på Finnkampen i pimpel och en av dem var pappa Gunnar. Där lyckades han att vinna herrklassen och blev senare kallad "finndödaren" på skoj av Ivar Hedenskog. Vi hade ju sedan 1967 när vi började tävlade mer i Dalarna, så fick vi bo hos Ivar och Greta Hedenskog. Vi brukade åka upp på fredagskvällen och hem igen på söndagen, det var pappa, mamma, jag och Tore Karlsson. Vi hade alltid så roligt och spelade kort, kollade Ivars pirktillverkning, gick igenom kommande tävlingar med kroktips och mycket annat skoj. Vi köpte och beställde till andra av hans många modeller av pirkar, för ni vet väl att Ivar Hedenskog är kungen ibland alla pirktillverkare och han var ju tidigt ute. Jag har en del av hans original kvar. Tyvärr dog Ivar allt för tidigt men hans pirkar lever kvar genom Dan Esbjörs och Olles Fiske och Vestlis fiske, som båda har orginalstansar. Tillbaka till 1968, inför SM i pimpel som gick på sjön Liljan, som ligger mellan Borlänge och Falun, fick pappa en egen inbjudan av Ivar, som han ritat själv. På framsidan var en tecknad karta av sjön och utmärkt med rött var det var bra fiske, och inuti deltagarlistan med bara pappas namn. Pappa gick dit Ivar beskrev och kom femma i herrklassen. Nu kommer vi till Södertälje Sportfiskeklubbs förste Svenska Mästare i pimpel och det blev Christina Magnusson i damjuniorklassen. Jag kan tänka mig att det var en härlig stämning i bussen hem från Borlänge. Samma dag som SM gick av stapeln så åkte mamma och jag med Bengt och Gunilla( Christinas syster), ner till Frösjön i Gnesta. Där gick det bra vi vann varsin klass och mamma blev tvåa. Det fanns bara en juniorklass, så man kapade några skalper den dagen. På hösten 1968 skulle det första SM i mete arrangeras och det var i Dalälven vid Dala Husby, med start på ön där kossorna brukar gå och beta. Det kallades för Förbundsmästerskap eftersom det inte varit några uttagningar innan tävlingen. Den arrangerades den 6 oktober med -6 grader på morgonen, men solen kom snart fram och tinade upp deltagarna. En del timmer flöt förbi och efter en halvtimme så fick man byta plats. Totalt lyckades Eira Wahlgren från Sundbyberg SFK bäst med 104 stycken fiskar och vann damklassen. Herrklassen vanns av Ragnar Gustavsson Smedjebacken, herrjuniorer Per Hermansson Västerdalarna och damjuniorer Rosi Andersson Södertälje SFK. Man räknade 2 poäng per styck och 10 poäng per hekto. Själv fick jag 6 stycken varav några små braxnar och tvåan i min klass hade 3 stycken. Jag tror att många fångade löjor den här dagen och det var nog rätt, med tanke på beräkningen av fisk och vikt. Jag kommer ihåg att jag vann en stor Dalahäst och en guldplakett med sjöjungfrun på. Tävlingsledningen med Sven Bergkvist i spetsen fick mycket beröm för ett bra arrangemang.......I morgon talar jag om Grävstasjön eller var det Grövelsjön, hmmm?

Under året 1967 satte fisket och tävlandet fart. Jag hade fått en egen skopborr med lite smalare skär och förlängningsbar. Man kunde trycka in en "knapp" och ställa in den efter rätt längd. Södertälje SFK fick arrendera eget vatten i sjön Vällingen vid Eknäs, Agdala och en del vid Vackstanäs. Det blev mycket utforskande av detta vatten vid ledighet och tror nog att vi fortfarande hade KM på den sjön. Nu fanns det 4 stycken klasser herr, dam, pojkjunior och flickjunior. Jag vann KM bland oss flickor och fick nu min första medalj. Det är en fiskargubbe som sitter på en kont med pimpelspö i handen, en isskopa som ligger bredvid och en nerslagen isbill.Tyvärr kommer jag inte ihåg några andra resultat och mamma som sparat alla anteckningar hade ännu inte börjat anteckna något. DM i pimpel gick det här året på sjön Orlången och där kom jag tvåa efter klubbkamraten Christina Magnusson. Då delades det bara ut två medaljer på DM, silver till segraren och brons till tvåan. Christina är syster till Gunilla, som är gift med Bengt som satt i vår styrelse, och hennes pappa var ordförande i Södertälje Amatörfiskeklubb. Jag har tidigare berättat om SM i pimpel som skulle gå på Hjälmaren med start utanför Örebro. Christina blev sjuk och pappa skjutsade mig till Örebro eftersom bussen redan åkt. Jag fick bo med Ingrid Lundmark och Eira Wahlgren. Pappa hade sagt att jag skulle leta fisk ute på flatorna , vilket jag gjorde. Man hade inga kartor på den tiden och jag gick ensam hela dagen utan att ha ett enda napp. De som vann satt vid starten och plockade lite småabborrar, men det var inga höga vikter. Det var många som blev utan fisk denna dag. Svensk mästare i herrklassen blev Olle Broddmar från Torsåker och damklassen vanns av Irené Lundin Stockholms Pimpelfiskare.Här är vi som tävlade för Södertälje SFK 1967, Gunnar Samuelsson, Tore Karlsson, jag Rosi Andersson och Kurt Pettersson. Det här året hade vi även börjat åka upp till Dalarna för att tävla och med i bilen fanns förutom mamma, pappa, jag även pappas ungdomskamrat Tore Karlsson. Det har varit några hektiska dagar så idag har jag haft en vilodag, därav detta sena inlägg. Hörs i morgon.

Rosie talar.....under året 1965 så tar pappa och storasyster Monika körkort, vet inte vem som blev först. Det blir mycket enklare för oss nu när vi ska ut och fiska. Pappa köper en vit Amazon som vi kuskar runt i. 1966 framtas regler för tävlingsfiske och den första båten köps in. Den ligger vid Gälö, där vi även har tillsynsmän som "vaktar " vattnet. Förslag till klubbmärke och den som ritat det första märket är Kurt "Abborrpelle" Pettersson. Han satt ju även med i styrelsen och han är en "tusenkonstnär", det vet ni alla som köpt hans krokar och drag. I märket förutom den stora abborren finns ju symbolen för Södertälje, Kringlan. Det här kortet är ett "Första dagskort", framtaget till SM i Pimpel 1982. 1966 hålls också KM i pimpel, men kommer inte ihåg vilka som vann de tre klasserna. Vad jag vet är att jag slog brorsan, som efter det la av med fisket. Han var 16 år och det fanns väl roligare intressen, då han både spelade fotboll och stod i mål i ishockey. Tror att det var det här året som pappa blev invald i Stockholmsdistriktets styrelse och nästa år 1967 tar allt en enorm fart. Så det kommer mera.....

Den här vintern 1965 hade vi vårt första KM i Pimpel, vid Eknäs på sjön Vällingen. På Södertälje Sfk:s hemsida står att läsa att Eliard Johansson vann första KM i pimpel. Men det fanns även dam och juniorklass. Vem som vann damklassen kommer jag inte ihåg men jag tror att Eliards son Kent vann juniorklassen. När klubben bildades så började mamma, min bror Kenth och jag också att tävla. Från början så hade vi inga egna isborrar utan pappa fick väl låna ut sin skopborr. De juniorer som var med på KM var barn till styrelsemedlemar, såsom jag och min bror, Eliards son Kent, Ivars dotter Barbro m.fl. Vi alla barn fick varupris men jag vet inte om det delades ut några medaljer till segrarna. Klubben börjar arrendera vatten i saltsjön vid Gälö, som ligger vid Stensund, norr om Trosa. Kommer att skriva mer om Gälö lite längre fram. Den här hösten så upprättas klubbens stadgar och på årsmötet den 21 november väljs Gunnar Andersson till ordförande. Det blev inte så mycket berättat idag för jag har varit på kurs hela dagen, men skriver lite mer i morgon.

När jag var liten och vi bodde i Strängnäs, Finspång och Nykvarn så har pappa alltid haft egen båt och varit ute och fiskat själv, med kompisar eller med oss i familjen. 1961 flyttade vi efter att ha bott på tolfte våningen i ett av höghusen i Brunnsäng, till Södertälje Södra. Pappa jobbade vid järnvägen och hade fått en tjänstebostad mitt emot perrongerna vid station. Några gånger hade han deltagit i SM i Pimpel och 1963 var han ner till Bengtsfors, tillsammans med kompisar ifrån Södertälje Amatörfiskeklubb. Den klubben och styrelsen bestod mest av äldre män som inte var så tävlingsinriktade. De hade även egna klubbvatten genom kommunen med en del ädelfiske. Den 18 december 1964, träffades några av "tävlarna från amatörerna" och bestämde att de skulle starta en klubb med namnet Södertälje Sportfiskeklubb. Med i gänget var pappa Gunnar Andersson, Kurt Pettersson, Eliard Johansson, Erik "EPA" Johansson, Bengt-Olov Johansson och Ivar Södergran, och de bildade en interim-styrelse. De flesta styrelsemöten kommer i många år att hållas hemma hos oss, och då gällde det att hålla sig undan. Vår familj bestod av, Gunnar 43 år, mamma Birgitta 38 år, syster Monika 18 år, bror Kenth 15 år och jag själv Rosi 10 år. De här bilderna är ifrån 1964 och en av våra många semesterresor till Gevsjön. Vi besöker bonden Talin som bodde tvärs över hela Gevsjön i närheten av utloppet till Gevsjöströmmen. Med på gruppbilden är även Inga-Lena, min kompis som jag bodde hos ibland på sommaren. Monika som fortfarande bodde hemma var inte med, då hon jobbade. Tyvärr så har jag inget foto på henne heller och jag har ännu inte hämtat fler foton från mammas album. Det här är mina KM- medaljer och Vällingemästerskap som jag så småningom kommer att berätta om, från mina 24 år som medlem i klubben. I år firar klubben 50 år och ni kan läsa mer på www.sodertaljesfk.se

Ja idag så har vi Halloween, i morgon är det Allhelgonadagen och på söndag Alla helgons dag. Den här högtiden kallas även för Samhain och är även häxornas nyår, så fram med kvasten. I samband med den här helgen brukar jag ha en "häxfest" , men i år får det bli lite senare på grund av några omständigheter och sen är jag själv inte så pigg efter en långvarig förkylning. Jag kommer ihåg när Niklas var liten så brukade min väninna Marina och jag spöka ut oss och gå runt tillsammans med våra grabbar som också var utklädda. Roligt var det och vad gör man inte för barnen, som inte riktigt vågade gå runt själva i mörkret. Halloween kommer väl egentligen från USA och har nu mer och mer smugit sig in i vårt samhälle. Ibland inträffar den en helg före Allahelgona- helgen beroende på hur helgerna är. Den ska ju vara sista helgen i oktober och Allahelgona första helgen i november, så i år blev det samma helg. Rätta mig om jag har fel i mina påståenden. När Niklas blev lite äldre så fortsatte jag med att spöka ut mig med vitt ansikte, lite blod som rann från något sår, kolsvarta ögon, röda läppar, stort upptuperat hår och svarta kläder. Så när det ringde på dörren så var det jag som först hann säga - Bus eller godis. Det slutade ofta med att barnen lärde sig att jag var utklädd så de undvek min dörr. Jaja, de fick i alla fall godis och någon slant. I morgon så är det ju röd Lördag och helgen då vi hedrar våra nära och kära som gått vidare. Traditionen är ju att tända ljus och lyktor på kyrkogården eller hemma. Det är en sorglig helg då vi minns våra bortgångna släktingar och vänner. Mamma och jag brukade alltid åka upp till minneslunden här i Borlänge och tända ljus. När jag bodde hemma så kommer jag ihåg hur vi åkte runt till gravarna där mina far och morföräldrar låg begravda, med kransar och ljus. På söndag firar vi Alla Helgon, och min tolkning på det är de som blivit helgonförklarade? Hur som helst så känns det bra att det börjar bli lite kallare ute så det finns hopp om is. Jag hoppas även att jag kan hålla mitt löfte om att skriva om Södertälje SFK från och med i morgon. Jag ska hämta gamla foton som mamma har så kommer det nog att bli en del att läsa framöver. Ha en bra helg och skräm inte barnen för mycket, och se till att ha mycket godis hemma.

Jag har ju tagit hand om Niklas katt Chilla, hon kommer inte överens med deras lekfulla hund Stella. Så hon fick flytta hem till mig. Jag har ju passat henne tidigare perioder när Niklas bott nere på Cypern och jobbat som bartender. Chilla är 8 år, har tidigare fått två kullar med ungar, men är numera innekatt. Jag törs helt enkelt inte släppa ut henne, här i området finns massor med katter, ilskna hundar och med skogen runt knuten skulle hon kanske försvinna. Hon finner sig väl i detta och har en egen plats i mitt köksfönster och där utanför finns ett träd med fullt av småfåglar som hon spanar in varje dag. Här vilar vi middag och jag lovar att det är en snarkande katt och denna gång somnade hon först. Sommartid ligger hon ofta på balkongen och solar eller står och kollar ut över räcket på allt som rör sig. Varje morgon får hon färskt vatten i sin skål och torrfoder finns alltid och varje morgon och kväll så får hon "mjuk" mat eller fisk. Nu på förmiddagen när jag skulle fika så hade jag tagit fram en frukostfralla och lagt på bordet. Själv satt jag i soffan och väntade på att kaffet skulle bli klart. Vad händer då?......Jo hon hoppar upp på stolen och snor överdelen av frallan, som inte ens var bredd. Ibland när man sitter och äter kan det också komma upp en tass med ett utsträckt klo på. Det har faktiskt hänt någon gång att hon lyckats sno en skinkskiva från smörgåsen. Men hon är lättlurad......lägger man några bitar torrfoder på hennes fat ifrån hennes egna skål så mumsar hon i sig dem med glädje. Hur som helst så är hon en underbar katt som alltid kommer och hälsar när man kommer hem eller när man får besök. Hon och jag har vårt eget språk med kurrande, jamande, hon kommer som ett skott om man ropar på henne. Kommer in till mig på morgonen och är det för tidigt så är det lika bra man låtsas sova. Slickar hon sig om mun så är hon hungrig och om jag skulle slicka mig om mun så vet hon att det är tecknet för att det är mat på gång. När man kokar fisk, steker köttfärs eller tar fram räkor blir det en riktig symfoni....ja hon är härlig Chilla! Hörde på vår telefonsvarare att de fortfarande har metartävlingar i klubben. Visst med + 14 grader ute så går det väl bra. I eftermiddag så är det nytt SM-möte i Falun på Visit Södra Dalarna.

För ett år sedan åkte min bror Kenth, min syster Monika och jag till Huay Yang i Thailand. Jag tog tåget från Borlänge ner till Arlanda och de andra två blev skjutsade av Monikas dotter Åsa. Vi hade gott om tid så vi gick och fikade, handlade på taxfree och gick sen och tog en starköl och en Jägermeister. Allt för att stilla våra nerver. Fortfarande gott om tid så Monika och jag gick på toaletten i lugn och ro, och Kenth gick bort mot rätt Gate. När vi sedan närmar oss så står Kenth och vinkar och bankar på rutan för att vi skall skynda oss. Sista utropet hade varit och de frågade Kenth om han ville vänta på oss och då skulle vi kanske inte hinna med. Ojoj, bråttom blev det då och med kom vi och flera andra passagerare kom ännu senare än vi. Det blev en behaglig resa med mat och frukost och mycket annat att stå i. Stor skärm på ryggstödet framför där man kunde spela spel, lösa korsord, soduko, eller titta på film. Det var ett direktflyg och när vi väl gått genom alla gångar i Bangkok, som är en stor flygplats och fått våra väskor, så gick vi mot vår väntande taxi, en minibuss. Det var två Thailändska bröder som inte kunde någon engelska som skulle köra oss de dryga 30 milen ner till Huay Yang. Dagen innan hemma i Borlänge så hade IKEA öppnat sitt varuhus och det första man får se när vi åker iväg är just ett IKEA i Bangkok. Annars så var det mest risodlingar och försäljning av ris, stora bilder över kungafamiljen och "guldelefanter" och mycket annat. Huay Yang är en liten fiskeby med många hus i olika små "byar" där mest svenskar och en del norrmän äger husen. Det finns ett höghus i byn och där är det också köpta lägenheter så det finns inga hotell eller andra semesteranläggningar. Vi skulle bo i ett hus med tre rum och kök och med två badrum, tvättstuga, i samma by där Kenth tidigare varit och det låg alldeles vid poolen. Det var det enda huset som hade myggnät runt altanen, så vi kunde sitta ute dygnet runt utan att besväras av myggor och andra kryp. Kenth hade hyrt två moppar som stod vid huset när vi kom, en vanlig och en med sittplatser och med tak. Monika och jag fick övningsköra nere vid stranden, men Monika ville inte köra och för mig fungerade det inte med mina axlar då den var så tung att styra. Sen var det ju lite läskigt med att köra på vänster sida, så det blev Kenth som körde oss runt. Eftersom han varit där tidigare så hittade han runt överallt.Det blev två underbara veckor med bad i poolen och havet, även om det var mulet så låg vi på stranden, hyrde solstolar och åt lunch innan det var dags att åka hem till huset för att sova middag. Det fanns gott om resturanger och affärer i byn, och vi var nog in på alla ställen. Maten smakade bra och vi åt ute två gånger om dagen till en billig peng. Vi hade runt 30 grader varmt både i luften och vattnet, ibland blåste det så mycket att vi inte vågade bada i havet och sista dagarna regnade det och åskade det. Det här är svenska skolan som ligger nere vid stranden. Eftersom det är många svenskar som bor en längre tid här nere så finns det skola för barnen. Kenth fyllde år när vi var här, så då smög jag upp lite tidigare och fixade frukostbordet med snäckor från stranden och blommor ifrån trädgården. På bordet fanns också den vanliga frukosten, stekt bacon och ägg, rostat bröd med ost, frukt, kaffe och en liten wiskey. Vi var ju där när det var Allahelgona helgen så vi köpte två stora rislyktor som vi skickade upp för att hedra våra nära och kära. Jag fick ta vad som fanns för att spöka ut mig på häxornas afton så det fick bli solhatt och en Thailändsk kvast. Jag var iväg på massage flera gånger och pinade mig igen den medicinska massagen till massörens frågande min. Jag har ju lite extra ont överallt på grund av min axelskada och fibromyalgi, men det var skönt efteråt. Kenth och Monika gick också på massage och Monika lyxade till det lite extra sista dagen med manikyr och pedikyr, som höll länge efter att hon kommit hem. En lördag åkte vi upp till gränsen vid Burma med några vänner ifrån Enköping, där var det marknad. Vi var 5 stycken som åkte de cirka 4 milen dit och hem och taxin väntade medans vi gick runt halva dagen och det kostade 300 kronor med dricks. Det var en lördag när vi åkte hem och dagen innan så hade den stora orkanen dragit in över Filipinerna och förstört mycket där. Vi märkte att ju närmare Bangkok vi kom ju större vattensamlingar utmed vägen. För övrigt var motorvägen inte så bra, troligtvis gjord av betong med skarvar och många gropar, så det var svårt att sova. Vi åkte från huset vid tvåtiden på natten och varje gång chauffören träffade en grop så bad han om ursäkt. Väl på flyplatsen så var det långa köer till incheckningen som tog lång tid. När vi sedan gick vidare så fanns det många stora höga statyer i olika färger som föreställde gamla krigare. Naturligtvis fastnade jag i sista genomgången med handbagaget och såg framför ögonen Thailändska fängelser med vatten och bröd. Tänkte att de skulle gå igenom mina mediciner, men klantiga jag hade glömt dricka ur vattnet som jag haft med mig i bilen, pust. Monika matchar stolarna bra när vi väntade på att få gå till flyget. Flygresan hem gick också bra och vi flög över Himalaya, så jag tog några bilder, men svårt att se på bild hur vackert det var. Ja det var en helt oförglömlig resa som vi alla tre så väl behövde efter allt som hänt oss de senaste åren. Kenth åker ner igen över jul och Nyår, tre veckor och vi blev erbjudna att få åka med. Men... jul, barn, barnbarn, pimpelsäsong och brist på pengar så blir jag hemma.

I tisdags så var jag en liten sväng till skogen för att kolla efter gula kantareller och det var nog sista rycket. Jag hittade nästan två liter och de lyste så klart gult, så de var lätta att hitta nu när naturen runt omkring befinner sig i sina höstfärger. Det var bara 2 grader varmt ute och väldigt kallt om fingrarna. Just den här dagen var jag förbi och handlade på en blomsteraffär, en ljuslykta, och lite blommor för ett presentkort som jag fick när jag fyllde år. Hösten känns regning och mörk så nu gäller det att tända upp ljus på kvällarna och mysa. Då andra i Borlänge Sportfiskeklubb var sjuka och hade andra förhinder så fick jag förtroendet att medverka på Dalarnas tävlingsmöte i Leksand. Där var många klubbar representerade och vi gick bland annat igenom motioner till Sportfiskarnas tävlingsmöte som är i Stockholm 15 november. Sedan gick vi igenom programmet för vintern 2014-2015 och mycket annat. Det bjöds på kaffe, dricka och smörgås. Programmet blir offentligt om cirka två veckor för att lägga till fler tävlingar för klubbar som ej var där. Nu är det nymåne och då kan man önska in något och det jag önskar is, is och åter is på våra sjöar denna vinter. Under november månad kommer jag försöka skriva varje dag. Det kommer att ta mycket tid och planering med gamla foton och minnen 50 år tillbaka i tiden och temat blir Södertälje Sportfiskeklubb. Min moderklubb där en del av mitt hjärta finns och de firar 50 år nu i år och har en jubileumsfest i November. Ha en trevlig helg!

I lördags åkte jag ner till min bror Kenth och hans sambo Aina i Strängnäs. Det var som alltid marknad den andra lördagen i oktober och den har arrangerats i många år. Så vi åkte ner och det var fint väder så massor av människor som besökte marknaden, trots det så sprang vi på Monika min syster och hennes särbo Peo. De hade med sig Åsas smågrabbar Samuel och Dante som tröttnat på att gå runt, så vi bestämde att vi skulle komma upp och fika efter ett tag. Handlade flera par tunna ullstrumpor och lite annat smått och gott och sprang även på Åsa och Jimmie ibland allt folk. På kvällen middag hos Kentha och på söndagen så åkte jag ner till Monika som sedan länge bor i Strängnäs, för hon fyllde år och jag skulle stanna några dagar hos henne. Den här dagen var det grått och regnigt, men sol inne. På måndagen besökte vi en släkting som låg på Nyköpings sjukhus och innan vi åkte hem så handlade Monika ingredienser till Janssons frestelse. Monika arrangerar ju för Södertälje SFK:s räkning dels Stormete och även pensionärsmete och på tisdagen skulle det vara avslutning för pensionärerna och med Jansson hemma hos Monika. Så på måndagskvällen skalade jag 5 kilo potatis och Monika skötte resten. Det blev 2 stora plåtar med Jansson, rivna morötter, hårt bröd med smör och ost och kaffe efteråt. Vi skulle fiska mitt i stan i Västerviken på bryggor och utmed land. Vi tog Monikas bil ner eftersom hon hade startkort och våg i bilen. Jag hade bara tagit med mitt 4-metersspö och lite reservprylar och vagnen så jag kunde sitta om jag ville. Det fanns flera "stora" namn på plats och vi blev 17 stycken som skulle fiska på denna öppna tävling. Jag hade bara mask med mig, men fick lite maggot av Pilo, tur var väl det så man fick lite löja. Efter genomgång så fick vi gå ut och börja fiska på en gång. Det fattade inte jag utan jag lodade och fick upp en löja som jag kastade i igen, snacka om att vara bakom flötet, haha Även jag började meta men fick inte så mycket så jag flyttade på mig. Monika plockade löjor, och en kille intill oss fick en gädda som han släppte i, eftersom den inte räknades. Jag provade med mask och fick på en liten braxen, men ingen håv. Så den släppte när jag skulle lyfta upp den. Monika som hade dragit flera stora mörtar på ett ställe kom och ställde sig bredvid mig och efter ett tag fick jag på en till braxen och då fick jag låna hennes håv. Jag hade vid invägningen 1424 gram och sista priset låg på 1489 gram. Högsta vikt hade Pilo på över 8 kilo löja och bästa dam hade över 2 kilo. Efter invägningen promenerade alla upp till Monika, där det bjöds på Jansson och hölls prisutdelning. Monika fick flera vackra blombuketter som tack för de tävlingar hon arrangerat detta år och genom åren, för nästa år får någon annan ta över metartävlingarna. När alla gått och vi plockat undan så packade jag bilen och åkte hem till Borlänge, och regnet kom ungefär vid Heby. Hann med mycket på några dagar och roligt var det.

Sista veckan har det inte gjort annat än regnat på dagarna, det blir man ju inte särskilt glad av. Idag såg jag i trädet utanför fönstret hur regndropparna hängde kvar som små små glaskulor. Svårt att fånga på bild men vackert är det. Det har ju även varit fullmåne och då har jag extra svårt att sova. Märkligt nog så har det klarnat upp till kvällen och då brukar jag "öppna" persiennerna och försöka sova i månljuset. Lägger saker i fönstret som jag vill rena och fylla på med energi, såsom smycken, kristaller och vatten. Har även haft krokasken och pirkar där någon gång.Som tur är så har jag ingen insyn från det hållet, så det är jag, svarta katten Chilla och månen. Även om hösten är en transportsträcka in i vintern och is på våra sjöar, så får vi inte glömma bort att leva i nuet. Att njuta och se allt det vackra med höstens alla vackra färger på alla träd, innan de faller ner och träden förbereder sig för vintern och vila. I mitt köksfönster så hänger några symboler som påminner mig om kärlek och kärleken till mig själv. Om man inte tycker om sig själv så blir allt runtomkring svårare. Den här sommaren så har det väl varit lite si och så med min självkärlek, därför har jag inte orkat blogga så mycket. Just för att jag inte fysiskt mått så bra. Efter att fått svar på flera prover som tagits och med ändrad kost, minskning av socker och vitt mjöl, så mår jag nu lite bättre. Man måste även komma ihåg att den enda som kan ändra på något är en själv och naturligtvis kan ingen köpa sig frisk. Nu har jag även lovat mig själv att bli bättre på att motionera och styrketräna, även om det blir bakslag med mera värk. Hoppas att regnet nu fyllt alla brunnar efter den torra sommaren, och vi slipper så mycket snö, nu vill vi bara ha kyla. Gott folk glöm inte bort att älska dig själv, och säg det gärna högt framför spegeln. Du är unik, kom ihåg det ! Ha en trevlig helg, återkommer efter helgen med fler rapporter, efter min utflykt.

När jag var liten och bodde hemma så har vi ju alltid semestrat i Jämtland, i Gevsjön eller Klocka. Klocka ligger mellan Ånn och Storlien, och vi hyrde lillstugan av bonden Lindqvist. Vi fick även hyra hans båtar och skoter på vintern. Jag och mina äldsta grabbar Stefan och Mikael fick följa med pappa och mamma upp 1983 och då hade vi pappas husvagn med upp. Vi bodde vid Indalsälven mellan Gevsjön och Duved, där det på den tiden var en kiosk vid korsningen upp mot Medstugan. Kommer ihåg hur vi gick till kiosken och köpte kvällstidning och glass, lakritspuckar som var poppis då. Den sommaren fick mamma veta att hon fått diabetes, och gick med i viktväktarna och minskade åtskilliga kilon. De här bilderna är ifrån Granön i Ånnsjön, där vi har fikarast med smörgåskastning med flata stenar, i bakgrunden syns Snasarhögarna. Stefan är lycklig då han fick köra båten på hemvägen. Några år senare åkte vi upp igen och bodde då i en banvaktsstuga som pappa fått hyra genom SJ. Det var pappa, Stefan, Loffe ( f.d. svärfar),Åsa min systers dotter, Henk Belt och jag. En dag när vi var på Ånnsjön så blåste det upp till storm, så vi fick söka skydd i lä på Granön. Farsan blev skitförbannad när Henk talade om att han hört på radion att det kunde bli stormbyar i fjällen. Henk tänkte väl att det var uppe på fjällen, men vi befann oss ju i fjällvärlden. Så Åsa, Stefan och jag la oss i alla fall och sov en stund tills ovädret dragit förbi och vi kunde fortsätta fiska. Vi var ju ut på sjön flera dagar och en av kvällarna blev det mycket att rensa. Vi åkte ju även upp på vintern och det här året bodde vi i Justus och Alidas "Lillstuga" i Gevsjön. Justus var en pensionär som jobbat inom järnvägen och han brukade sitta på sin trapp och säga "Härlig utsikt", och då såg han ängarna och järnvägsspåret. Det här året var det mycket snö och jag grävde en djup snögrotta åt grabbarna. Ursäkta, svårt att få skärpa på bilderna som jag försöker ta av gamla foton.En av dagarna lånade vi Lindqvists skoter, som stannade på sista raksträckan upp mot hans stuga. Har nog berättat om det tidigare och det var ju så simpelt som att säkerhetsanordningen lösts ut i ett gupp. På bilden sitter vi och väntar på pappa som hämtar bilen och mamma vid skotern ute på sjön med dagens fångst. I bakgrunden stora huset i Klocka och ladugården. Vi har ju även fiskat mycket på Gevsjön och på vänster sida på sjön innan inloppet vid Tångböle så fanns " moringarna". Det är som stora "metallflöten" som man förr använde när de flottade timmer. Det är lite grundare på det stället och på sommaren mycket gräs och på vintern så är det öppet vatten, kanske att det finns någon källa som gör att det inte fryser till där.

På 70-talet hölls varje höst en metartävling på kajerna runt gamla stan, ofta så var det kallt och grått. Kommer ihåg hur vi brukade frysa. Det var en tävling med fyrmanna-lag och med lottade platser. Man tävlade i två pass och alla i laget stod på samma lottade plats. Starten var på stortorget utanför storkyrkan och jag tror det var ett fritids eller dagis som arrangerade tävlingen. Sekretariatet låg en trapp upp i ett hus på Stortorget. Den var populär och de var många lag som deltog. Dalarna brukade komma ner med ett busslass med deltagare. Storkyrkan hade en morgongudstjänst vid klockan 8, för de som ville be om extra hjälp. Efter lottning och genomgång så gick man i samlad trupp ut till de olika tävlingsplatserna. Tror att det var tvåtimmarspass med uppehåll för lunch och ny lottning. Vi tävlade runt Riddarholmen, Vasabron, Mynttorget, Slussen, söder Mälarstrand, Kornhamnstorg, och skeppsbron nedanför slottet. Att få lotten Kornhamnstorg brukar alltid vara en nitlott och ibland kunde hela laget bli utan fisk. Ett roligt ställe var Vasabron, där fick man hänga över räcket för att kunna nå ner till vattnet. Men ofta fick vi stora mörtar där. Vi var många ifrån Södertälje SFK som brukade tävla där och ofta så hade vi ett damlag bestående av mamma Birgitta, syster Monika, Maj-Lis Dahlin och jag. Pappa brukade vara med i något herrlag eller så hade vi ett familjelag med pappa, mamma, syrran och jag. Vi hade röda kepsar med vita prickar på. Den här bilden nedanför är nog från 1972, då mamma var mycket sjuk och låg på sjukhus länge. Det är från vänster pappa, jag, Monika och Olofsson som är i samma lag det året. Vi hade inga större framgångar men en rolig tävling som vi gärna åkte till. På den här tiden var det lite si och så med reningen av Stockholm vatten. Kommer ihåg att mamma en gång fick en kondom på kroken som ledde till mycket skratt. På de här tävlingarna så var det alltid en man som gick runt och tittade. Han hade en basker på sig och var troligtvis fransman eller italienare, han kunde ingen svenska men nickade igenkännande varje år. Vi kallade honom för "Baskerville", och senaste gången jag såg honom var på SM på Djurgården, där han också gick runt och kollade. Roligt att se honom igen efter så många år och jag tror nog att han kände igen mig också. Kommer inte ihåg hur många år dessa Gamlastans-tävlingar höll på, men ni som var med kommer säkert ihåg dem.