Hösten är här med vackra och soliga dagar, kalla nätter som ibland kryper under nollan. Vaknar ofta med dimma utanför fönstret, bor ju ganska nära Dalälven. Bor norr om den så enligt oss "nollåttor" så bor jag i Norrland, haha. Norrland ja, de flesta vet ju nu att SM i pimpel kommer gå i Norsjö nästa år 11-12 April, vilket jag skrev om i torsdags efter att ha läst det på Sportfiskarnas och Norsjö Sfk:s hemsidor. Det är ju veckan efter påsk, så kanske man skulle boka in en lång semester med påskfiske i Jämtland som uppvärmning och träning. Det har och är mycket snack på facebook och på pimpelsports sida och det var nog ganska väntat att det skulle bli ett öppet SM. Förra vintern var ju så mild och många distrikt kunde ju inte arrangera något DM. Första gången det var ett öppet SM var 1975 på Storsjön i Sandviken, och på den tiden så gick ju uttagningen på DM samma år som SM gick av stapeln. Det var säkert en mild vinter där de södra distrikten inte kunde arrangera något DM. Att nu våra DM skulle avskaffas och alla SM skulle i fortsättningen bli öppna, känns för mig overkligt. Jag tycker inte om de personangrepp som förekommer, tror nog att alla försöker göra ett så bra jobb som bara är möjligt. Hoppas verkligen att många åker ner till tävlingsmötet den 15 november i Stockholm, så att man fortsättningsvis kan få klarhet i vad som gäller med ALLT som rör tävlingsfisket. Rykten kommer alltid att finnas, det räcker med att några i en liten grupp pratar och sen när det sprids så förändras det och läggs till. Ni kanske kommer ihåg hur man i skolan viskade en mening i örat på kompisen och när den meningen gått klassrummet runt så var den helt annorlunda. Det är inte så konstigt att en fjäder blir till en hel höna. Så sluta sprida rykten, namnge personer och smutskasta varandra. Vi är alla olika och unika, tycker och tänker olika men vi vill ju inget annat än fiska och nog sjutton ska vi kunna hålla sams, vore väl faan annars.

Silverfisk låter ju inget vidare och mitt värsta minne av silverfiskar är när jag var damfrisörelev. Då fanns det silverfiskar inne vid schamponeringen på morgonen när man kom. Den silverfisk jag nu ska berätta om är min abborre i silver. Det började med att jag skulle sälja en av mina tarotlekar, och föreslog ett utbyte med köparen som är en av mina väninnor som håller på med silversmide. Nu skulle det bli ganska mycket att lägga till beroende på vikt och arbetstimmar. Jag tyckte att jag kunde unna mig något, eftersom jag snart skulle fylla 60 år. Så silversmeden Kondora fick fria händer och gjorde en skiss som jag godkände. När jag hämtade abborren blev jag glatt överaskad och lycklig, den är så fin. Ni kan läsa mer om Kondora och vad hon gör för sorts smycken, skyddsänglar, medeltid, gudinnesmycken och beställningsjobb. Förutom hängsmycken gör hon även ringar och armband. Hon gör aldrig två likadana smycken så jag lär vara ensam om min abborre. www.silverlakedesign.wordpress.com och på Facebook är det Silverlake smycken-Kondora Design. Ha en trevlig helg!

Det är ganska tråkigt att vara sängliggandes med halsont och hosta, som "tog om" efter senaste svampturen. Så jag plockade fram ett Svenskt Fiskelexikon från 1955 som jag bläddrade igenom. Jag skall nu skriva av den text som definierar en Pimpeltävling. " Pimpeltävling, tävlan i pimpelfiske, arrangeras vintertid på is. Sedan 1952 ordnas varje vinter svenska mästerskapstävlan i pimpelfiske av Amatörfiskarnas Riksförbund och tidningen Året Runt. Den föregås av lokala pimpeltävlingar inom fiskeföreningar landet runt, varefter segrarna i dessa uttagningstävlingar få delta i SM-finalen. För att en uttagningstävling skall godkännas för finaldeltagande erfordras, att tävlingsledning skall vara utsedd, att tävlingen försiggår inom ett på förhand bestämt område, att tävlingstid är fastställd och att tävlingen börjar och slutar samtidigt för alla deltagare. SM-finalen förlägges vanligen till någon större sjö med fritt fiske. Då ändamålet är, att alla skola tävla under lika villkor (däremot icke att fånga någon större mängd fisk), bruka förhållandena göras så svåra som möjligt. Tävlingen börjar sålunda icke, förrän bästa napptiden på morgonen är över, och fortgår i regel 4 timmar. När tävlingstiden är slut, skall den tävlande åter befinna sig på startplatsen. Bedömning sker efter vikt. För abborre erhålles 2 poäng per hg, för gädda exempelvis 2 poäng för de första 5 hg och 1 poäng för varje överskjutande hg. Poängvärderingen av övriga fiskslag kan växla, beroende på de fiskslag som förekomma i tävlingsvattnet. Vid lika poäng vinner den som har minsta antalet fiskar." Så nu vet ni vad som gällde i tidernas begynnelse. Det har varit lite diskussioner om DM och öppet SM nästa år, många rykten hit och dit. Men så länge vi inte fått någon inbjudan eller information från Sportfiskarna så kan vi bara spekulera. En del tycker att vi ska avskaffa DM, varför? För mig är det en ära att vinna ett DM och veta att man det året är/var bäst inom sitt distrikt. Det är inte "bara" en uttagningstävling till SM, så dessa tävlingsformer tycker jag skall finnas kvar. Något som jag skulle vilja se efter tävlingsledarmötet i november är lite mer lättolkad text i våra regler. Får man tävla för fler distrikt inom samma gren, individuellt för en klubb/distrikt och i lag för en annan klubb/distrikt? Man får bara ställa upp på ett DM per gren, men hur kan man då tävla för en annan klubb i lag? Jo, klubben utser lagets medlemmar. Men "vem" är klubben, styrelsen, tävlingssektion eller lagledare? Jag vet att det finns olika tolkningar på det som står i reglerna, och att man är medlem i Sportfiskarna med ett individuellt medlemskap. Men ska man då tävla för en klubb?? Samt för två olika klubbar/distrikt under samma helg? För mig känns det mycket märkligt. -Jaja, det kanske aldrig går att få någon rätsida på det här, men funderingar har i alla fall jag, som inte fick tävla för Trosa AFK och Borlänge SFK samma vinter och SM i pimpel 1992, när jag hade flyttat till Dalarna. Nu ska jag försöka kurera mig och kroppen lär väl få en chock. Denna cocktail består av 2 klyftor vitlök, färsk ingefära, en tsk honung, en halv pressad citron och en halv pressad apelsin. Skål! Nu ikväll finns det info om öppet SM i Norsjö, 11-12 April 2015, på Norsjö Sportfiskeklubbs hemsida och på Sportfiskarna.

Idag den 23 september är det höstdagjämning, det innebär att dag och natt nästan är lika långa, exakt tid var i natt 02.29. Den här högtiden kallas även för Mabon, den stora skörden, dags att skörda och ta in allt man odlat. Så vi har all anledning att fira det. Fantastiskt att bo i ett land med alla dessa skiftningar. Nu vänder det och blir bara mörkare och mörkare fram till vintersolståndet i december. Den här hösten har det blivit en hel del svampturer i skogen, ensam eller med sonen Niklas. En tur var Niklas hund Stella med och hon var ju överlycklig att få springa lös och flög fram på vägen och i skogen. Hon är bara drygt ett år och spännande med alla nya dofter, trots att hon var lös så hade hon "stenkoll" på både mig och Niklas. Det har mest blivit gula kantareller och höstkantareller för min del. Det tråkigaste är att rensa, men desto roligare när det är färdigt.Niklas har ett stort intresse och plockar flera olika sorter och har även skaffat en svamptork. Fick en burk med torkade höstkantareller av honom och man kan lätt göra som tjuren Ferdinand, bara sitta och lukta,mmmm. Igår vid 17- tiden åkte Niklas och jag ut en sväng i skogen, men lite svårt att se svampen när det börjar skymma. Som tur var så var det knappt några älgflugor ute, det hade väl blåst för mycket under dagen. Det är både roligt och fridfullt att gå i skogen även om man inte plockar något av skogens läckerheter. Att bara sitta på en sten eller stubbe och bara lyssna, lukta och titta. Att smälta in i naturen och känna att allt och alla hör ihop. Något som skulle vara spännande och intressant skulle vara att få vara med på älgjakt, sitta på pass, höra hundarnas spårning och dess slut. Träff eller bom! Min morfar jagade och höll på ända fram i 80-årsåldern, och min äldste son Stefan har också jagat en del. Tyvärr så har ju vargar också härjat mycket här runt omkring, så älgarna är ju inte så många längre. Man måste nog iväg lite längre norrut för att bli nöjd. På tal om norrut så kom det många lyckliga rapporter om minusgrader på Facebook och även vi hade minus här i Borlänge och de som skulle iväg tidigt fick vackert skrapa sina bilrutor. Det här är ju en mellanperiod för oss fiskare även om många fortfarande metar. Både Borlänge och Faluklubbarna kör fortfarande metartävlingar onsdag och torsdag. Välkommen hösten,men själv så längtar jag till vintern och is......

Det ser lovande ut inför SM i pimpel 2014 som blev framflyttat till 7/2-8/2 2015. Idag har arrangörerna till Runn Winter Week mätt vattentemperaturen i Runn. Den har de mätt den 20 September under åren 2012- 2014 med följande resultat, 2012 14,8 grader, 2013 18,3 och i år 2014 15,6. Som ni ser så var det nästan 3 grader varmare i vattnet förra hösten och trots att vi haft en så varm sommar och denna fina höst med många varma och soliga dagar. Runn Winter Week kommer nästa år att arrangeras 5/2-15/2,med många skridskotävlingar och andra vintersporter. På lördagen som är samma dag som vår individuella tävling så arrangeras ett av elitloppen, med start vid Hälsingegårdsbryggan. Den ligger inte så långt ifrån Roxnäsudde , så det är tur att vi har den startplats som vi har annars skulle mycket ha krockat. Den här bilden är från ikväll vid Hälsingegårdsbryggan. Ni kan läsa mer om skridskotävlingarna och andra kringarrangemang i länk här bredvid. För mig så är det helt otroligt att de vågar sig ut med bil och filmar loppet från förra året. Men det frös väl på ordentligt på de plogade banorna, för på sidan om under snötäcket så var isen inte att lita på. De fick ställa in flera andra vinterarrangemang förra året som skulle ha lockat mycket publik. Så nu håller vi alla tummar och stortår att det blir riktigt kallt så vi kan få komma ut på isarna tidigt. Kommer ihåg att vi några gånger åkte upp till dalarna på pimpeltävlingar redan i oktober när jag bodde i Södertälje. Ha det gott!

På hösten 1980 reste jag och en väninna till Cypern på 2-veckors semester. Vi skulle bo i Limasol som låg 8 mil ifrån Larnaca där flygplatsen är. Det blev bussresa till hotellet i Limasol, och med på bussen var flera unga tjejer som höll i gång och kastade sig i polen med kläderna på när vi kom fram. Det var första gången jag var utomlands och man var ju ganska chockad. Personalen skakade på huvudet det var ju badförbud så sent på kvällen när vi anlände. Hur som helst såg knappt skymten av dem något mer. Vi solade och badade mest vid polen för inne i Limasol så finns bara några få stränder som ligger vid hotellen nere vid stranden. Det skulle bli en båtutflykt som vi gärna ville vara med på. Det var en stor träbåt som la till på ett ställe och vi fick åka iland i en liten plastbåt som de hade på släp. Vi fick lunch och satt och åt den när kapten kom fram och pratade med oss. Jag pratade naturligtvis om fiske och någon dag senare så skulle kapten Nikko ut och fiska bläckfisk och undrade om vi ville följa med. Han kom och hämtade oss tidigt en morgon och vi åkte ut i plastbåten. Det var nog runt tre meter djupt där han stannade och vi var tvungna att vara alldeles tysta. Nikko pimplade med reven i handen och det var en väldigt tjock rev och en slags krok som såg ut som en ryckare. Ovanför sitter lite lösa "skedar" från drag som sitter och skramlar för att locka till sig bläckfiskarna och kroken betade han med småfisk. Efter en liten stund fick han napp men den släppte, ner igen och då satt den. Upp kommer en bläckfisk som slingrar sig runt hans armar och suger sig fast. Brr vad läskigt, han tog fram kniven och dödar den och förklarar att under huvudet där armarna går ut har de som en tagg som är farlig. Så det är viktigt att så snabbt som möjligt ta död på den. Ner igen och det nappar bra han får nog en fyra fem stycken och undrar om vi vill prova. Försöker en liten stund och reven skär in i fingrarna och lämnar tillbaka till Nikko, och med tanke på dessa sugande och slingrande armar som man fick små sugmärken av så avstod vi fler försök. Efter en stund får han på en stor bläckfisk som släpper, ner igen och den följer med en bit innan den gör ett ryck och sticker med pirk och allt. Fyy faan vilken tur, för hur skulle den ha varit att få upp i en liten plastbåt..... Vi åker tillbaka och Nikko rensar bläckfiskarna genom att slå dem hårt mot en liten klipphäll och gnugga dem så att de skummar. Det här för att göra dem mjuka och för att få bort allt bläck som de har i sig. Sedan skulle hans mamma få dem. Innan vi åker tillbaka till hotellet så visar han oss Limasols bästa strand som ligger en bra bit utanför staden, och är säkert en mil lång. Det här är i mitten av november och lågsäsong och det brukar mest vara öborna själva som är där men för dem så är det ju vinter. Vi badar och plockar snäckor, Nikko har med sig sin schäferhund som blir helt ifrån sig när husse dyker under vattenytan. Någon dag senare så skall träbåten köras till Larnaca och Nikko undrar om vi vill följa med honom och hans kompis. Båten skall säljas och hans kompis har bott på den i hamnen i Limasol under sommaren. Vi åker mitt i natten och får se en fantastisk soluppgång över medelhavet innan vi anländer till hamnen i Larnaca. Där fikar vi med båtägaren innan det blir bil tillbaka till Limasol. Några dagar senare återvänder vi hem till Sverige efter två minnesvärda veckor på Cypern.

Under flera år i slutet av 60-talet åkte vi till Kolsva på metartävlingar. Vi metade i Hedströmmen utanför Kolsva och jag lyckades bli Kolsvamästare 1967 och 1968. Jag hade ett favoritställe som brukade leverera braxen. 1969 blev jag Kolsvamästare i pimpel, är lite osäker var den tävlingen gick. Vi pimplade på Västlandasjön, Lillsvan och Långsvan under dessa år. Vid en pimpeltävling på Västlandasjön så hade jag bara 13 sekunder tillgodo när jag kom i mål, och fler bakom mig blev diskade. Vi hade varit tvärs över sjön och mycket snö att gå i, tur man har långa ben så man kan ta ut stegen. Ha en trevlig helg!

1967 var vi första gången till Kungsör på mete, vi metade/tävlade där Arbogaån rinner ut i Mälaren. Vi åkte från Södertälje där jag bodde då och bästa fisket var på hösten. Jag följde med ända in på 70-talet och en gång kom min kille och hans föräldrar och kollade när jag fiskade. Det brukade vara gott om stor löja och vikter runt 7-9 kilo var inget omöjligt. Den mest populära platsen var kajen, men även upp ovanför broarna i Arbogaån där man kunde få braxen. Vid den här tiden var det inga lottade platser eller lottad utgång, utan var och en fick välja sin plats. Det kunde bli rusning bort mot kajen och vi fick gå över landsvägsbron då starten var mitt emot kajen. På det här urklippet är jag 13 år och vann min klass på 286 gram, vi var bara två stycken. Det var inte så gott om fisk den här dagen 10 september 1967 och segraren i herrklassen Sune hade 3666 gram och hans mamma Ingeborg hade dagens högsta vikt på 4075 gram och vann damklassen. Jag kommer ihåg en annan tävling då jag hade betydligt mer i vikt, det kändes som man hade en löja ner i påsen och nästa på väg in. Den dagen hade jag ett knallrosa nästan lysande nagellack och en farbror som gick runt och tittade sa att det måste var nagellacket som gjorde att jag fick så mycket fisk, då de på sidan om inte fick så mycket. En Tore-historia från Kungsör var när vi var bland de sista iväg från tävlingen och ingen hade hämtat ut en lottvinst. Tore brukade alltid köpa lotter och hittade i fickan en lott med samma färg som den vinst som var kvar. Han hämtade den sen ville han att vi skulle åka iväg fort. I bilen berättade han att det inte var samma serie på hans vinstlott utan en han hade haft i fickan. Hur som helst så hade nog den rätte vinnaren redan åkt hem. Igår var jag med på SM-möte i Falun, så nu rullar allt igång igen och vi kan inte ha samma otur med dåliga isar igen. Senast något SM blev inställt var ju i Enköping 1989, så 1990 hade vi ju två SM den vintern, ett i Enköping och det för 1990 här i Borlänge/Falun. Lagtävlingen gick då på lördagen på Vikasjön och det individuella blev flyttat från Runn till Ösjön. Just för att Runn som är så stor inte lagt ordentligt och sedan dess så har vi kommit ut på Runn i alla år, förutom förra året som var ett mycket speciellt år för de flesta tävlingspimplare. Här ovan ser ni det nya datumet 7/2-8/2 2015, för 2014 års pimpel -SM. Så se till att boka om hotell till nästa år och håll ögonen öppna på hemsidan SM- pimpel, det finns länk här bredvid.

Andra helgen i Augusti hölls även detta år Runndagarna, som är en helg full av aktiviteter runt om Runn och Ösjön. Det största arrangemanget är POKERRUNN, med 52 stycken "racerbåtar", som hämtar upp kort från de olika stopp som är utmed en bana. En presentation av alla båtar görs på den stora flatan utanför Roxnäsudde i Runn och sedan åker de in till slussen i Falun och Falu båtklubb där start och mål är under kraftledningen. Första etappen går sedan ner till Borlänges båtklubb i södra Runn, sedan åker man in i Ösjön via Storsund för nästa stopp vid Ornäs båtklubb, där vi brukar ha starten på våra Borlängemästerskap i pimpel. Därefter åker de ner i södra Ösjön för att sedan åka vidare ut i Runn igen och ner mot inloppet till Lillälven i Torsång. Efter det "tuffar" de vidare mot Stabergs båtklubb där de har ett lunchuppehåll. Tredje kortet hämtas sedan upp vid Bjärmsnäs som ligger tvärs över hela sjön. Därefter åker de ner i Vikaviken och in i Vikasjön för att hämta fjärde kortet vid Strands båtklubb. Sista etappen går sedan tillbaka ut i Runn och tillbaka till starten, där får man sista kortet och den som har den bästa "handen" vinner. På kvällen ligger båtarna vid bryggan vid Främby Udde, och där finns möjlighet att se dem på nära håll. Jag lovar de hörs när de kommer, många andra båtar ute den här soliga dagen och jag hade turen att komma till Ornäs precis innan starten. Det var även Ångbåtens Dag så Ove och hans familj körde lite turer på Ösjön och jag tänkte åka med på sista turen för att sedan åka in till Främbyviken i Falun på Tjejmetet, som jag berättat om. Två andra ångbåtar låg vid bryggan vid Ornässtugan, och innan avfärd passade jag på att ta en kladdkaka alá Ornäsbjörken på fiket.När det var dags för avgång så klättrade kaptens fru Marina, hennes syster och jag upp på taket och jag filmade lite. Vi tuffade ut ur viken och bort mot Tomasö och vidare ner mot Storsund där vi vänder åter mot Ornässtugan och passerar Lindö, där Carl von Linné planterat lindar när han var i trakterna och härjade, sedan åter till bryggan. Man kan läsa mer om Ångbåten Domnarfvet i länk här bredvid på sidan.

Lördagen den 9 Augusti arrangerade Falubygdens SFK "Tjejmete" i Främbyviken, Runn. En tävling för att locka nya tjejer till fisket och även många kända tävlingsfiskare brukar vara med. För mig var det första gången som jag ställde upp, och det gick bra kom trea. I startavgiften som är 100 kronor så får man en färdig vinda med häkte, rev, flöte, bly och tolvans krok, och mask och maggot. Alla använder 4 metersspön och de som vill får hjälp av de många funktionärer som finns på plats. I anslutning till Främbyviken finns ett reningsverk, så det är gott om mört, löja, abborre och braxen. Många av Faluns och Borlänges klubbtävlingar och KM brukar arrangeras där och mäsktävlingarna är populära, då det ofta är höga vikter. Lördagen bjöd på ett strålande väder med sol och runt om sjön pågick många andra arrangemang eftersom det var "Runndagar". På förmiddagen hade jag varit vid Ornässtugan vid Ösjön och åkt med på en Ångbåtstur, berättar om det en annan gång. På Tjejmetet var det lottad utgång, som innebär att man tar en lott (kula med nummer på) och sedan går man ut i nummerordning och väljer fiskeplats och man får inte gå förbi någon som är före. Jag hade tur och fick nummer 6, så det var inte så många före mig och kunde välja en bra öppen plats utan vass, och med lite näckrosor. Bara efter cirka 5 minuter så nappar en braxen, men den simmar in i näckrosorna och jag kan inte dra in den. Det var bara att vara iskall och låta den själv simma loss, så efter en stund kunde jag håva in den. Vilken tur jag hade för det nappade dåligt den här dagen. Jag hade laddat kroken med en hängande mask och några vita maggots, och fortsatte med det fisket ett bra tag men inget mer. Efter cirka en timme kom det in lite fisk närmare land så det var bara att fortsätta med bara maggot och jag lyckades få upp flera mörtar och löjor. Tyvärr så landade flera i vattnet innan jag fick tag i dem, men det är smällar man får ta. Fick ihop 1232 gram och kom trea på den vikten, fler resultat och bilder finns att läsa på Falubygdens SFK:s sida i länk här på sidan. Vi var 14 seniorer och 4 juniorer och segrarna fick förutom varupris en Dalahäst i glas. Ett trevligt arrangemang med ett stort prisbord. Själv tog jag ett par byxor, så nu börjar upptrappning inför vinterns bravader och man får väl hoppas att jag kommer i byxorna tills dess. För den här sommaren har medfört allt för många extrakilon, haha.

I tre år bodde jag i Nyköping, under de åren så var det inte så mycket fiske för min del. Skötte marktjänsten åt min man som tävlade på elitnivå inom bangolf, och hängde på bangolfanläggningar landet runt. Mina äldsta grabbar började också tävla och vann en del medaljer på ungdoms-SM. På piren i Nyköping som egentligen är stadens kanotstadio, har det arrangerats många metartävlingar, både traditionella och internationella. Det är Sveriges längsta brygga som är 1,5 kilometer lång och 2,5 meter bred. Det är en "flytbrygga", så lite gungigt blir det när det blåser men det brukar gå bra. Den byggdes för att vara vågbrytare åt kanotbanorna som går innanför och åt det hållet får man inte fiska. Gott om mört, abborre, löja och braxen i alla storlekar. Det är även ett populärt promenadstråk med många turister som kommer och går. Det brukar vara gott om fisk och under Juli månad så arrangeras traditionella metartävlingar där varje lördag. Den sista lördagen så är det tre-mannalag, och alla dessa tävlingar lockar mycket folk från både norr och söder. För två år sedan så åkte Lena och Gardar från Falun och jag ner på två tävlingar, en individuell och en lagtävling. Mamma följde med på lagtävlingen och fick träffa en massa fiskevänner, som tur var så var det fint väder för hon fiskade inte. Det var Lena, Gardar och jag i laget, men vi fick inget pris. Förra året var Lena, Gardar och jag ner igen och samma tur med vädret. Mina placeringar har varit fyra, tvåa och tvåa. Min syster Monika brukar också vara med på piren och hon bor ju i Strängnäs, så på hemvägen bjöd hon alltid på mat, trevligt stopp i min födelsestad. I år skulle vi varit ner igen men det blev inställt på grund av sjukdom, kanske vi åker nästa år, det är ju trots allt 35 mil dit för oss.

Igår på kvällen såg jag ett program på TV 2 som handlade om året 1959, och mina tankar gick tillbaka till den tiden. Vi bodde i Järnvägsbygget i Nykvarn utanför Södertälje och pappa jobbade i samma hus och ute på järnvägsspåren. Vi hade skaffat TV året innan och det var ju bara svartvit som gällde och jag kommer ihåg några barnprogram som jag brukade titta på. Det var Andy Pandy och Humle och Dumle. Min 5-årsdag tillbringade vi på sjön Yngern i vår båt, la till vid en berghäll där jag kunde bada min lilla docka som jag fått av storasyster Monika. Det är en babydocka som är cirka 8 cm lång och jag har den kvar och den är som ny. Det var mycket getingar den sommaren och när vi var hos mormor i Strängnäs så blev jag stucken i halsen när vi var och badade. Som tur var så gick det bra, men jag minns det som igår. Det året åkte vi in till Ateljé Gutestam på Nygatan i Södertälje för fotografering av oss syskon, Monika, Kenth och jag. Natten när Ingo mötte Floyd så satt vi hela familjen uppe hos några grannar i samma hus och lyssnade på radion. Det var spännande och vilket liv det blev när han vann. Vi var också uppe i Stockholm på stadion och såg ett lopp när Dan Wern sprang. Den här kvällen så lyckades han inte vinna, men varje gång han sprang förbi där vi satt, så stod jag upp och hejade. Våra bekanta från Finspång hade flyttat upp till Stockholm och frun var med barn, en " sladdis" var på gång. Då hade visst jag sagt -"Men gamla människan" , lite pinsamt för mina föräldrar för de hade inte ens diskuterat det.Ja nog finns det mycket minnen kvar från barndomen och jag minns även dofter och platser vi varit på. Det kan nog bli lite fiskesnack i morgon, skönt att det är svalare ute och det har både regnat och åskat här.

Sedan i torsdags härjar en stor skogsbrand väster om Sala, det kan väl ingen i hela Sverige ha missat. Hörde nu på morgonen att en man omkommit och en annan svårt brännskadad. Det är fruktansvärt det som händer eftersom det är och har varit så varmt en längre tid, tidvis kraftiga vindar och inget regn. Jag bor ju i Borlänge 10 mil ifrån brandplatsen men redan i lördags kunde vi här känna brandrök som sedan dess bara blivit värre. Röken sträcker sig även längre norrut i Dalarna och över Uppland och Åland. Igår var en märklig dag, dels så var det årets varmaste dag med 35,1 grader i Falun, och ingen vind alls. Över Borlänge och andra delar av Dalarna var himlen täckt av brandrök och ett konstigt gult ljus uppstod, då solen inte kunde lysa igenom. Det gick inte att ha varken fönster eller dörrar öppna, och man hade en stickande känsla i näsa och ögon. Röken kom in genom ventilationen och jag hade tvättstugan och i torkskåpet luktade det också brandrök, kanske måste tvätta om allt. På eftermiddagen blev det alldeles mörkt inne och det började blåsa som sjutton, sen började det dugga lite och åskan började mullra. Det kom inte mycket regn men det som kom var fullt med sot och förkolnade barr. Så allt blev fullt av små sotflagor, bilar, altaner, utemöbler, fönster....ja allt. Det här är väl ändå bagateller jämnfört med de som bor nära, tycker verkligen synd om dem. Nu hoppas alla på att det kommer regn i området för branden, samt att de Italienska flygplanen kan vattenbomba så att de kan få kontroll över branden, och kan släcka den. Brandområdet är nu 1 mil gånger 1,5 mil stort och sprider sig norrut. Den rör sig i riktning mot sjön Snyten, där jag varit på pimpeltävlingar flera gånger. Väster om branden ligger sjön Åmänningen, som säkert många pimpelfiskare känner till. Många byar har man evakuerat och fler är på gång. Nu ber vi om REGN,REGN, och åter REGN.

Nu har både resultat från individuella och lag kommit ut, ni kan se dem på www.svenskalag.se/VBMK, sök sedan under dokument. Jag missade igår att berätta att även ett guld i yngre herrjuniorklassen gick till Dalarna och Älvkroken, tror även att han hade dagens högsta vikt på över 3 kilo, Grattis! Igår avgjordes lag-SM och då fick Dalarna guld via Fjällkrokens Äldre damveteraner och silver till Skinnkrokens damer, Hurra! Det var ju inga större vikter på detta SM, så lyckliga var de som fick något större på kroken. Hörde av en vän att det hade varit otroligt varmt och mycket getingar under lördagen. Det tycks vara ett "getingår" i år och det är så otäckt när de kryper mellan fingrarna och på händer när man står och fiskar. Hur som helst " Grattis alla medaljörer", bra kämpat i värmen. Nu börjar man faktiskt att längta efter is och pimpelfiske, snart dags för nytt SM-möte i Falun. Ha det bra.

Nu är jag tillbaka efter ett låångt uppehåll. Den här helgen går Svenska Mästerskapen i Traditionellt Mete i Tranås. I traditionellt mete får man inte mäska, som bete får man använda mask, maggot och majs. Man får använda toppknutna metspö och kastspö och vada ut till knähöjd, lottad plats där man måste stå kvar första kvarten av den 4 timmar långa tävlingen, det är huvudreglerna.Det blev många turer innan jag kastade in handduken, jag skulle ha varit med både individuellt och i damveteranlag. När vi skulle anmäla oss så hoppade två av våra ordinarie lagmedlemmar av. Vi frågade runt, finns ju inte så många som fiskar längre. Men vi fick med en tredje person så vi anmälde oss och Lena med man skulle åka ner redan på torsdagen och åka vidare på semester söderut på måndagen. Jag bokade rum på ett hotell bredvid golfbanan för mig och vår tredje lagmedlem från fredag till söndag, endast en km från centrum. Men sedan hoppade min rumskompis av p.g.a. värk och problem med knän och handleder. Lena fixade en ny tredje person som skulle åka och bo ihop med mig. Då skulle jag få köra själv fram och tillbaka och blev lite tveksam om jag skulle orka det. När sedan även den personen tackade nej så slängde jag ut en förfrågan på Facebook, om skjuts ner och hem. Jag skulle ju tävla individuellt och Lena och jag kunde ju tävla i lag på två, men ingen svarade. Blev även erbjuden att åka med Lena och Gardar som ändrat sin semester eftersom de inte själva var så pigga. Men jag tyckte att fyra nätter på ett annat hotell än de, och den merkostnaden så var det inte värt det. Inte heller att åka ner själv fredag till söndag. Så jag lämnade återbud och avbokade dubbelrummet, och det var bara att gilla läget. Tur för den som lyckats fånga en braxen denna dag. Jag har försökt att googla fram resultatlistor från gårdagens individuella tävling, men ej lyckats. Tack vare vänner på Facebook så vet jag att det blev strul med lottningen på morgonen, det saknade visst flera platser/lotter för damerna, tråkigt vid en så stor tävling! Fick också veta att många medaljer gått till flera kullor från Dalarna. Fjällkroken tog visst ett guld och två silver och Skinnkroken ett brons. Idag går lagtävlingen och vi får hoppas att lotterna räcker till alla och att man kan få läsa lite resultat så småningom. Skitfiske till Alla!

I mitten av 90-talet var jag första gången till Söderhamn på metartävling. Det var på Kristi Himmelfärdsdagen och mete i Lötån vid Vågbro och senare inne i Söderhamn. Tyvärr så har jag inte varit med på någon tävling då det varit höga vikter, men det är alltid roligt att tävla där. Det brukar finnas gott om stora mörtar, braxnar, abborre och löjor. De högsta vikterna jag hört talas om ligger runt 48 kilo på en 4-timmarstävling. Ett år när vi åkt upp i flera minibussar ifrån Borlänge så var det snö på morgonen, brrr. Fisket var väl inget vidare heller den dagen men några lyckades få id längst ut i Lötån. Ett annat år när vi var där så hade jag sådan värk att jag inte deltog, men Niklas var med och tävlade i juniorklassen och vann inne i stan och fick även pris vid Lötån. Jag tror att han var 12 år och fick stora abborrar alldeles inne vid land i Lötån, han var i alla fall överlycklig. Det har alltid varit bra arrangerade tävlingar och jag har även haft förmånen att få vara med på två SM i traditionellt mete där 2003 och 2013. Ungefär här stod jag på lagtävlingen 2003, bredvid stod min lagkamrat Gun-Britt och vi hade riktigt flyt med fisket och fick många braxnar och stora mörtar. Det var ju långt ner till vattnet och Gun-Britt hade bara en kort håv. Så vi hade min som låg mellan oss så vi turades om att använda. Det gick riktigt bra vi vann och med i laget var även mamma Birgitta och Kerstin. Mamma och jag bodde i Gun-Britt och Jormas husbil, som stod parkerad vid starten. På söndagen var det dags för individuella för mig ,men den dagen glömmer vi. Förra året var det åter dags för SM i Söderhamn och min syster Monika skulle vara med och tävla för Södertälje SFK. Vi hade hyrt stuga ute på campingen Stensö och tänkte att vi skulle få några dagars minisemester med sol och bad. Så vi hade hyrt fredag till måndag, men vädret ville annat, kallt och blåsigt och på söndagens lagtävling blåste det in ett riktigt oväder med störtregn och åskväder. Tävlingen var tvungen att avbrytas på grund av åska och man blev genomblöt, trots regnkläder. När tävlingen var slut klarnade det i alla fall upp, så till prisutdelningen blev det riktigt skönt. Efter regnet blev det stora översvämningar i Söderhamn och ett tåg fastnade i en tunnel. För två år sedan var jag med på en 24-timmarstävling med 3-mannalag. Det var Lena och Gardar som frågade om jag ville vara med i deras lag. En rolig tävling med flera olika lottade pass, där man metade två stycken varje gång och tror att på sista passet fick man meta alla tre. Vi kom 7:a och det var varupriser, så jag tog en liten stege. Den här fina bilden tog jag från vårt första pass på söndagsmorgonen. Nu till helgen så går samma typ av tävling 24-timmars, men samtidigt så går Dalarnas DM i Traditionellt mete. Så jag känner att DM går före alla andra tävlingar, vi måste försöka visa att vi vill tävla för våra klubbar och anta utmaningar att ta sig vidare till SM. Vårt DM kommer att arrangeras av Skinnkroken, Malung och jag får verkligen hoppas att några fler ifrån Borlänge SFK kommer att åka dit. Skulle vara tråkigt om jag måste åka själv.......

Ja, då har det vänt, för igår klockan 12.51 så var exakta tiden för sommarsolståndet. Det har ju här i dalarna varit en kall Midsommar, iklädd långkalsonger och långklänning, dunjacka m.m. så blev det en tur med ångbåten Domnarfvet, tillsammans med kapten Ove och fru Marina och lite fler vänner på Midsommarafton. Vi utgick ifrån Tomnäs i Haganäsviken i Ösjön och åkte ut i Runn via Storsund. Sedan vidare förbi Sunnanö som är en halvö i Runn/Ösjön där fler och fler "värstingvillor" byggs, och vidare in i Lillälven. Lite tutande i ångvisslan till bekanta på sjön och iland utmed vägen. Ove vänder på en "femöring" mitt för kyrkan och lägger sedan till vid ångbåtsbryggan. Nu har vi kvinnfolk dukat upp för Midsommarmaten med allt vad det innebär, och i år är det för kallt för att sitta ute. Eftersom Domnarfvet inte ska vara med i paraden så ger vi oss iväg så de båtar som kommer med alla blommor och girlanger till stången som skall resas vid Gammelgården i Torsång får plats vid bryggan. Vi åker tillbaka till Tomnäs och lägger till, sedan vidare med bil några kilometer till Kyna, där det blir lite lekar och Majstångsresning. Jag och en tjej till är nyktra och kan köra för nu kan även kapten koppla av och fått sig en innanför. Stången står precis bredvid vägen så den blir avstängd under dansen så vi åker och går vidare till Ove och Marinas sommarstuga för lite fika och lekar innan det är dags att grilla. Jag åker vidare för det är tänkt att jag och min yngste son Niklas och hans hund Stella, ska åka ock fiska. Så vid halvtio-tiden hämtar jag upp dem, och vi handlar fiskekort och ved, det är ju så jäkla kallt. Väl framme vid den lilla sjön Hälltjärn så är vi helt ensamma och kan slå läger vid en liten slogbod, med hundsäng, täcke, ved, mat och fiskegrejer. Stella är överlycklig som får springa runt fritt och hon har samtidigt koll på oss. Vi fiskar ett tag, jag provar med bottenmete och mask och Niklas kör med drag och spinnare. Vi ser inga vak och den djupa lilla tjärnen tycks vara stendöd. Det är väldigt blött runt sjön och hunden Stella blir blöt och kall vi käkar lite och Niklas och Stella lägger sig under täcket och jag fortsätter fiska, provar alla möjliga drag men inget napp. Stella är orolig var jag håller hus, så vi tänder en brasa och jag sätter mig också i slogboden så hon kan koppla av. Sjön är helt magisk med dimslöjor som virvlar fram och tillbaka och runt åt alla håll. Fåglarna har tystnat och kommer igång igen vid 01 och vid 02 är det fullt liv. Vid 03 så börjar det blåsa lite och då händer något märkligt. Vattnet börjar krusa sig men mitt på sjön stannar krusningarna och går inte längre, det blir som en gräns ett streck tvärs över sjön. Jag har aldrig sett något liknande och dimslöjorna håller på till 6 på morgonen, då har solen hunnit värma upp. Stella och Niklas piggnade till under natten och vi fiskade och vovven sprang runt. Vid den så kallade vargtimmen så var det jäkligt kallt och vi eldade upp nästan all ved vi haft med oss, och hunden och husse kunde slå sig till ro och somna ordentligt. Så då passade jag på att fiska och provade 5-metersspö med flöte och mask och då lyckades jag få två små abborrar. Utforskade även omgivningen, med mycket magiska stenar som tyvärr var för tunga att ta hem och trollstenar, magiska träd. Man fick fiska i tolv timmar på fiskekorten och vi höll ut i elva timmar då hade jag sett ett litet vak (troligtvis abborre) och hört ett större. De hade planterat in öring den 6 juni, men det verkar som den var upptagen eller stod och tryckte i den djupa sjön för inte ens på morgonsidan var det några vak. Så med en erfarenhet rikare åkte vi hem och jag var skittrött så nu har jag sovit i flera omgångar. Somnade till och med under VM:s fotbollsmatcher, då är man trött. Ha det gott.

Trosa är en vacker liten stad som ligger utmed kusten cirka fem mil nedanför Södertälje. Den kallas även för världens ände, kanske för att det från början bara fanns en väg dit och samma tillbaka. Det finns heller ingen järnväg som går förbi där utan den är ju uppe i Vagnhärad. Fanns ett uttryck som vi brukade säga när jag var liten, när man tyckte att någon var "knäpp".- Ta tåget till Trosa. Trosa-metet brukar alltid gå av stapeln Kristi himmelfärdsdagen som också kallas "Första metardagen". Den infaller ju alltid på en torsdag, men med lite olika dagar i maj beroende på när påsken inträffat. Därav blir det lite olika sorts fiske om det finns fisk inne i ån eller inte. Uppe vid kvarn brukar det förr när jag var med, vara bra med braxen, annars är det mört, abborre och löja som gäller. Jag har inte varit med så många gånger på Trosa -metet, men det är en populär tävling som lockar många tävlare och barn. Du kan läsa mer om det på www.trosaafk.se Trosa är väl värt ett besök även om det inte är fiske som gäller, själv har jag varit på bröllopsmiddag på stadshotellet och på Bohmans, när vänner gift sig. Trosa havsbad har en härlig sandstrand med stor camping. Där utgick vi ifrån på ett kustfiske-dm i Södermanland och fick åka fiskebåt ut på en av öarna. Jag tävlade ju i flera år för Trosa Afk och lyckades 1988 ta individuellt brons på SM i pimpel, och flera lagmedaljer blev det också för den klubben. En rolig tv-serie som spelats in i Trosa med omnejd är ju Hedebyborna, med många inslag från Stadshotellet och ån. Vi har även fiskat kräftor i ån och då fick man köpa kort i en järnaffär i Vagnhärad. Tror att det var -88 som jag och min man satt i kö där utanför hela natten. Folk festade och man dukade upp med bord och stolar, man sov i bilar. Om jag kommer ihåg rätt så fick man en lapp med ett nummer på för sin köplats. När sedan affären öppnade fick man gå in och köpa sina kort och välja pass och dag i turordning. Vi hade några favoritpass uppe i Vagnhärad, där man var tvungen att använda vadarstövlar och det var pappa, mamma, Monika och hennes man, jag och min man som brukade fiska. Tyvärr så kom även kräftpesten dit och hur det är idag har jag ingen aning om. Snart är det Midsommar ha en bra dag!

Idag för 40 år sedan blev jag egen företagare. Jag skulle fylla 20 år och hade den 5 juni tagit examen som damfrisör. Gesällprovet samma dag bestod i klippning med "effilett", en " mackapär" med rakblad i, klippning med sax och rullning av hår till en vardagsfrisyr och en festfrisyr. Mamma fick bli modell för vardagen och blev även klippt med sax och min syster Monika fick vara modell för festfrisyr. Juryn bestod av tre äldre frisörer, en manlig och två kvinnliga. Tidigare hade vi fått gjort prov för vår lärarinna i permanent, färgning, bleka slingor, schamponering, balsambehandling, ansiktsbehandling, barnklippning och brudklädsel. Gesällbreven delades sedan ut i samband med middag på Skogshöjd i Södertälje. Jag blev bästa elev, hade femmor och fyror och en förarglig trea. Trean gjorde att jag inte fick silvermedalj som var högste utnämningen utan en bronsmedalj med mitt namn och bild på kungen. Jag hade gått elev nere i Gnesta hos min kusins fru som hade damfrisering ovanför Humbles konditori. Pappa Gunnar brukade klippa sig hos Pierre i Södra och han ägde även damfriseringen vägg i vägg. Nu skulle den bli ledig och jag hoppade på tåget och hyrde den. 40:- för en permanent var ett kanonpris och jag fick många kunder. Min svärmor Elna hade hjälpt mig med att sy plast och nylonkappor till öppningen och även bakat bullar och kakor som vi bjöd på tillsammans med kaffe eller te. Monika min syster skötte bokföringen och på den tiden hade vi ingen moms. Det höll cirka ett och ett halvt år innan min rygg sa ifrån, det fanns inga pumpstolar på salongen och jag är ju ganska lång så det gick inte ihop. Så på hösten 1975 lade jag ner verksamheten, då hade jag hunnit flytta hemifrån, gifta mig och väntade mitt första barn. Sedan dess så har jag varit hos frisörer 7 gånger, gör allt själv så som klipper, färgar, bleker slingor och permanent så länge det var poppis. Så ser man lite luggsliten ut så är det mitt eget fel haha. Jag har kvar det mesta från friseringen så jag brukar hjälpa mamma och svärmor med håret. Ha en bra kväll nästa gång blir det fiskesnack.

Det var länge sedan jag skrev nu, har inte mått så bra och även varit en sväng till Glastonbury i England. Skall bättra mig för det finns ju så mycket att skriva och berätta om. Idag är det 43 år sedan jag första gången var med på Djurgårdsmetet, det var mitt sista år som junior. Vi juniorer fick fiska i Djurgårdsbrunnskanalen och övriga mellan Djurgårdsbrunnsbron upp mot bron över till Djurgården vid Strandvägen. Det fanns även sträckor på Djurgården från Djurgårdsbrunnsbron och upp mot den andra bron. En av favoritplatserna var på Djurgårdssidan vid en vass och man fick ju vada så blev man lottad där så var man nästan garanterad att få braxen. Tävlingen arrangerades tillsammans med Expressen och alltid första helgen i Juni med start vid Sjöhistoriska muséet. 1971 så hade jag kvällen innan varit ute och festat med kompisar och blivit ihop med Lasse min första man och far till mina äldsta grabbar. Maj-Britt min bästa kompis skulle vara barnvakt åt min systers barn Åsa och Patrik, så att Monika och hennes man kunde fiska. De kom sedan upp till prisutdelningen, och den här dagen kom jag tvåa i damjuniorklassen. Det var en populär tävling med många långväga tävlare, dalmasarna brukade åka buss ner. Ofta så lekte både mört och braxen den här tiden, men de var trots det hungriga så det kunde bli höga vikter. Vet att man vissa år stod och metade i bikini-bh för det var så soligt och varmt. Kommer ihåg ett år då jag stod nedanför någon av ambassaderna och där patrullerade ju poliser som gick och flinade, Haha man kunde kanske ha åkt in för förargelseväckande beteende, det tänkte man ju inte på då. Hur som helst så höll tävlingarna på i många år och även om jag inte alltid deltog så var det en fin utflykt med familjen, då jag bodde i Södertälje. 1983 vann jag damklassen och fick en kostaskål med Expressens geting ingraverad, en plakett och en elvisp på stativ, det var ju varupriser på den tiden. Tråkigt att tävlingarna upphörde, sen dess så har det gått två SM i traditionellt mete där och på yttre sidan av Djurgården. 1980 gick ett SM i mete med start vid Sjöhistoriska skall berätta mer om det senare.